Tidslinje
|
Innehåll
1. Kortkort tidslinje 2. Kort tidslinje 3. Längre tidslinje 4. Pest och svält tidslinje Tre tidslinjer om Skottlands historia. Den första är kortkort på fjorton rader och följs av en andra kort på fyrtiotre rader. Sedan följer en tredje betydligt längre tidslinje på sextio sidor. Trots längden är den ändå bara en sammanfattning i kronologisk ordning med korta notiser över historiska händelser i skotsk historia. Det finns betydligt längre och utförligare texter på flera av de enskilda århundradena och sidorna om ämnen. De tre tidslinjerna avslutas med en fjärde tidslinje om pest och svält. På sikt om något år eller två kommer möjligen också en tidslinje om skotska trädgårdar och eventuellt en om mat. Tidigare fanns här också en tidslinje om skotska krigsslag och klanstrider, men den svällde upp i sådan stor omfattning och finns numera på länken: krigsslag. Scrolla ned och följ tidslinjerna kronologiskt. Översta bilden en crannog, ungefär halmhydda eller stenhus på vatten. I det här fallet en nutida kopia av en crannog från järnåldern. Den nås från land via en pir på träpålar. Crannog fanns i Skottland från yngre stenåldern till 1700-talet e.Kr. undantaget på 900-talet e.Kr. © Copyright alla texter: skottlandshistoria.com. © Copyright översta bilden: Miss Cantankerous. ----------------------------- 1. Kortkort tidslinje Före Kr. 2,7 miljarder - västra Skottland bildades i Nordamerika. 75 miljoner - Skottland hamnade nära där det ligger idag. 12 000 - första människorna efter senaste istiden till Skottland. 4 000 - människor blev bofasta i Skottland. 700 - keltiska kulturen till Skottland i samband med järnåldern. 325 - Grekiske Pytheas nämnde delar av Skottland i skrift. Efter Kr. 71 - romarna invaderade Skottland första gången. 297 - Piktland bestående av flera riken bildades i öster och norr. 794 - norska vikingar invaderade västra Skottland. 889 - Piktland blev kungariket Alba och bytte senare namn till Skottland 1286. 1707 - Skottland och England bildade kungariket Storbritannien. 1700-talet - skotska upplysningen började och pågick till början av 1800-talet. 1841-1931 - 2,749 miljoner skottar flyttade till utlandet. 2016 - Skottland röstade nej till brexit. ----------------------------- 2. Kort tidslinje Före Kr. 2,7 miljarder - västra Skottland bildades i Nordamerika. 600 miljoner - Skottland låg vid Falklandsöarna. 75 miljoner - Skottland hamnade nära där det ligger idag. 12 000 - första människorna efter senaste istiden till Skottland. 4 000 - människor blev bofasta i Skottland. 4 000 - jordbruket, boskapsskötseln och handeln till Skottland. 3 650 - Skottlands första crannog. 1000 - första skotska fornborgarna. 700 - keltiska kulturen till Skottland i samband med järnåldern. 325 - grekiske Pytheas nämnde delar av Skottland i skrift. Efter Kr. 71 - romarna invaderade Skottland första gången. 83/84 - slaget vid Mons Graupius. 122-128 (137) - Hadrianus mur uppfördes av romarna i norra England. 142-154 - Antoninus mur uppfördes av romarna i skotska mittenbältet. 297 - Piktland bestående av flera riken bildades i öster och norr. 400-talet - kungariket Alt Clut bildades i västra mellersta Skottland. 498 - kungariket Dál Riata bildades i väster. 654 - Northumbria grundades 653, men kungariket existerade från 654. 794 - norska vikingar invaderade västra Skottland. 843 - Dál Riatas kung blev kung över Piktland. Två riken, en kung. 850 - Piktland och Dál Riata slogs samman till Piktland. 871 - kungariket Strathclyde bildades av Alt Clut. 889 - Piktland blev kungariket Alba och bytte senare namn till Skottland 1286. 1124-1154 - "feodalismen" till Skottland. 1120-talet - första skotska slotten uppfördes. 1200-talet - klansystemet i högländerna uppstod. 1295 - Skottland gick i allians med Frankrike. Pågick till 1560. 1296-1328 - första skotska frihetskriget mellan Skottland och England. 1332-1357 - andra skotska frihetskriget mellan Skottland och England. 1349 - digerdöden kom till Skottland. 1560 - Skottland gick i allians med England. 1603 - Skottland i personalunion med England. Två kungariken, en regent. 1688-1746 (1753) - berömda jakobitupproren. 1707 - Skottland och England bildade kungariket Storbritannien. 1700-talet - skotska upplysningen började och pågick till början av 1800-talet. 1750 (1760) till 1860 - utrensningarna i högländerna där människor ersattes med får. 1759 - nationalpoeten Robert Burns föddes. 1776 - Adam Smith publicerade boken Nationernas välstånd. 1841-1931 - 2,749 miljoner skottar flyttade till utlandet. In kom irländare. 1946 till 1970-talet - nedgång i skotska ekonomin. 1970-talet - uppgång i skotska ekonomin pga fynd av olja och gas i Nordsjön. 1970- och 1980-talen - tunga industrier bort, serviceorienterad ekonomi in. 1999 - skotska parlamentet upprättades igen, första sedan 1707. 2016 - Skottland röstade nej till brexit. ----------------------------- 3. Längre tidslinje 14 miljarder till 3 miljarder f.Kr. 13,787 miljarder - bildades universum. 177 miljoner år senare bildades galaxen Vintergatan där vår sol ligger. 4,603 miljarder - bildades solen. 4,543 miljarder - bildades jorden. Trettiotre miljoner senare bildades månen. Några hundra miljoner år senare kom eller bildades vatten på jorden. Jorden hade också utvecklat förutsättningar för liv på planeten. 3 miljarder till 3,3 miljoner f.Kr. 2,7 miljarder - västra Skottland bildades av vulkanutbrott i nordöstra Nordamerika. 1 miljard - Nordamerika, Europa och Asien var en del av kontinenten Proto-Laurasien. Hela Skottland låg vid den nordamerikanska delen. Grön tång utvecklades i haven senaste för en miljard år sedan eller för mer än 700 miljoner år sedan. Moderna växter i haven och sedan växter på land utvecklades från dessa vattenlevande alger. 600 miljoner - Skottland låg fortfarande kvar vid Nordamerika vid Proto-Laurasien, på södra delen av jordhalvklotet. Vid Japetushavet mellan ekvatorn och dagens sydpol. Ungefär där Falklandsöarna ligger idag. Det fanns fortfarande inga växter som växte ovanpå land på jorden. Jordens yta bestod av damm, lera, sand, småsten, stenblock, sanddyner, berg, floder, sjöar, is och hav. Det fanns mer hav än land. Det fanns ingen jord på planeten eftersom jord är en blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material. Skottland ovan jord var en kal plats. 550 miljoner - Proto-Laurasien och Skottland började röra sig norrut. För 505 miljoner år sedan uppstod de första fiskarna på jorden. 500-450 miljoner - växtlivet började kolonisera land på jorden. Det var ungefär samtidigt som de första landdjurens uppkomst för 500 miljoner år sedan. Skottland blev mer grönt på land, men fortfarande fanns det inga träd, gräs eller blommor på jorden. För 480 miljoner år sedan utvecklades insekter på jorden samtidigt som de tidigaste landväxterna. Mindre djur intog Skottland på land. 420-350 eller 385 miljoner - första träden på jorden för 385 miljoner år sedan. Först med världens äldsta träd wattieza i östra USA och därefter med den idag utdöda archaeopteris. De utvecklades till träd från andra mindre plantor på land. Archaeopteris var en växt som liknade både träd och ormbunkar. Den blev tio meter hög. Det dröjde fem miljoner år till de första kända skogarna på jorden uppstod. Det skedde när archaeopteris började bilda skogar för 380 miljoner år sedan. Därefter spred den sig världen över. Fynd av archaeopteris har bl.a. hittats på Irland, Skottland och Svalbard. Skottland blev mer grönt med dessa archaeopteris. 250 miljoner - kontinenterna Proto-Laurasien och Proto-Gondwana bildade superkontinenten Pangaea. Skottland låg strax norr om ekvatorn. För 250-140 miljoner år sedan tror forskarna att de första blommorna uppstod ur växter på jorden, även om det äldsta bekräftade fyndet är 130 miljoner år gammalt från Spanien. 243-233 till 66 miljoner - levde dinosaurierna på jorden, undantaget de dinosaurier som idag är kända som fåglar som fortfarande lever. Majoriteten alla dinosaurier på jorden åt växter, men inte gräs under större delen av deras levnad. Först när gräset uppstod på jorden för 70 miljoner miljoner sedan började växtätande dinosaurier också äta gräs, vilket finns bekräftat i fossiler från deras dynga. Ett färre antal av dinosaurierna var köttätare. En del åt både kött och växter eller ägg, insekter och fiskar. Ifall alla dinosaurier varit köttätare hade det inte funnits tillräckligt med mat för dem. Det levde dinosaurier i Skottland redan för 170 miljoner år sedan. På den tiden var Skottland en del av en tropisk ö i Nordamerika. De flesta fynden av fossiler, fotspår och ben från dinosaurier i Skottland har hittats på skotska stränder, klippor, stenbrott, hällar, bäckar, etc. Efter Isle of Skye har de flesta fynden gjorts i nordöstra Skottland, Fife i östra Skottland, Girvan i South Ayrshire i sydvästra Skottland och kullarna Pentland Hills sydväst om Edinburgh. Jämfört mot andra länder har det dock hittats relativt få fynd av dinosaurier i Skottland. Flest fynd av dinosaurier inom Skottland har hittats på Isle of Skye i Inre Hebriderna. Ön kallas bland intresserade för dinosauriernas huvudstad inom Skottland. Många av fynden är daterade till 174-163 miljoner f.Kr. På An Corran Beach i norra Isle of Skye går det att se fotspår av dinosaurier som är 165 miljoner år gamla. Fotspåren tillhör de växtätande ornithopoderna. De varierade i storlek från 1-2 meter långa till 15 meter och kunde väga som mest 7 ton. Jämfört mot dagens djurvärld var ornithopoderna dinosauriernas motsvarigheter till gaseller, antiloper och hjortar. Det finns också fotavtryck av stegosaurier och theropoder på Isle of Skye. Stegosaurier var växtätare. De levde för 169-100 miljoner år sedan på jorden. Även flygödlor levde på Isle of Skye. De är också kända som pterosaurier. De största flygödlorna i världen levde i Nordamerika för 68-66 miljoner år sedan. De hade ett vingspann på fjorton meter. Det är det största flygande djuret som någonsin levt på jorden. På Isle of Skye har också fynd gjorts av andra flygande reptiler från 170 miljoner år sedan. De hade ett vingspann som var längre än 193 cm. Även dinosaurier som sauropoder, theropoder och coelophysoidea strövade omkring i övriga Skottland under olika tider när dinosaurierna levde. Sauropoder var fyrbenta långhalsande växtätare. De levde för 228-66 miljoner år sedan. För 150 miljoner år hade de spridit sig över hela världen. De är det största djuret som gått på land på jorden. De största levde i Argentina och Sydamerika, var 30-35 meter långa och vägde 65-80 ton. Många vittnen på 1900-talet som påstod att de hade sett ett sjöodjur i Loch Ness i Skottland brukade beskriva det i formen som en sauropoder. Det simmade i sjön, men hade fenor nedtill som var utbytta mot fötter. En del vittnen hävdade också att sjöodjuret mer hade formen av en stor orm eller såg ut som andra dinosaurier men med flera pucklar. Coelophysoidea var små, snabba och smidiga rovdjur som var 1-6 meter långa. Tillsammans med primitiva däggdjur strövade alla de här olika typerna av dinosaurier omkring i Skottland. Den som vill se ben eller teman med dinosaurier i Skottland kan se det i några museer. Ett är Kelvingrove Art Gallery and Museum i Glasgow. Ett annat är Staffin Dinosaur Museum på norra Isle of Skye. 225 miljoner - första däggdjuren på jorden, men det dröjde till 160 miljoner år sedan innan de födde levande ungar. Ungefär samtidigt, men för 200-150 miljoner år sedan utvecklades fåglarna ur dinosaurierna. 200 miljoner - Pangaea bröts upp i Laurasien och Gondwana. Laurasien i norr och Gondwana i söder. Laurasien bröts i sin tur upp i Nordamerika och Eurasien, vilket innebar att Skottland lämnade Nordamerika och rörde sig österut mot Eurasien. 75 miljoner - Skottland kolliderade med England i närheten där de båda länderna ligger idag. Fem miljoner år senare uppstod det första gräset på jorden för 70 miljoner år sedan. 66 miljoner - dog dinosaurierna ut på jorden, undantaget fåglarna. Utöver dinosaurierna dog 65-70 % av alla då existerande djurgrupper. Hos större djur över 25 kg dog minst 90 % ut. Utdöendet slog lika hårt på livet på land som i haven. Enligt andra uppgifter dog tre fjärdedelar av alla växt- och djurarter ut på jorden. Det tomrum som de större dinosaurierna lämnade efter sig fylldes med tiden av däggdjuren som tidigare generellt fört en mer undanskymd tillvaro på jorden. I luften tog fåglarna över herraväldet på jorden efter att flygödlorna dog ut. 63, 55 eller 40 miljoner - första aporna på jorden. 17 miljoner - levde de äldsta hominiderna i Afrika. De är också kända som människoapor. De är en familj primater där gorillor, schimpanser, orangutanger, bonoboer och människor ingår. 8-6 (10-8) miljoner - levde människans och schimpansens senaste gemensamma förfader i Afrika. Äldre stenåldern (pal.) 3,3 miljoner-10 000 f.Kr. 3,3 miljoner - äldsta kända stenverktygen av hominider på jorden. De hittades i nordvästra Kenya 2011 och utgrävningar pågår fortfarande. Stenverktygen var starten på den äldre stenåldern som också är känd som paleolitikum. 2 till 1,4 miljoner - första människorna utvandrade från Afrika till södra Europa och Asien för första gången. Majoriteten av alla människor stannade kvar i Afrika och lämnade inte kontinenten under den här perioden. 812 000 eller äldre - bevis för att människor levde i England, men inte i Skottland. 619 000 till 561 000 - människor flyttade troligen till Skottland för första gången under äldre stenåldern. Dock spekulationer eftersom bevis saknas från fynd. 448 000 till 98 000 - handyxa från den tiden hittades på Orkneyöarna. Dock saknas bevis för att yxan var från Skottland, vilket gör att man inte kan bevisa att människor bodde i Skottland 98 000 eller tidigare. 228 000, senast - första neandertalarna till Storbritannien i en första våg. De lämnade Storbritannien 190 000 eller senast 178 000 eftersom klimatet blev kallare med nya istider. Det gick inte att bo kvar i Storbritannien. 178 000 till 58 000 - bodde det inga människor på de brittiska öarna. När Storbritannien satt ihop med kontinenten under istider under den här perioden var det för kallt att gå över landvägen för människor. Det gick heller inte att vistas i Storbritannien. Under varmare perioder skar istidernas smältvatten av Storbritannien från kontinenten som blev en ö. Mänsklig kunskap att transportera sig över vatten fanns i Europa 128 000-113 000 f,Kr. De neandertalare som levde på den europeiska kontinenten närmast England hade antingen inte den kunskapen eller bemödade sig inte att ta sig över vattnet till södra England. Det fanns gott om mat där levde på kontinenten. De behövde inte flytta till England. 148 000-68 000 eller 148 000-100 000 f.Kr. fick en del neandertalare barn med homo sapiens sapiens i Mellanöstern. Därför har alla jordens människor idag gener från neandertalarna förutom de med afrikanskt ursprung. 58 000 - neandertalare till Storbritannien i en andra våg. De var de första människorna i Storbritannien på 120 000 eller 132 000 år. Klimatet var behagligt och det fanns tillräckligt med mat för dem. Inom Storbritannien bodde neandertalarna främst i England. Den allmänna teorin bland forskare är att de aldrig huserade i Skottland trots att det skotska klimatet också var tillräckligt varmt för dem. 43 000-41 000 - första moderna människorna till Västeuropa och södra Italien. De är också kända som homo sapiens sapiens. Senast 42 200-39 500 tog sig homo sapiens sapiens till Devon och England i en första våg. Under 1 500-4 200 år fram till 38 000 levde de sida vid sida med neandertalarna i Storbritannien. 38 000 eller 39 000-37 000 dog neandertalarna ut i Storbritannien och Euroasien. De sista neandertalarna på jorden dog ut i Frankrike 38 000 f.Kr. 38 000 till 14 000 - bodde det i genomsnitt 4 000-6 000 människor samtidigt i hela Europa. De som kallas för homo sapiens sapiens. De flesta av jordens människor bodde vid här tiden vid ekvatorn eller nära ekvatorn. Europa var glesbefolkat. 31 000 - våg två av homo sapiens sapiens till Storbritannien. Det var varmare i Europa än i första vågen 42 200-39 500. Den här andra vågen av homo sapiens sapiens kom till Storbritannien från Kazakstan och södra mellersta Ryssland via Frankrike. På de brittiska öarna slog de sig ned i England, Wales och Irland. Det finns inga bevis för att de någonsin bodde i Skottland år 31 000-23 000, men fynd från Irland 31 000 kan tala för att de också levde i Skottland. Bodde det mot förmodan några människor i Skottland vid den här tiden var de max 30-44 människor fördelade i ett eller två band. De homo sapiens sapiens som flyttade till England och Wales i våg två stannade i Storbritannien i 6 000-8 000 år fram till 25 000-23 000. Förmodligen stannade de till 25 000. Vid 23 000 var det omöjligt att bo kvar i Storbritannien eftersom en ny istid tagit över. Dessa homo sapiens sapiens utvandrade då till varmare platser i Europa. 23 000 till 13 000 - bodde det inga människor i Storbritannien på grund av istiden. Hela Skottland var täckt av is. Under perioden 20 000-18 000 täckte isen större delen av de brittiska öarna. 15 000-12 000 började isen att dra sig tillbaka. Först vid 13 000 var det möjligt för människor att åter befolka Storbritannien. Glaciären från senaste istiden förändrade det skotska landskapet och förstörde eventuella bevis för mänsklig aktivitet före 13 000 f.Kr. 14 000 till 9 000 - bodde det i genomsnitt 30 000 människor samtidigt i Europa. Första människorna efter senaste istiden invandrade till Storbritannien under den här perioden. Först till södra England 13 000-12 500 och därefter till Wales 12 500. 12 000 - första människorna efter senaste istiden invandrade till Skottland efter att isen hade dragit sig tillbaka. De kom från Spanien via England och Frankrike, enligt bevis från DNA. Pågår fortfarande forskning. Uppgifterna kan ändras. Detta är det äldsta beviset för mänsklig närvaro i Skottland 12 000 f.Kr. eller för ca 14 000 år sedan. De slog sig först ned i South Lanarkshire. De talade sannolikt ett förindoeuropeiskt språk som lät som baskiska i norra Spanien. Efter att isen drog sig tillbaka från Skottland bredde ett tundralandskap ut sig över Skottland. Människor i Skottland 12 000 f.Kr. jagade hästar, noshörningar och mammutar som trivdes på tundran. De åt också harar, hyenor, hjortar och renar. Det blev varmare i Skottland under de efterföljande tusentals åren med ett mer varierat växtrike undantaget den lite svalare perioden 10 900-9 700 f.Kr. Tundran blev kvar i norra Skottland medan björkar och buskar blev vanligare i södra Skottland under perioden 12 000-10 900. 10 900-9 700 började skogen bre ut sig i Skottland, vilket fick till följd att djurpopulationerna minskade. Stora djur som hästar och renar trivdes inte i skogarna. 10 800 - första människorna efter senaste istiden till Inre Hebriderna och Islay. De flyttade inte dit permanent. De bodde där några månader om somrarna. På vinterhalvåren bodde de på Skottlands fastland. Mesolitikum, mellanstenåld. 10 000- 4 000 f.Kr. 10 000 - Skottland trädde in mesolitikum, mellanstenåldern. 10 000 - enligt en del arkeologer invandrade människor vid 10 000 till Skottland från Belgien, Nederländerna, norra Tyskland eller södra Skandinavien baserat på hittade fynd av mänsklig aktiviteter i Skottland. Det stöds dock inte av DNA. 10 000 - en del arkeologer tror att båtar av skinn användes första gången i Skottland för att ta sig över floder, etc. Bevis saknas dock. 9 000 - ca 200-360 människor tros bodde i Skottland. 8 500-8 250 - första människorna efter senaste istiden till Yttre Hebriderna. 8 240 - Storbritanniens äldsta hus byggdes i South Queensferry utanför Edinburgh. 8 000 - max 400 till 800 människor bodde i Skottland. 8 000 - möjligen världens äldsta kalender i Aberdeenshire. Finns två andra i världen som är äldre, men det är omtvistade ifall de var kalendrar. 7 000 eller tidigare - första människorna efter senaste istiden anlände till Orkneyöarna. Ögruppen satt ihop med skotska fastlandet. 6 700 - Skottlands första vegetarianer eller människor som nästan bara åt vegetarisk kost i Argyll and Bute. 6 500 - Storbritannien blev avskilt från den europeiska kontinenten landvägen. 5 500 eller 4 000 - bildades jorden och universum enligt tolkningar av bibeln. Det stöds dock inte av den nutida vetenskapen som hävdar att jorden är 4,543 miljarder år, solen 4,603 miljarder år och universum 13,787 miljarder år gammal. Baserat på jordens ålder som 6 000 eller 7 500 år gammal enligt bibeln måste de första människorna därför ha invandrat till Skottland först efter 5 500 eller 4 000 f.Kr. Det stöds dock inte av den nutida vetenskapen som hävdar att det fanns människor i Skottland innan dess. 5 000 - fanns det under 6 000 människor i England och ännu färre i Skottland, enligt uppgifter från 2004. Sett med dagens perspektiv var både England och Skottland på den tiden rena vildmarkerna med orörd natur och djur som betade fritt. 5 000-4 000 - konsten att tillverka enklare flottar och båtar spreds till Skottland. 4 320-4 030 - första människorna till Shetlandsöarna. Neolitikum, yngre stenåldern, 4 000-2 500 f.Kr. 4 000 - Skottland övergick till neolitikum, yngre stenåldern. Jägar- och samlarsamhällena övergavs. Människor blev bofasta och började dela in områden i Skottland i territorier. Det dröjde dock till mitten bronsåldern 1 500-1 000 f.Kr. innan de på allvar gjorde delade upp landskapet i terriorier. 4 000 - jordbruket, boskapsskötseln och handeln spreds till Skottland. 4 000 - en andra stor våg av spanjorer flyttade till Skottland. Även enstaka skandinaver flyttade till Skottland under yngre stenåldern. Pågår fortfarande forskning. Uppgifterna kan ändras. 4 000 - skålgropar och ringmärken gjorde entré. Först 400 e.Kr. slutade människor att göra dem i Skottland. 4 000-2 500 - ögruppen St Kilda tros befolkades första gången av människor efter senaste istiden. St Kilda ligger 64 km västnordväst om North Uist. Båda tillhör Yttre Hebriderna. 3 700 - uppfördes den neolitisk bondgården Knap of Howar på Orkneyöarna och beboddes till 2 800 f.Kr. 3 650 - Skottlands första rundhus och crannog uppfördes. 3 450 - unstan ware keramik började tillverkas på Orkneyöarna och spred sig därefter till övriga delar av de brittiska öarna, inkl. Irland. Unstan ware mynnade sedan ut i grooved ware keramik 3 000/2 800 f.Kr. och försvann helt i Skottland senast 2 000 f.Kr. 3 300 - första stencirklarna restes på de brittiska öarna. De fortsatte resas fram till 900 f.Kr. 3 180 - Skara Brae byggdes på Orkneyöarna och beboddes i 680 år. Den är Europas bäst bevarade bosättning från yngre stenåldern. 3 100-2 400 - Europas och möjligen världens äldsta bevarade tärningar hittades i Skara Brae på Orkneyöarna. Som jämförelse är de äldsta hittade tärningarna i Iran och Pakistan från 2 800-2 500 f.Kr. respektive 2 500-1 900 f.Kr. 3 000 - första mänskliga varelser avbildade i Skottland på stenar. 3 000 - bodde det 100 000 människor i England, men mycket färre i Skottland. I England hade populationen ökat med 94 000+ människor på 2 000 år sedan 5 000 f.Kr. 3 000-2 750 - konsten att göra föremål av metall och koppar spreds till Skottland. Ca 3 000-2 500 - vetet kom till Skottland. 3 000-2 000 - de flesta av Skottlands stencirklar restes. De såg ungefär ut som Stonehenge i England. De tre kändaste i Skottland är Standing Stones of Stenness på Orkneyöarna 3 000 f.Kr., Callanish Stones 2 900-2 600 f.Kr. på Yttre Hebriderna och Ring of Brodgar 2 500-2 000 f.Kr. på Orkneyöarna. 2 800 - uppfördes den kända neolitiska gravhögen, gravkammaren och gånggriften Maeshowe på Orkneyöarna.. Ca 2 700 - pesten slog till på de brittiska öarna. En mycket stor del av befolkningen dog ut. Ca 2 700-2 500/2 400 - omkring 90 % av Storbritanniens befolkning ersattes av invandrare med ursprung från ryska stäpper, enligt DNA-bevis från 2015-2018. I Skottland ersattes den tidigare spanska befolkningen till ca 90 % av människor med ursprung från ryska stäpper. Skotska bronsåldern 2 500-700 f.Kr. 2 500 - bronsåldern började i Skottland. Främst började den i södra Skottland. Sedan spred den sig norrut. 2 500 - timber roundhouses började byggas. 2 500 - klockbägarkulturen spreds till Skottland och hade sin storhetsperiod i Skottland till 2 200-2 100 f.Kr. då den började avta. 1 700 f.Kr. var den helt borta i Skottland. 2 500-2 000 - stencirkeln Ring of Brodgar uppfördes på Orkneyöarna. Den är Skottlands kändaste henge. 2 500 - boplatsen Jarlshof på Shetlandsöarna beboddes första gången. Människor bodde där ända till 1600-talet e.Kr. Arkeologer har dock hittat krukskärvor på platsen från yngre stenåldern, vilket betyder att människor bodde på samma plats någon gång 4 000-2 500 f.Kr. Det stämmer också rätt i tiden eftersom en närliggande plats till Jarlshof är från 3 200 f.Kr. 2 000 - norra Skottland gick in i bronsåldern. 1 850 - äldsta bevisade grunderna till ett stenhus på St Kilda 64 km väster om North Uist. Människor flyttade visserligen till St Kilda under yngre stenåldern, men om de sedan flyttade fram och tillbaka mellan St Kilda och de större öarna på Yttre Hebriderna i öster eller ifall de bodde permanent på St Kilda fram till 1 850 f.Kr. är osäkert. Däremot anses det att från 1 850 f.Kr. beboddes ögruppen mer eller mindre permanent i 3 780 år fram till 1930 e.Kr., men tillfälligt av brittiska militärer, forskare, etc från 1957 till idag. 1 800 - bodde det 300 000 människor i England, men mycket färre i Skottland. 1 600-1 300 - fynd på South Uist i södra Yttre Hebriderna visade att en del människor mumifierades i Skottland vid den här tiden. 1 500-1 000 - under mitten bronsåldern började människor mer att dela in områden i Skottland. Det var mer tänk om mitt och ditt. Den här marken i den här dalen och allt på den tillhör min stam. Marken i den andra dalen bortom berget och allt på den tillhör däremot din stam. Det här tänket började i Skottland vid den här tiden efter att människorna började tämja landskapet efter förändrade ekonomiska och sociala mål. Dock förstörde de inte landskapet. 1 159 - vulkanen Hekla på Island fick ett utbrott, vilket orsakade betydande försämrade odlingsförhållanden i Skottland. De efterföljande åren dog eventuellt upp till hälften av Skottlands befolkning på grund av svält. 1 159 och senare - antalet verktyg minskade på grund av färre människor efter Heklas utbrott, men samtidigt ökade antalet vapen. Tolkats som starten på en period av betydande oro och många stamkrig inom Skottland. 1 000 - de första fornborgarna började byggas men tog fart först 700 f.Kr. Skotska järnåldern f.Kr. (700-1 f.Kr.) 700 - skotska järnåldern började och pågick till 400 e.Kr. eller 400-talet e.Kr. 700 - keltiska kulturen spreds till Skottland av ett fåtal människor. 700 - konsten att framställa järn kom till Skottland med den keltiska kulturen. Järnet ersatte bronset. 700-325 - Albiones hette de kelter som flyttade från norra Spanien till Wales. 700-325 - Albion var namnet på vita berg, som tros syftade på Dovers vita klippor som ön Storbritannien fick sitt första kända namn Albion av 700-450 f.Kr. 600-talet - duns började byggas. 600-talet - vitrifierade fort började byggas. 500 - hjulhus började byggas men tog fart först 25 f.Kr. 450 - upptäcktsresande Himilco från det karthagiska riket reste till Skottland. 400 - brochs började byggas. 325 - grekiske Pytheas var den första utanför Storbritannien och Irland att omnämna delar av Skottland i skrift, t.ex. kallade han Orkneyöarna för Orkas (Orcas). 325-310 - Pytheas kallade Storbritannien för både Albion och Prettanike nesos. 300 - del av en lyra från den tiden hittades 2010 på Isle of Skye, vilket gör det till äldsta hittade stränginstrumentet i Västeuropa. 300 f.Kr. till 200 e.Kr. - de långa trumpeterna carnyx användes. 230 - lade romarna till bokstaven G i sitt alfabet. Innan skrevs den som ett C. Romarna tog C från etruskiskan hos etruskerna i mellersta Italien. De i sin tur hade tagit den från grekiskan som tagit den från fenicierna i Libanon som antingen tagit den från Egypten eller kommit dem själva efter att ha avbildat bokstaven C efter ett kamelhuvud. 100-50 - antalet får i Skottland blev fler i samband med en befolkningsökning. 55 och 54 - invaderade berömda den berömda romerska militären, statsmannen, etc. Julius Caesar (100-43 f.Kr.) sydöstra och södra England två gånger utan större framgångar. Han lyckades dock få stammen Trinovantes i sydöstra England att bli ett klientrike till romarriket. 49 - romerska namnreformen. P blev ofta B i många namn och ord. 45 - greken Diodorus Siculus tolkade Pytheas namn för Storbritannien som Brettanike nesos. 0 - år noll existerade aldrig enligt nuvarande tideräkning som används i både Sverige och i Storbritannien. Efter 1 f.Kr. var slut övergick det direkt till 1 e.Kr. Däremot används år noll i vardagstal som en term för att avdela historien mellan det som hände fram till sista dagen på 1 f.Kr. och det som hände från första dagen på 1 e.Kr. och efter. Skotska järnåldern e.Kr. (1 till 400/ 400-talet) 1 - bodde det 800 000 människor i hela Storbritannien, varav majoriteten huserade i England och ett mindre antal i Skottland, enligt uppgifter från 1995. 43 - romarna kallade Shetlandsöarna för Haemodae. 43 - Orkneyöarna styrdes av en egen kung eller stamhövding och var ett eget litet kungarike eller ett stamområde. Sett ur ett romerskt perspektiv år 43 var ögruppen ett eget kungarike, men sett ur ett skotskt perspektiv idag var ögruppen ett stamområde. 43 - romarna invaderade England. 43-84 - Enligt en studie dödade romarna 100 000-250 000 människor i Storbritannien i samband med invasionerna och erövringarna av ön 43-84. Det motsvarade 5-12,5 % döda människor av en befolkning på ca 2 miljoner, varav de flesta bodde i England. Keltiska britanner å sin sida dödade enbart under Boudicca/Boudica (d. 60/61) misslyckade revolt år 60/61 omkring 30 000-40 000 människor på romarnas sida i England, varav 7 000 av dem var romerska soldater som de dödade. Boudicca var drottning över icenerna i Norfolk i östra England. 71 - romarna invaderade Skottland första gången. 77 - romarna kallade Shetlandsöarna för Acmodae. 79 - romarna invaderade Skottland under Julius Agricola. 83/84 - slaget vid Mons Graupius mellan caledonierna och romarna som de senare vann. Det var det första riktigt kända krigsslaget i Skottland, även om det finns dokumenterat att romarna stred mot caledonierna i mindre krigsslag i Caledonia (Skottland) år 71-82. Slaget vid Mons Graupius anses vara ett landmärke i skotsk historia. Det är ett av Skottlands kändaste krigsslag i nivå med slaget vid Bannockburn 1314, slaget vid Flodden 1513 och Culloden 1746. Slaget vid Flodden skedde dock i England, men mellan kungarikena Skottland och England. 122-128 (122-137) - Hadrianus mur byggdes av romarna i norra England. 142-154 - Antoninus mur byggdes av romarna i Skottlands mittenbälte. Första århundradena e.Kr. - Romarna tog med sig katter till Skottland för att de skulle äta upp mössen som åt på deras matförråd. Innan romarnas ankomst fanns det inte katter i Skottland. Fram till romarna kom kunde mössen härja relativt fritt bland de skotska livsmedlen. I Skottland tillverkade romarna också toaletter som inte fanns där innan deras ankomst. Istället satte sig de inhemska invånarna i Skottland på huk i någon buske eller på en plätt och gjorde sina behov. Romarna tog också med sig, åtminstone till England, höns, gurkor, äpplen, päron och plommon. Däremot fanns det ankor i Skottland och England innan romarna kom dit. Äpplen visade sig bli en stor succé i England. Senare på medeltiden fanns det äppelträd i nästan alla engelska byar där de kunde växa. Ifall du reste bland engelska byar på medeltiden möttes du av synen av dessa oändligt många äppelträd överallt både i byarna, i deras utkanter och på landet. De många öppna fria äppelträden försvann på 1700- och 1800-talen i och med industrialiseringen. Går du i en engelsk by idag ser du inte äppelträd i parker, vid någon grön gräsplätt eller längs vägkanter. 200-talet - första kända skotska tartan. 250 - irländska skoter gjorde räder och plundrade västra Skottland första gången. De bosatte sig aldrig i Skottland där och då. Det dröjde ett par århundraden. 297 - kungariket Piktland bildades på fastlandet i öster och i norr av pikterna. De var caledoniernas arvtagare. Piktland ska dock ses som en politisk konstruktion med ungefär åtta olika självständiga piktiska kungariken fördelade över östra och norra Skottland under de efterföljande seklerna. Alla med egna kungar eller stamhövdingar. De här kungarikena var inte enade i en nation. Däremot var kungarikena i förbund, konfederation, med varandra och delade en gemensam kung. Han var kung över ett av de här mindre kungarikena och kung över alla andra pikter i de andra piktiskta kungarikena. Jämför ifall dagens Danmark, Sverige och Norge fortfarande hade sina kungar och sin drottningar, men utöver det var den norska kungen också regent över alla skandinaver och förbundet Skandinavien. Dock inte regent över nationen Skandinavien. 297 till slutet av 600-talet - alla piktiska kungar under de här åren hade det gemensamt att de var tvungna att vara framgångsrika krigsledare för att behålla sina auktoriteter. 300-talet - en del pikter flyttade från det skotska fastlandet i öster och norr till Orkneyöarna. De blandade sig med den inhemska befolkningen. Orkneyöarna blev en del av kungariket Piktland. Invånarna på ögruppen kallades sedan för piktiska orkadier. Bördiga jordar samt hav rika på fisk och skaldjur anses var förklaringen till varför pikter flyttade till Orkneyöarna på 300-talet och fortsatte flytta dit på 400-talet samt i början på 500-talet. 370 - romarna lämnade Selgovae i södra Skottland. 370-talet - romerska trupper i norra England gjorde några militära expeditioner in i södra Skottland och trakasserade lokalbefolkningarna för att visa vilka som bestämde. 383 - romarna drog sig tillbaka i stora skaror från Hadrianus mur i norra England. De lämnade också nästan helt övriga norra och västra Storbritannien i det som är dagens nordligaste England och större delen av Wales. Efter 383 gjorde de heller inga militära expeditioner in i södra Skottland. Efter år 383 satte de aldrig sin fot igen i Skottland. År 400 eller 400-talet - järnåldern upphörde i Skottland. Ersattes av medeltiden. 407 - sista romerska soldaterna lämnade Hadrianus mur. 410 - sista romerska soldaterna lämnade Storbritannien. Tidig medeltid 400-talet till 900-talet 420 - det keltiska och britanniska kungariket Bryneich (Brynaich) grundades vid kusten i sydöstra Skottland och ersattes 547 av kungariket Bernicia. 400-talet - gäler/gaeler (skoter från Irland) invaderade sydvästra och västra Skottland. 400-talet - kristendomen spreds till södra och östra Skottland av engelska biskopen Saint Ninian. 400-talet - kungariket Alt Clut bildades i västra delen av mellersta Skottland. Vida känt inom Skottland, men ofta ett bortglömt kungarike utanför Skottlands gränser. Det beror på att internationellt läggs mest fokus på de mer berömda Piktland och Dál Riata. De slogs samman i Piktland och blev en huvudbas som sedan blev Alba som därefter blev Skottland. Ibland nämns också Northumbria och Alt Cluts arvtagare Strathclyde internationellt, vars vissa delar också införlivades i Alba. Även norska vikingars bosättningar i väst och norr brukar få hyfsad med uppmärksamhet. 400-talet och tidigare - sjönk havsnivåerna i åtminstone delar av Argyll and Bute. Fornborgen Dunadd, senare en mycket känd huvudstad för kungariket Dál Riata, låg exempelvis på en ö eller en udde, enligt detaljerade analyser 2015 av förändringar av havsnivåerna i regionen. Nedanför Dunadd fanns det vatten där det idag är ett böljande grönt jordbrukslandskap som floden Add slingrar sig igenom. Dunadd fick senare sitt namn från den senare uppstådda floden Add. När havsnivåerna sjönk på 400-talet och tidigare ersattes vattnet nedanför Dunadd av ett vattnigt mossigt landskap. Enligt forskare 2000 ökade det utan tvekan Dunadds försvarspotential. De menade att det blev svårare för inkräktare att gå fram till Dunadd genom den vattniga mossan än som innan när de kunde nå Dunadd med båtar på vatten. Andra forskare 2015 hävdade motsatsen. De menade att de sjunkande havsnivåerna lämnade Dunadd öppen och mer lättillgänglig för anfall och belägringar av inkräktare som pikter på 500- och 600-talen. De hävdade att det var lättare att försvara Dunadd när det låg på en ö eller udde än när platsen kunde nås via landvägen via den vattniga mossan. Allteftersom vattnet minskade i området ersattes den blöta mossan av en torrare variant och mindre mossa. Denna mossa nedanför Dunadd blev känd över tiden på gäliska som Mòine Mhòr, på engelska the Great Moor och på svenska den stora heden. 400-talets första hälft och framåt - pikter som bodde i norr kallades för nordliga pikter och pikter i söder kallades för sydliga pikter. Norra pikterna bodde i nuvarande a) Orkneyöarna, b) hela Highland utom de sydligaste delarna av Highland och c) Moray. Södra pikterna bodde i a) sydligaste delarna av Highland, b) norra delen av Perth and Kinross, c) sydöstra Aberdeenshire upp till Stonehaven, d) Angus och e) Fife. Mellan norra och södra pikterna fanns en gränsregion i nordöst där Aberdeenshire ligger idag, undantaget sydöstra Aberdeenshire som var en del av de södra pikterna. 450 - det keltiska och britanniska kungariket Gododdin grundades i sydöstra Skottland väster om kungariket Bryneich och existerade till omkring 638. Inom Gododdins territorium fanns området där Edinburgh ligger idag. Längre bort i sydöst i det som är nuvarande östra Yorkshire i östra delen av norra England grundades kungariket Deira 450 som fanns fram till 654. I slutet av 400-talet grundades också kungariket Rheged i nuvarande engelska Cumbria, men vid 600 hade Rheged utökat sitt territorium och flyttat sin huvudstad till Gatehouse of Fleet i södra centrala delen av Dumfries and Galloway. Någon gång 638-654 blev Rheged en del av Bernicia eller Northumbria 654-729. 400-talets andra hälft eller 500-talet innan 565 - Orkneyöarna blev ett eget underrike, kungarike, men som fortfarande var en del av Piktland. 498 - kungariket Dál Riata bildades i väster och fanns till 850 i västra Skottland och delar av norra Irland. 547 - på 500-talet blev det keltiska kungariket Bryneich invaderat av angler som innan invaderat England. Just de här invandrande anglerna härstammade från norra Tyskland innan ankomsten till England. 547 bytte kungariket Bryneich namn till det nya kungariket Bernicia (Beornice), men det dröjde till 604 innan det var helt erövrat av anglerna. Bryneich, Bernice och Beornice var fornengelska namn, medan Bernicia var det latinska namnet på kungariket som också används idag i engelskan på kungariket. Bernicia flyttade också huvudstaden till Bamburgh i nordöstra England. Kungariket Bernicia existerade 547-654, men inräknat Bryneich fanns Bryneich/Bernicia 420-654. Först var Bernicia 547 ett angliskt kungariket, men blev sedan ett anglosaxiskt kungarike. 563 - irländske missionären Columba (521-597) flyttade till ön Iona, då i Dál Riata, men idag i västra Skottland. Med Columba spreds kristendomen till västra och norra Skottland på andra halvan av 500-talet. 565 - påstods det första gången att det fanns att mystiskt havsdjur i Loch Ness efter att självaste Columba blev vittne till hur lokalbefolkningen begravde en man vid River Ness. Mannen hade blivit dödad av ett odjur när han simmade i floden. River Ness flyter från nordöstra Loch Ness till Inverness. 500-talet - kristendomen spreds till Orkneyöarna, men en organiserad kyrklig myndighet uppstod först på 700-talet. 574 - gav Conall mac Comgaill (d. 574) bort ön Iona till Columba. Conall dog senare under 574. Han var kung av Dál Riata 558-574. 574 - blev Áedán mac Gabráin (534-608/609) kung av Dál Riata, vilket han var fram till sin död 608/609. När han blev kung 574 av Dál Riata var han den första kända kungen på de brittiska öarna, inklusive Irland, som blev prästvigd i samband med att han blev kung. 589 - var det en mycket varm och torr sommar på Irland och säkerligen också i Skottland. 601 - omkring 90 000-110 000 människor bodde väster och norr om Skottlands mittenbälte i Dál Riata och i Piktland. 625-683 - spreds kristendomen generellt till sydöstra Skottland och nordöstra England via främst personer som bl.a. Edwin av Northumbria (586-632/633) och barnen till hans syster Acha av Deira (f. före 578 och d. efter 616) som sönerna Oswald av Northumbria (604-641/642) och Oswiu (612-670) samt dottern Æbbe av Coldingham (615-683). Edwin var kung över de två kungarikena Bernicia och Deira 616-632/633. Bernicia låg i dagens sydöstra Skottland och nordöstra England. Deira låg i östra delen av norra England. Oswald var var kung av Deira 633-642 och kung av Bernicia 634-642. Oswiu var kung av Deira 642-644, Bernicia 642-654 och Northumbria 654-670. Æbbe av Coldingham föddes som prinsessa av Bernicia och Deira. Via Edwin kom kristendomen till sydöstra Skottland och nordöstra England från östra England 625/627. Via Oswald, Oswiu och Æbbe kom kristendomen till sydöstra Skottland och nordöstra England från Dál Riata i västra Skottland där syskonen bodde innan. 627-629 - var Connad Cerr (d. 629/630) delad kung av Dál Riata med Eochaid Buide (d. 629) som var kung av Dál Riata 608-629. Connad Cerr smeknamn på engelska var Connad the left handed. Han är den äldsta eller bland de äldsta kända kungarna i Skottland som var vänsterhänt. Enligt studier i USA, Storbritannien, Tyskland och Grekland från 1970-talet till 2020 är 90 % av världens befolkning högerhänta och bara 10 % vänsterhänta. Av ett antal utvalda antal länder hade Nederländarna flest vänsterhänta med 13 % följt av USA. Sist var Kina med 3,5 %. Det fanns fler vänsterhänta i Europa än i Asien procentuellt inbördes mellan länderna. Kina på sista plats tros bero på att inom Kina anses vänsterhänta vara onormala. Många kinesiska vänsterhänta blir mobbade och trakasserade av högerhänta kineser. För att undvika detta försöker många kineser, som annars är vänsterhänta, att använda sina högra händer. En del kända amerikaner är vänsterhänta, men den kändaste vänsterhänte personen i världen någonsin är kanske Winston Churchill (1874-1965) som var Storbritanniens premiärminister 1940-1945 och 1951-1955. 638 - erövrade kungariket Berncia området där dagens Edinburgh ligger från kungariket Gododdin. Det tidigare Gododdin blev då en del av Bernicia. Ca 650 - i mitten av 600-talet flyttade en del skandinaver, troligen norrmän, från Skandinavien till den ganska stora ön Unst i norra Shetlandsöarna. Där integrerade de sig med den piktiska lokalbefolkningen eller levde fredligt sida vid sida med dem. De slog inte ihjäl dem som senare norska vikingar gjorde på 800-talet. 654 - slogs kungarikena Bernicia i norr med huvudstad i Bamburgh och Deira med huvudstad York i söder samman till kungariket Northumbria. Gododdin blev också en del av Northumbria eftersom det var en del av Bernicia 653. Detsamma för kungariket Rheged som också blev en del av Bernicia någon gång 638-653 eller en del av Northumbria 654-729. Northumbria grundades dock 653, men kungariket fanns från 654. Kungariket Northumbria existerade 654-954. Mitt under sin storhetsperiod år 700 sträckte det sig från Skottlands östra mittenbälte i Lothian, sydöstra och södra Skottland ned till strax söder om York i norra England. 681 eller 682 - reste pikternas kung Bridei III med sin armé till Orkneyöarna och ödelade ögruppen som tillhörde Piktland. De stora lokala ledarna och deras familjer mördades. Maktbasen blev kraftigt försvagad och återhämtade sig aldrig. Konsekvensen blev att norska vikingar senare på 800-talet lättare kunde ta över ögruppen. 685 - slaget vid Dun Nechtain i Piktland. En piktisk armé vann över en armé från Northumbria. Vinsten anses var en av de mest avgörande striderna i Piktland, Albas och Skottlands gemensamma historia från år 297 till idag. Hade pikterna förlorat slaget hade de eventuellt aldrig kunnat bilda det senare Alba som sedan blev Skottland. För Northumbria var däremot slaget 685 en katastrof och slutet på deras dominans över Piktland. 600- eller 700-talen - kallades Shetlandsöarna för Insi Catt i forniriskan på Irland, västra Skottland, etc. Insi Catt betydde Cats öar eller ordagrant på svenska Katternas öar. Cat var ett piktiskt folk som bodde på norra Skottlands fastland och på Shetlandsöarna. Deras namn finns kvar i namnet Caithness på nordligaste Skottlands fastland och i Cataibh som är det skotska gäliska namnet för Sutherland i norra Skottland. 600-talets slut till ca 843 - kungamakten i Piktland blev mindre personlig och mer institutionaliserad. En piktisk kung behövde inte längre vara en duktig krigsledare för att kunna behålla tronen. Istället räckte det många gånger att kungen hade stöd från kyrkan och från ett litet antal mäktiga familjer för att kunna styra och kontrollera kungadömet. Det i sin tur gav en avsevärd högre grad av kontinuitet. Dock behövde kungarna fortfarande möta yttre hot mot Piktland. 697 - en lag kom som skyddade kvinnors rättigheter på Irland, Dál Riata och Piktland. 700 - vintern år 700 var så kall att det rapporteras om att havet mellan Irland och Skottland frös till is. Havet i fråga var Nordkanalen mellan norra eller östra Nordirland och sydvästra Skottland. Kortaste avståndet i kanalen mellan Nordirland och Skottland är ungefär 20 km mellan norra Nordirland och södra delen av den skotska halvön Kintyre. Det är osäkert ifall delar av Nordkanalens yta verkligen frös till vintern 700, men sannolikt var den vintern i alla fall mycket kall. 700-703 - i centrala Irland dog många boskap år 700 och dödligheten hos kor var stor över hela Irland 701. 700-703 rådde det också hungersnöd bland människor på Irland samtidigt som pesten härjade på ön. Det rådde stor brist på mat på Irland under de tre åren, vilket fick till följd att en del irländare gick över till kannibalism. De mördade andra irländare och åt upp dem. Möjligen drabbades också närliggande Skottland av en dos av pesten 700-703, även om det inte är säkert. 700-talet - kungarikena Dál Riata och Northumbrias kungar mötte alltmer svårigheter på grund av stabiliteten kring deras tronföljder och styren upphörde. 770- och 780-talen - en del soldater från Skottland, troligen piktiska, stred för Karl den store, kung av Frankerriket 768-814. 780-talet - norska vikingar attackerade södra England i flera oregistrerade attacker. Det var första gången vikingar attackerade ön Storbritannien. Det följdes upp av den första registrerade vikingaattacken 789 när de norska vikingarna gick iland på Isle of Portland i södra Dorset i södra England. Sedan avancerade de lite norrut i Dorset och dödade Beaduheard (d. 789) i Dorchester i södra halvan av Dorset. Beaduheard var en anglosaxisk myndighetsperson i kungariket Wessex. Han var den första kända personen som vikingarna dödade i Storbritannien. Mordet följdes av flera vikingaattacker i södra England 790-792, bl.a. i Kent i sydöstra England. 793 - vikingar attackerade Lindisfarne i det dåvarande stora kungariket Northumbria som fanns 654-954 i södra Skottland och norra England eller från Edinburgh till en bit söder om York. Attacken var inte den första på Storbritannien. Det hade som nämndes ovan gjorts några tidigare på 780-talet och 790-792. Men attacken på Lindisfarne slog till i mitten på den heliga delen av Northumbrias hjärta och blev symbolen för starten på den officiella vikingatiden i Storbritannien. Först 1066 upphörde den i Storbritannien. Därtill var det inte första gången som skandinaver invaderade England som attackerades av danska jutar, etc. på t.ex 300-talet. Dessutom flyttade danska jutar och angler, tyska saxare samt nederländska och tyska friser till England permanent under de efterföljande århundradena efter romartiden. 794 - norska vikingar invaderade västra Skottland. Det var starten på invasionen av norska vikingar i norra och västra Skottland. 795 - norska vikingar attackerade ön Iona och Iona Abbey i västra Skottland. De hade rest dit från troligen Orkneyöarna och dessförinnan från västra Norge 794 eller 795. 700-talets sista år och 800-talet - piktiska orkadier fördrevs gradvis från sina marker på Orkneyöarna på grund av invasionen av norska vikingar. En del integrerades med vikingarna, andra förslavades och en tredje grupp av piktiska orkadier slog vikingarna ihjäl. Öarna avkristnades. Det öppnade upp för påverkan av nya gäliska kristna missionärer från Dál Riata på 800-talet. Några öar på Orkneyöarna har med "Papa" i sina namn till minne av dessa predikanter, t.ex. Papa Westray. 800-talets första årtionden - norska vikingar gjorde attacker i Hebriderna och slog sig ned på en del öar. Därefter gjorde de räder på Dál Riata i västra Skottland. Det dröjde dock till mitten av 800-talet och 872 med betydlig ökad norsk närvaro i västra Skottland. 800-talet - en del manliga norska vikingar, som reste och flyttade till Skottland och Irland, gifte sig med lokala kvinnor och fick barn med dem. Dessa norska vikingar anpassade sig till den lokala gäliska kulturen och tog till sig deras språk. Deras barn, barnbarn och flera senare generationers ättlingar blev kända som norröna gaeler, också kallade för norröna gäler, nordgaeler, nordgäler, norse-gaeler och norse-gäler. De hade påbrå från både manliga norska vikingar och lokala inhemska kvinnliga gäler från västra Skottland eller Irland. Översatt var dessa ättlingar av både vikinga- och keltisk börd. Dessa norröna gaeler dominerade sedan Kungariket Mann och Öarna i Hebriderna, etc. från 800-talet till 1100-talet. Dock fylldes Kungariket Mann och Öarna emellanåt på med nya vikingar från Norge som levde rövare. Den inhemska gäliska befolkningen i Hebriderna som inte hade påbrå från norska vikingar kallade norröna gaelerna för utländska gaeler på grund av deras norska påbrå. I deras ögon var de inte riktiga gaeler. Det dröjde flera generationer innan norse-gaelerna betraktades som inhemska av den lokala befolkningen som inte hade norskt påbrå. Å andra sidan efter några århundraden hade de flesta människorna i Hebriderna norskt påbrå när både norröna gaeler och de lokala gaelernas ättlingar fått barn med varandra. 839 - ett krigsslag i Piktland där Piktland och Dál Riata gemensamt stred mot norska vikingar. Slaget slutade med en norsk vinst. De norska vikingarna dödade både Piktland och Dál Riatas kungar samt en stor del av piktiska manliga eliten som stupade i slaget. 843 (841) - Kenneth MacAlpin (810-858) blev piktisk kung 843. Traditionellt sedd som Skottlands första kung. Han var kung över Dál Riata 841-850 och kung över Piktland 843-858. Åren 843-850 var han kung över både Piktland och Dál Riata samtidigt. Två kungariken som styrdes av en kung. 843-850 hade de två kungarikena också en gemensam huvudstad som låg i Dál Riata, idag i Argyll and Bute i västra Skottland. Norska vikingars närvaro i Hebriderna tros tvingade Kenneth MacAlpin att söka sig österut från Dál Riata till Piktland 842 som han sedan erövrade delvis 842-843 och helt 849 eller 850. 843-849 och 850-talet - efter Kenneth MacAlpins delvisa och hela erövring av Piktland flyttade mycket stora skaror av dál riatans från Dál Riata österut till Piktland 843-849 och på 850-talet. I Piktland befolkade de områden som redan beboddes av pikterna och blandade sig med dem. Det piktiska fastlandet var betydligt mer bördigt, men framförallt var det mindre utsatt för vikingar än Dál Riata. Enligt historiker på 2000-talet var det också möjligt att dál riatans flyttade till Piktland redan på 830-talet av samma orsaker som ovan innan Kenneth MacAlpins erövring av Piktland på 840-talet. Integrationen mellan dál riatans och pikter i Piktland gick ganska smidigt till även om pikterna inte var helt oberoende. Det uppstod en del mindre konflikter på lägre nivåer. Men både dál riatans och pikterna i Piktland förenades av gemensamma yttre hot i norska vikingar, kungarikena Alt Clut, Strathclyde och Northumbria i söder och sedan av kungariket England som bildades 927. Dessutom var pikterna fortfarande i överlägsen majoritet gentemot dál riatans i Piktland. Uppskattningsvis gick det åtta till tio pikter för varje dál riatan i Piktland i mitten av 800-talet, baserat på tidigare befolkningsstatistik i Dál Riata och Piktland. 847 - en del norska vikingar erövrade några hela öar eller platser på några öar i Inre Hebriderna. 848 eller 849 - Kenneth MacAlpin flyttade sitt religiösa centrum och relikerna av den irländska kristna 500-tals missionären Columba från ön Iona i Argyll and Bute i Dál Riata till Dunkeld i Perth and Kinross i Piktland. Det gick inte att ha kvar centrumet i Dál Riata längre på grund av de norska vikingarnas närvaro i eller utanför regionen. För att minska riskerna att Columbas reliker skulle förstöras helt vid en framtida attack av vikingarna på Dunkeld skickade han hälften av relikerna till Kells på Irland. 849 - norröna gaeler (norse-gaeler) var med och formade Kungariket Mann och Öarna, som fanns 849-1265 i Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Yttre Hebriderna, Inre Hebriderna, Isle of Arran, Isle of Man och enstaka delar av Skottlands fastland i väster som halvön Kintyre, etc. 850 - norska vikingar hade etablerat sig på Shetlandsöarna, Orkneyöarna och i Hebriderna även om den riktiga strömmen av norska vikingar till Hebriderna dröjde till 872 och senare. 850 - trycket av vikingarnas närvaro i Hebriderna ledde till att Piktland och Dál Riatas kung Kenneth MacAlpin efter flytten av sitt religiösa centrum 849 eller 849 också flyttade sin administration och huvudstad från Argyll and Bute till Scone nära Perth i Perth and Kinross år 850. Med flytten av huvudstaden slogs också Piktland och Dál Riata samman till Piktland 850 under hans styre. Två kungariken med en kung blev ett kungarike med en kung. Sammanslagningen 850 bekräftades också av att Kenneth MacAlpin det året tog med sig en helig kröningssten från Iona i Dál Riata till Scone i Perth and Kinross. Stenen förknippades innan med Dál Riata. Scone var pikternas kungliga plats och låg i Piktland. Det är möjligt att en del dál riatans flyttade till Scone på 830- och 840-talen innan 850, vilket ytterligare spelade roll för valet av Scone som plats som huvudstad för hela Piktland, enligt historiker på 2000-talet. Kenneth MacAlpin själv flyttade till en bostad och ett hus i Forteviot 14,9 km sydväst om Scone i Perth and Kinross. 850-talet - Piktlands kung Kenneth MacAlpin gjorde sex räder på norra Northumbria i Lothian och Scottish Borders. Han raserade städerna Dunbar och Melrose i East Lothian respektive Scottish Borders. Omvänt attackerade kungariket Alt Clut hans Piktland och brände ned Dunblane i Stirling council area. Vikingar, troligen danska, plundrade också östra Piktland och härjade i östra Perth and Kinross från Clunie 10,3 km västerut till Dunkeld. För att stärka sin makt med grannstaterna lät Kenneth MacAlpin sina döttrar gifta sig med kungar i Alt Clut och på Irland. 862-877 - vikingarnas aktivitet i Skottland nådde sin topp under denna period. De kom främst från Norge eller hade förfäder som kom därifrån. Ett mindre antal kom från Danmark eller hade förfäder från Danmark. Gemensamt för många av de norska vikingarna i Skottland 862-877 var att de var baserade i västra och norra Skottland eller på Irland. Danska vikingar som gjorde räder i Skottland 862-877 huserade främst i Northumbria, idag i södra Skottland och norra England. Många av vikingarnas arméer i Skottland leddes ofta av en liten grupp av män som i en del fall var släktingar. 862-877 - inom ett relativt kort avstånd från Orkneyöarna och längre bort Shetlandsöarna till norra England i söder till norra Irland i väster talades det hela sex språk vid den här tiden. Wales inte nämnt. Det talades a) fornnordiska i norra och västra Skottland, östra Irland och norra England av vikingar, b) piktiska i stora delar av Skottland norr om mittenbältet, c) kumbriska, britanniska, i södra Skottland och norra England, d) fornengelska, också känt som anglosaxiska, av anglosaxare i norra England, e) forniriska, som är ett gäliskt språk, på Irland, västra Skottland, Isle of Man och av minst 10-13 % av befolkningen i östra Skottland, f) latin över stora delar av området där det inte fanns vikingar eftersom latinet var det vanligaste språket i kyrkorna och bland präster i Skottland, norra England och Irland. 871 - Alt Cluts arvtagare kungariket Strathclyde bildades och existerade fram till 1018-1054. 872 - Yttre Hebriderna blev under kontroll av norska vikingar. Norska vikingar flyttade i lite större skaror till både Yttre Hebriderna och delar av Inre Hebriderna än vad de hade gjort innan. 875 - Shetlandsöarna och Orkneyöarna blev norska. På Shetlandsöarna mördade de norska vikingarna i stort sett alla människor i den inhemska befolkningen. Det forniriska namnet Insi Catt för Shetlandsöarna ändrades under vikingatiden efter 875 till Catland. C i Catland ersatts sedan med ett H i fornnordiskan. Samtidigt byttes också det första a:et ut mot ett e i fornnordiskan i namnet Catland. Ca 1190 hade Catland därför ersatts med det nya namnet Hetland och på latin Hetlandensis. Dock användes nästan enbart den latinska versionen av Hetland. 1431 kallades Shetlandsöarna enbart för Hetland. 800- och 900-talen - norska vikingar och norröna gaeler (norse-gaeler) kontrollerade vissa delar av det som idag är Skottlands västkust. 889 - nationen och kungariket Alba bildades ur Piktland. Mer exakt Rìoghachd na h-Alba som betydde kungariket Alba. 889-1286 - existerade kungariket Alba. Regenterna över Alba kallade sig för rí Alban, vilket var gäliska för kung av Alba. Under samma period kallades Albas män och män från Alba för fir Alban. Det nya kungariket Alba var betydligt mer byråkratiskt men också effektivare än det tidigare Piktland. 900-talet - bytet av piktiska seder, bruk och språk till gäliska i det som tidigare var Piktland började visserligen på 800-talet, men den bredare omvandlingen av dessa ting skedde på 900-talet. Det piktiska civila systemet och prästerliga lagar ersattes helt på 900-talet av gälernas och skoternas rättssystem som tidigare fanns i Dál Riata. De tidigare pikterna, som nu var en del av kungariket Alba, gjorde inte motstånd mot denna omvandlingsprocess trots att de var i stor majoritet i Alba gentemot tidigare dál riatans eller de med ursprung i det före detta Dál Riata. Kungariket Alba behöll dock tanisteri och pikternas gamla system med tronföljden om att den som blir kung måste ha fötts till en kvinna som i sin tur fötts kunglig. Med användningen av det systemet idag skulle inte prins William (f. 1982) kunna bli Storbritanniens nästa kung i framtiden eftersom hans mor Diana (1961-1997) inte föddes kunglig. Istället skulle den brittiska tronen i framtiden gå från Williams pappa, kung Charles III (f. 1949), till Peter Phillips (f. 1977) som föddes till prinsessan Anne (f. 1950) som i sin tur föddes till en kunglighet. Det gamla piktiska systemet garanterade att den kommande kungen växt i och kommit ur en kunglig mage, dvs. sin mammas. Den kommande kungen ansågs då som mer kunglig än med dagens system där det inte spelar någon roll om mamman fötts kunglig. Därtill garanterade det piktiska systemet på medeltiden att den kommande kungen verkligen var av kunglig börd ifall han fötts till en kvinna som fötts kunglig. Det omvända med i en del andra kungariken att det räckte att pappan var kunglig garanterade inte alltid att hans arvtagare var hans biologiska son och kunglig. Kungens fru kunde ha vänsterprasslat med en vanlig icke-kunglig, men inte sagt något till sin make. Vid en sådan situation var inte den kommande sonen eller dottern av kunglig börd genom den sittande kungen. 900-talet - hade Skottland ungefär 500 000 invånare. En ökning med ca 300 000-360 000 människor sedan år 601. 920-talet - fornengelska orden Scottas och Scotland användes första gången för att applicera på Skottland. Scottas användes för att belysa de människorna i Alba som tidigare var pikter medan Scotland användes för att belysa Alba. Kungariket Alba fortsatte existera vidare. Fram till 890-talet användes ordet Scottas i fornengelskan för enbart irländare på Irland. 995/986 - en kristen bard från Hebriderna var den första skotten i Kanadas vatten. Han följde med norsk-isländska upptäcktsresanden Bjarne Herjolfsson och dennes resa till Newfoundland i östra Kanada. Men ingen på resan gick iland i Kanada. Eftersom resan gick via Grönland, som barden gick iland i, räknas han som den första skotten i Amerika. Grönland tillhör Amerika geografiskt. Dock var inte barden den första skotten som satte sin fot i det som är Kanada, USA, Mexiko, Karibien eller Central- och Sydamerika. 986 och 987 - de sista två attackerna av norska vikingar på den ikoniska ön Iona i Argyll and Bute i västra Skottland. Högmedeltiden 1000-1250 1004 eller 1010 - slavarna Haki och Hekja var de första skottarna som satte sina fötter på Kanadas mark när de gick iland i Newfoundland. De var också de första skottarna som gick på den delen av Amerika som inte tillhör Grönland. Räknat med den skotska bardens besök på Grönland eller dennes besök i Kanadas vatten 985/986 var Haki och Hekja tvåa och trea i Amerika. Haki var en man medan Hekja var en kvinna. 1005-1034, 1058-1094 och 1097-1286 - använde sig kungar av Alba också latinska ord för att kalla sig för kungar av Skottland. Ca 1025-1175 - fornengelskan kallade skotska människor som levde i kungariket Alba på 900-talet för Scotta leode. Fornengelskan gick över till medelengelska 1150. 1066 - normander från främst norra Frankrike invaderade sydöstra England. Deras invasion fick senare konsekvenser för Skottlands kungamakt, seder och bruk, normander som bosatte sig i Skottland permanent, uppförande av slott från 1100-talet, osv. 1072 - normanderna som representanter för England invaderade Skottland i Scottish Borders och Northumbria. Albas (Skottlands) kung tvingades underkasta sig William the Conqueror (1028-1087) som var kung av England 1066-1087. Den underkastelsen upphörde i praktiken när normanden reste tillbaka söderut och Malcolm III (1031-1093) gjorde räder på England. Malcolm III var kung av Alba 1058-1093. 1098 - Yttre Hebriderna började tillhöra Norge formellt. 1113-1125 - Skottlands två första burghs grundades i Roxburgh och Berwick. Ca 1124-1153 - under David I:s (1084-1153) tid som kung av Alba (Skottland) 1124-1153 infördes feodalismen i Skottland. Begreppet feodalism har dock ingen allmänt accepterad definition idag bland moderna historiker. Dock är det väl dokumenterat att David I delade ut områden och län i Alba till riddare som blev hans vasaller. På de markerna uppfördes sedan de första skotska slotten, osv. 1124-1153 - ytterligare sexton burghs grundades i Skottland. 1120-talet - första skotska slottet byggdes. 1200-talet - skapades klansystemet i de skotska högländerna efter en kombination av agnatiskt (manligt) släktskap och ett feodalt systemet baserat på förpliktelse för klanernas medlemmar gentemot klanhövdingarna. Innan 1200-talet fanns det inte klaner i Alba (Skottland). Dock hävdade en del klaner på 1200- och 1300-talen att den enskilda klanens stamfader levde på 1000- eller 1100-talen innan klansystemet uppstod i högländerna. En del klaner kunde också påvisa släktskap ännu längre tillbaka ifall deras stamfäder var av kunglig börd. Men de första klanerna i högländerna i egenskap av klaner uppstod först på 1200-talet. Därtill bildades dessutom de flesta klanerna i Alba/Skottland på 1200- och 1300-talen. 1235 - Skottland fick sitt första parlament. Avskaffades 1707, men återuppstod 1999. 1262-1266 - pågick det skotsk-norska kriget i Hebriderna och i Argyll and Bute. Norge stöddes också av Kingdom of the Isles i Hebriderna, etc. och Earldom of Orkney. Kriget slutade 1266 med att Alba (Skottland) köpte Hebriderna och Isle of Man från Norge för 4 000 mark. Alba erkände också att Orkneyöarna och Shetlandsöarna tillhörde Norge som norska vikingar tidigare tog. 1263 - slaget om Largs i North Ayrshire mellan Skottland och Norge som skottarna vann. Det var ett stort steg för Skottland som innebar starten för Skottland att a) återfå kontrollen över delar av de närliggande Hebriderna från Norge och tidigare norska vikingar, b) på allvar börja mota bort Norge från västra Skottland. 1266 - Yttre Hebriderna återgick till Skottland. De områden i Inre Hebriderna som kontrollerades av norska intressen tillföll också Skottland. Isle of Man, som innan ägdes av Norge, tillföll också Skottland som sedan ägde ön 1266-1290 och ett tag vid 1313 samt växelvis med England 1313-1346. 1290-1313 ägdes ön av England. 1286 - övergav Albas regenter de gäliska och latinska titlarna. Nya namnet på kungariket blev Skottland. Senmedeltiden 1250-1500 1286-1707 - kallade sig regenterna enbart för kungar eller drottningar av skottar/Skottland, undantaget åren 1290-1292, 1296-1306 och 1651-1660. Nationen Skottland behöll dock sitt namn under hela perioden 1286-1707, oavsett vilka som regerade. 1286 - norska Margaret blev Skottlands första kvinnliga regent. 1295 - Skottland gick i allians med Frankrike 23 oktober 1295 för att hindra engelska invasioner. Alliansen fick namnet the Auld Alliance, på svenska Auldalliansen. Namnet betyder den gamla alliansen. 1296 - engelska kungen Edward I:s (1239-1307) trupper snodde den berömda Sconestenen i Scone i Perth and Kinross och tog den till Westminster Abbey i London där den förblev kvar till 1950. Efter 1296 använde sedan kungar och regerande drottningar i England och senare i Storbritannien 1707-idag den vid sina kröningar. Det finns de som tvivlar om att det är den rätta stenen. Enligt myten gömde munkar i Scone 1296 den riktiga stenen i floden Tay eller på kullen Dunsinane Hill. De lurade engelsmännen att ta fel sten. Det som talar för det är att beskrivningar av den äldre stenen inte stämmer överens med utseendet på den nuvarande stenen. 1296-1328 - första skotska frihetskriget mellan Skottland och England. ca 1300-1348 - bodde det 10 000 människor i Edinburgh. Men den populationen sjönk senare vid pesten i mitten av 1300-talet och så sent som 1592 bodde det 8 003 människor i Edinburgh. 1314 - skotsk vinst mot England i slaget vid Bannockburn söder om Stirling. Slaget anses vara ett landmärke i skotsk historia. 1332-1357 - andra skotska frihetskriget mellan Skottland och England. 1348 - hade Skottland 500 000 eller 1 miljon invånare. Uppgifterna varierar. 1349 - digerdöden kom till Skottland och över 200 000 skottar dog. 20-40 % av Skottlands befolkning avled. Där Mary King’s Close ligger i Edinburgh löste de med att mura in levande pestdrabbade människor. Sedan lämnade de dem för att dö där för att de inte skulle sprida sjukdomen vidare. I England sjönk populationen från 4,81 miljoner människor 1348 till 2,6 miljoner år 1351 och fortsatte sjunka till 2 miljoner år 1400 och 1,9 miljoner år 1450. Bara på tre år 1348-1351 dog 2,21 miljoner engelsmän eller 46 % av deras befolkning. 1300-talet - efter alla engelska invasioner på 1300-talet utvecklades en tydlig skotsk nationell identitet under det här århundradet. Den här identiteten fortlevde på 1400-talet. 1397 - Orkneyöarna och Shetlandsöarna gick med i Kalmarunionen eftersom de tillhörde Norge. 1398 - reste enligt legenden den skotska och norska adelsmannen Henry I Sinclair (1345-1400), Earl of Orkney 1379-1401 till Grönland och Nova Scotia i östra Kanada. Uppgifterna är mycket osäkra. Men stämmer de var han den fjärde skotten som satte sin fot i Amerika, inklusive hela Amerika från Grönland, Kanada, USA, Mexiko, Karibien till Central- och Sydamerika. Geografisk är Grönland en del av Nordamerika men är idag en autonom del av Danmark. Första skottarna som gick iland i Amerika var slavarna Haki och Hekja 1004 eller 1010. Henry I Sinclair var den tredje skotten som gick iland i Kanada/USA eftersom den skotska barden som besökte Kanada 985/986 aldrig gick iland utan stannade kvar i sitt skepp i Kanadas vatten Geografisk är Grönland en del av Nordamerika men är idag en autonom del av Danmark. Henry I Sinclair och de skottar som var före honom i Amerika var dock eventuellt inte de första människorna från de brittiska öarna i Kanada/USA. 823+ år innan Henry I Sinclair resa besökte möjligen irländska munkar de områden som idag utgör Kanada eller Kanada och USA. Det följdes på 500-talet av irländska munken Brendan (484-577) eventuella besök i Nordamerika söder om polcirkeln. Henry I Sinclair var också 398 år efter att berömda vikingen Leif Eriksson (970-1020) gick i land på tre platser i norra och östra Kanada 1000. Däremot var Henry I Sinclair 94 år före Columbus (1451-1506) landstigning i Bahamas och Amerika 1492. 1400-talet - den skotska kungamakten stärktes och adelsmännen fick mindre makt. Samtidigt spreds influenser från Europa till Skottland inom områden som kultur, arkitektur och litteratur. 1413 - University of St Andrews (St. Andrews-universitetet) grundades i St Andrews i Fife. 1424 - första gången fotboll nämndes i skrift i Skottland. Det trots att den fotbollen spreds till Skottland från England eller Frankrike. Dock tros det att varianter av fotboll spelades i Skottland långt innan under medeltiden. I England spelade engelsmännen en variant av fotboll under den romerska ockupationen av Britannia 43-410. Även romare i England spelade denna och andra varianter av fotboll under de åren. Det är också bekräftat att fotboll spelades i England på exempelvis 700-talet. Även vikingar under vikingatiden 793-1066 på de brittiska öarna spelade fotboll. I Frankrike spelades fotboll senast år 1147. 1451 - University of Glasgow grundades i Glasgow. 1400-talet innan 1457 - den moderna golfen uppstod i Skottland. Dock tros det att en variant av golfen fanns i södra Europa i romarriket senast under det första århundradet f.Kr. Det fanns också en variant av golf i Kina år 1050-1100, i Holland i slutet av 1200-talet och i Belgien på 1300-talet. 1460-talet - Orkneyöarna blev skotska 1468 medan Shetlandsöarna blev skotska 1469. De lämnade också Kalmarunionen. 1490 - var basfödan i de skotska högländerna havregrynsgröt, kakor gjorda av korn eller stenmalet havremjöl, grönsaker, mjölk, smör, ägg och ost. Enstaka gånger åt de också fisk, nötkött, viltkött, vilda frukter, honung och skotska soppor. 1493 - fick öar i Hebriderna med självständighet gentemot skotska kronan. 1493 - balansen inom klanmakt i Skottland började övergå till klanen Campbell som stödde den skotska kronan gentemot klanen MacDonald. 1493 - grundades universitet Marischal College i Aberdeen. 1495 - grundades universitet King's College, Aberdeen i Aberdeen. 1496 - antogs skollagen Education Act 1496 som innebar att markägare skulle skicka sina äldsta söner till skolan för att studera latin, konst och juridik. Skottland blev därmed det första landet i världen som införde obligatorisk skolgång för en del av den yngre befolkningen. Skottland ville a) säkerställa att det fanns kompetenta människor i lokala myndigheter, och b) förbättra rättskipningen i hela landet genom att göra rättssystemet mer lyhört lokalt. Baroner och andra betydande markägare skickade sina äldsta söner till skolan från åtta eller nio års ålder. Där sattes de för att studera latin till att de hade perfekt latin i gymnasiet. Sedan var målet att de därefter skulle studera konst och juridik på en högskola för att bl.a. för få kunskap och förståelse för de skotska lagarna med målet att öka rättvisan i hela Skottland. Det gick dock att komma undan skolplikten ifall familjerna till pojkarna hade en laglig ursäkt och ett skäl eller betalade 20 skotska pund till den skotska kronan. 1500 - hade Skottland 500 000 invånare. Det tidigmoderna Skottland 1507 - infördes boktryckarkonsten i Skottland av Miller. Det dröjde dock till 1509 innan andaktsboken "Aberdeen Breviary" blev den första hela boken med full längd som trycktes i Edinburgh och Skottland. Innan skrev de alla manuskript och böcker för hand eller importerade tryckta böcker från England eller den europeiska kontinenten. Som jämförelse togs boktryckarkonsten till England 1476 av William Caxon, 1482 till Danmark och 1483 till Sverige. 1511 - bevis för att curling spelades i Skottland redan då eller tidigare. Det finns en curlingsten med inskriptionen 1511. 1513 - Skottland förlorade slaget vid Flodden i nordöstra England mot England. Slaget var det största slaget mellan de två nationerna. Det är också det kändaste krigsslaget som Skottland deltog efter medeltiden på 1500- och 1600-talen innan epoken med Storbritannien från 1707 till idag. 1500-talet - under 1500-talet byttes namnet på Shetlandsöarna ut från Hetland till Hjaltland som sedan med lågskotskan bytte till namnet Ȝetland. Sistnämnda uttalades som Hjetland. Ȝ ersattes därefter med ett Z och Ȝetland blev Zetland. Formellt användes sedan namnet Zetland mer eller mindre ända fram till mitten av 1970-talet då Zetland ersattes med Shetland, på svenska Shetlandsöarna. 1532 - var Tam Blake den fjärde eller femte skotten som besökte Amerika efter den skotska barden 985/986 besök på Grönland och i Kanadas vatten, de skotska slavarna Haki och Hekjas besök i Newfoundland 1004 eller 1010 och Henry I Sinclair (1345-1400) eventuella besök i östra Kanada 1398. 1532 - var Tam Blake den första skotten som satte sin fot i Sydamerika. 1540 - var Tam Blake den första skotten som satte sin fot i det som är nuvarande USA. Han var en legosoldat i den spanska armén. Samma år var han också den första skotten som besökte Grand Canyon. 1560 - Skottlands allians med Frankrike upphörde 5 juli 1560 efter nästan 265 år. Det fram till då katolska Skottland blev officiellt protestantiskt samma år och gick i allians med protestantiska England. 1564-1716 - avrättades mer än 150 människor under 152 år eller i snitt ungefär en människa per år i med Maiden, också känd som Scottish Maiden. Mer än 149 av dem avrättades i Edinburgh där den var stationerad. 1591 lånades Maiden tillfälligt ut till närliggande Leith där William Gibsone avrättades. Maiden var en av många europeiska föregångare från 1200-talet till 1700-talet till giljotinen som idag är mest känd för de många avrättningarna i Frankrike under franska revolutionen 1789-1799. Den kändaste människan som avrättades med den skotska Maiden var James Douglas (1516-1581), 4th Earl of Morton 1553-1581. Åren 1572-1578 var han regent för Skottland åt den minderåriga kungen James V and I (1566-1625) som var kung av Skottland 1567-1625 samt kung av England och Irland 1603-1625. James Douglas avrättades 1581. Maiden finns idag att beskåda i National Museum of Scotland i Edinburgh. 1567 - påstods det att Mary I (1542-1587), drottningregent av Skottland 1542-1567, blev våldtagen av sin andra blivande make James Hepburn (1534-1578), Earl of Bothwell 1556-1567. Den eventuella våldtäkten ägde rum omkring 24 april eller dagarna efter i Dunbar Castle i East Lothian. James Melville of Halhill (1535-1617), som också var i slottet, skrev efteråt att James Hepburn "had ravished her and lain with her against her will". Mary I var fortfarande drottningregent vid tiden. Paret gifte sig 15 maj, men 24 juli tvingades hon abdikera från tronen. Stämmer uppgifterna om våldtäkten är Mary I det kändaste våldtäktsoffret i Skottlands historia. James Hepburn är då å sin sida Skottlands kändaste våldtäktsman någonsin. 1579 - trycktes bibeln första gången i Skottland. Biblar som fanns innan i Skottland skrevs antingen för hand en och en eller importerades tryckta från England eller övriga Europa. 1580 - slog pesten till i Skottland. 1592 bodde det visserligen 8 003 människor i Edinburgh, men 1540-1640 fördubblades stadens befolkning från ca 8 000-10 000 invånare till ca 16 000-20 000. Ökningen berodde främst inflyttade människor från landsbygden som inte längre kunde försörja sig efter pesten 1580. De sökte då lyckan i staden och senare i dess förorter. 1583 (1582) - grundades University of Edinburgh. 1587 - antogs en lag för lugna klaner i Hebriderna, övriga högländerna och i Scottish Borders i sydöstra Skottland. Slutet av 1500-talet - kilten uppfanns i form av den bältade pläden. Slutet av 1500-talet - potatisen kom till Skottland, men det dröjde ända till 1700-talet innan den började odlas i några trädgårdar i eller utanför Edinburgh 1725-1726 och nära Stirling 1739. Till de skotska högländerna och Hebriderna kom potatisen först 1743 och senare. Först i början av när den skotska industriella revolutionen startade ca 1760/1778-1790 blev potatisen populär i hela Skottland och blev en huvudråvara för folket. Inte minst för fattigare skottar som ofta åt den på 1800-talet. 1597 eller 1598 - skotska kronan beslagtog klanen MacLeods marker på Isle of Lewis i norra Yttre Hebriderna och gav dem till en grupp lågländare och adelsmän från Fife. Den sittande skotska kungen James VI and I (1566-1625) ville försöka anglifiera Yttre Hebriderna. Han var kung av Skottland 1567-1625 och kung av England och Irland 1603-1625. James VI and I:s försök resulterade i mycket bråk och problem mellan norra Yttre Hebriderna och den skotska kronan. Bråken pågick i relativt stor skala till ca 1645 då män, kallade för Lewismen på engelska, från Isle of Lewis slogs för skotska kronan i slaget vid Auldearn mot parlamentariker i Auldearn öster om Nairn i östra Highland. Men missnöjet mot kronan fortsatte till slutet av 1600-talet på Isle of Lewis då de boende tillslut tröttnade på alla konflikter mellan Isle of Lewis och kronan. Istället längtade de efter fred. Kronan å sin sida ansåg att de genom att upprätta ett styre på ön Lewis and Harris hade räddat Isle of Lewis-borna från den enligt kronan enorma okunnighet och oduglighet som öborna tidigare befann sig i. Dock är dagens historiker överens om att kronans politik på den tiden gjorde extremt lite för deras samhälle inom det ekonomiska området. 1598 - skotska kronan beordrade landägare i högländerna att bevisa sina rätter att inneha sina adelstitlar och andra titlar. 1597-1698 - häxor hade visserligen bränts på bål innan i Skottland och jagats under hela 1500-talet, men 1597 blev starten på en hysterisk jakt på häxor och en häxbränningsprocess i Skottland som pågick fram till slutet av 1600-talet. Topparna var under åren 1590-1597, 1640-1644 och 1660-1663. I toppen 1590-1597 var det mest jagande 1590-1596 och bränning först 1597. Medan den tredje toppen började 1660 i övriga Skottland startade den redan 1659 i Galloway i södra Skottland. Under en enda dag 1659 mellan klockan 14-16 på eftermiddagen ströps nio häxor vid floden Niths del i Dumfries and Galloway. Sedan brändes alla de döda nio kropparna på bål vid samma plats tills det bara fanns aska kvar. Den sista utpekade häxan i hela Skottland under perioden 1500-1700 brändes på bål 1698 i Galloway. Hon hette Elizabeth "Elspeth" MacEwen och dömdes för att ha haft kontakt med djävulen, för sin charm och för sina illgärningar. 1600 - bodde det procentuellt i Skottland fler människor i större städer, idag räknade som småstäder, än vad det gjorde i Danmark, Norge, Sverige, Schweiz och större delen av Östeuropa. 1603 - skotska kungen James VI blev engelsk kung under namnet James I. Som James VI and I blev han 1603 första människan någonsin som var legitim och erkänd kung över både Skottland och England samtidigt. 1600-talet - många skotska män sökte lyckan som legosoldater i utländska europeiska arméer, bl.a. den svenska. 1643 - Skottlands äldsta tidning Scots Intelligencer, också känd som The Kingdom's Intelligencer, kom ut det året. Den följdes av Mercurius Publicus 1652 och Mercurius Caledonius 1660-1661. 1688-1746 (1753) - pågick de berömda jakobitupproren om den skotska, engelska och från 1707 brittiska tronen. 1690-talet - lilla kilten uppstod. 1692 - Glencoemassakern i södra Highland. Skotska regeringen dödade 30 eller 38 personer från och som var förknippade med klanen MacDonald of Glencoe. De flesta var män. Efteråt dog 40 kvinnor och barn av köld och svält. 70 eller 78 döda totalt. Massakern är extremt känd i Skottland idag. Många turistbussar, även svenska, stannar till i den vackra grönaktiga dalen Glen Coe på somrarna under sina resor runt Skottland. Nedan en video från vintern 2013/2014 med den skotska musikern George Donaldson (1968-2014) som sjöng om Glencoemassakern. Han var tidigare medlem i den irländska folkmusikgruppen Celtic Thunder som fortfarande finns kvar och som även sjunger skotska låtar. Som soloartist spelade George Donaldson också 2013 in den vackra skotska sången "The Parting Glass" som skrevs senast 1605. The Parting Glass: https://www.youtube.com/watch?v=GRNZfV8rKQM Glencoe: https://www.youtube.com/watch?v=syiQlZC6N5E 1698-1700 - Skottland misslyckades med att etablera en koloni i Darién i Darién-gapet i Panamanäset i Panama. Projektet kallades för Dariénplanen. Ungefär 20, 25 eller 33 % av Skottlands alla tillgångar gick åt till det och de skotska lågländerna hamnade i en ekonomisk ruin. Det sammanföll också oberoende med en serie misslyckade skördar i Skottland som ledde till att upp till en fjärdedel av befolkningen dog i svält 1698-1700. 1703 - antog skotska parlamentet säkerhetslagen Act of Security som innebar att Skottland i framtiden inte behövde vara skyldig att acceptera samma monark som England såvida inte Skottland fick bedriva en helt fri handel med England och deras kolonier. Samtidigt växte oron över hela Skottland mot den potentiella unionen. Året efter, 1704, vägrade det skotska parlamentet att höja skatterna och hotade med att dra tillbaka skotska trupper vid Englands armé i Frankrike om inte kronan accepterade lagen Act of Security. De krävde också att lagen skulle få kungligt samtycke från Anne (1665 -1714). Hon var regerande drottning av England, Skottland och Irland 1702-1707 och över Storbritannien och Irland 1707-1714. Året därpå, 1705, antog det engelska parlamentet den utländska medborgarlagen Alien Act för att säkra engelska intressen från vad de såg som ett omstörtande av det skotska parlamentet. Engelsmännen uppmanade skottarna att förhandla om en fullständig union med dem. Annars hotade de att beslagtag skotska tillgångar, egendomar och gods i England och neka skotsk export till England och engelska kolonier om Skottland inte gick med att bilda en framtida union med England. Skotska företrädare kände då en ekonomisk press gentemot sin egen befolkning att gå med på unionen. Dock sa den egna befolkningen nej till unionen. 1706 debatterade det skotska parlamentet frågan i sitt eget parlament. Förespråkarna för unionen betonade att den var nödvändigt ekonomiskt för Skottlands finanser, statsskuld och skuld till de som investerade i Dariénplanen 1698-1700. I början av 1707 höll de en omröstning i det skotska parlamentet. Ja-sidan till unionen vann med 110-67 mot nej-sidan. Procentuellt sa 62 % ja och 38 % nej. Det påstås att några av nyckeldeltagarna på ja-sidan blev mutade i hemlighet, men det finns inga bevis för det. 1704-1709 - spenderade skotten Alexander Selkirk (1676-1721) fyra år och fyra månader själv på den då obebodda Robinson Crusoe-ön i ögruppen Juan Fernández-öarna i Stilla havet 627 km väster om Chiles kust. Robinson Crusoe-ön var tidigare känd som Más a Tierra. Den ligger på ungefär samma breddgrader som Santiago i Chile, Buenos Aires i Argentina och södra Uruguay. Selkirks liv på ön blev en av flera inspirationskällor för den engelska författaren Daniel Defoes (1660-1731) roman "Robinson Crusoe" som publicerades 1719. Boken är idag en av världens mest publicerade och sålda böcker. 2014 bodde det 1 083 människor på Robinson Crusoe-ön. Sedan 1997 till idag har svenska TV-serien Robinson sänts i omgångar. Den handlar om en grupp människor som ska överleva på en öde ö. Den har aldrig spelats in en säsong på Robinson Crusoe-ön. Men det kanske kommer? 1707 - hade Skottland en miljon invånare. 1707 - Acts of Union. Skottland och England bildade kungariket Storbritannien första maj 1707. De försiggick av tre tidigare misslyckade försök i de skotska och engelska parlamenten 1606, 1667 och 1689 att förena de två kungarikena i en union. Med Acts of Union 1707 gick England gick med att betala den skotska regeringens skuld till sin befolkning för den misslyckade Dariénplanen 1698-1700, vilket tros minskade skottarnas eller mer korrekt det skotska parlamentets motstånd med att ena de båda länderna i det nya kungariket Storbritannien. Det skotska politiska etablissemanget stod bakom beslutet att bilda Storbritannien med England. Däremot var tanken på unionen impopulär hos den övriga skotska befolkningen. De ville inte ha unionen. Hade de hållit en folkomröstning i frågan hade nej-sidan till unionen vunnit i Skottland. England å sin sida ville till nästan varje pris genomföra unionen. De hade Skottlands allians med Frankrike 1295-1560 i färskt minne. England var rädda för att franska trupper i framtiden skulle anfalla England från Skottland. För att undvika det scenariot ansåg de som mycket angeläget att knyta Skottland närmare England med ett nytt gemensamt kungarike i Storbritannien. Efter att Storbritannien bildades 1707 blomstrade den skotska ekonomin på 1700-talet när Skottland fick bedriva handel på tidigare engelska kolonier världen över som nu var brittiska. Pengar flödade in i Skottland på 1700-talet med slavhandeln i triangelhandeln och i annan handel världen över. Som en del i Storbritannien i egenskap av britter blev skottar mer betydelsefulla och viktigare på den internationella scenen. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv på 1700-talet var det extremt lyckat för Skottland att bilda Storbritannien med England 1707. Dock på bekostnad med ökad engelskt förtryck av Skottland under 1700-talet samtidigt som Skottland efter hand blev mer anglifierat och mindre gäliskt. Anglifierandet av Skottland började emellertid redan på medeltiden. Dessutom upphörde inte oroligheter i Skottland med Storbritannien. Exempelvis fortsatte jakobitupproren till 1746 och dess efterdyningar till 1753 i Skottland. Å andra sidan följdes bildandet av Storbritannien 1707 av den skotska upplysningen som kanske var den tiden i skotsk historia där Skottland blomstrade som mest. I alla fall var den topp tre. Georgiansk tid 1714 till 1830-1837 1700-talet - skotska upplysningen började och pågick till början av 1800-talet. Generellt kan den delas in de fem större områdena a) ekonomi, b) empiri och induktivt resonemang, c) litteratur, d) matematik, medicin och vetenskap och e) sociologi och antropologi. Det finns inget exakt årtal när den skotska upplysningen startade, men i sin linda började den i Edinburgh på 1710-talet, spred sig till Glasgow på 1740-talet och hade spridit sig 1750 till Skottlands alla större städer. På andra halvan av 1700-talet hade den sin topp i större delen av Skottland inom en rad olika ämnen som antropologi, arkeologi, arkitektur, astronomi, botaniska trädgårdar, civilingenjörer, ekonomi, empiri, filosofi, fysik, geologi, historiker, induktivt resonemang, industrialism, ingenjörer, kemi, läkare, litteratur, matematik, medicin, målningar, naturhistoria, poesi, sociologi, trädgårdar, uppfinnare, upptäcktsresanden och vetenskap. 1700-talet - togs många stenar från Hadrianus mur för att bygga vägar i norra England efter beslut av den brittiska regeringen. En militärväg anlades också från nordöstra England till södra Skottland. Syftet med den vägen var att lättare kunna förflytta brittiska trupper till Skottland och slå ned jakobituppror. 1700-talet - boom hos många av Skottlands stora slott och herrgårdar som anlade storslagna och vackra trädgårdar. I en del fall såg de mer ut som parker än trädgårdar. De flesta slotten hade trädgårdar innan, inte minst för att odla kryddor och grönsaker, men de trädgårdarna var inte på samma pampiga nivå som de på 1700-talet. Trädgårdarna visade också ny tid. Slotten kunde inte längre försvara sig mot kanonkulor. De gjordes istället om till mer försvarslösa anläggningar. Inkomna pengar hos ägarna satsades då istället på att bygga ut de i praktiken försvarslösa slotten och anlägga nya större imponerande trädgårdar. 1716 - bildades Kilsyth Curling Club i North Lanarkshire. Det är världens äldsta curlingklubb. Klubben finns kvar än. 1716 och 1725 - avväpningslagen The Disarming Act (1716) förbjöd alla högländare och andra personer i andra definierade skotska områden att bära vapen offentligt, såvida de inte hade tillstånd. Bära vapen var en sed som funnits länge inom högländerna. Lagen var ineffektiv och ersattes nio år senare av en ny lag med samma namn, The Disarming Act (1725), som på nytt förbjöd högländare att bära vapen offentligt. Brittiska militären konfiskerade mängder med vapen i högländerna som de uppfattade som antika. Jakobiter inom högänderna skaffade då istället de senaste vapnen inom nyare och bättre musköter och bajonetter. Högländarna uppgraderade därmed sina vapen när de skaffade bättre och effektivare vapen. De hade dock eldvapen som pistoler, musköter, svärd, dolkar och knivar innan, men sämre och mer föråldrade versioner bland eldvapnen. 1723 - bildades "The Society of Improvers in the Knowledge of Agriculture" i Skottland för att hjälpa skotska jordbrukare att förbättra sina jordbruksmetoder. Syftet med organisationen var att göra högländerna mer ekonomiskt produktiva, vilket snabbade på processen som senare ledde till utrensningarna i högländerna 1750-1860 när människor ersattes av får. Dock pågick utrensningarna sedan 1710-talet, men i mindre skala. 1730 - den första systematiska emigrationen av högländare till amerikanska kolonier som till stor del berodde hyreshöjningar i högländerna. Bönder i högländerna fick betala mer för att arrendera markerna de brukade av markägarna. En del bönder hade då inte råd längre och flyttade istället till Amerika. 1736 - Skottlands första offentliga teater öppnades i Edinburgh. Innan var de privata. 1744 - bildades världens första golfklubb The Honourable Company of Edinburgh Golfers i Leith som idag är en del av norra Edinburgh. Tio år senare bildades golfklubben St Andrews Society of Golfers i St Andrews i Fife 1754. The Honourable Company of Edinburgh Golfers finns kvar än, men har sin golfbana i Gullane i East Lothian. 1746 - slaget vid Culloden öster om Inverness i Highland mellan jakobiter och Frankrike mot den tyska brittiska regeringen. Regeringen vann slaget och jakobitupproren kollapsade även om dess efterdyningar pågick till 1753 i Skottland. Slaget vid Culloden är ett av de mest kända slaget någonsin i Skottland. 1746-1782 - förbjöd den brittiska regeringen i London manliga och kvinnliga skottar att bära höglandsdräkter i lagen Dress Act 1746. I synnerhet fick inte männen längre bära kiltar med tartans. Dock fick de bära kiltar i den brittiska armén. Den brittiska regeringen ville utrota klansystemet i högländerna eftersom de var rädda för att de skotska kiltarna i det civila skulle stärka den skotska nationalismen och leda till ökade oroligheter gentemot London. Trots förbudet bar en del civila skottar ändå kiltar, vilket man inte minst kan se på målningar från den tiden. Men många högländarna dumpade plagget. När lagen upphävdes 1782 var kiltar och tartans inte lika vanliga längre som plagg i högländerna. De sågs som antika som något som bars frekvent i högländerna på 1600-talet och fram till 1740-talet. Antikt får här ett kort perspektiv för plagg som användes mycket endast 40-140 år tidigare. Två år senare, 1784, bildade högländska aristokrater i Edinburgh "Highland Society of Edinburgh". Strax efter följde fler andra klubbar efter med målet att främja den allmänna användningen av för dem den antika höglandsdräkten. Kilten blev åter populär. Senare på 1800-talet fick kilten och tartans ett rejält uppsving efter allt vurmande för det högländska i lågländerna. I det långa loppet både vann och förlorade kilten den här matchen. Vann eftersom den är en nationalsymbol för Skottland idag och är populär på klanfester, andra fester, vid musikevenemang, när det spelas säckpipa, etc. och något omvärlden starkt förknippar med Skottland. Förlorade eftersom nästan inga högländare bär kilten idag till vardags, undantaget en och annan högländare som jobbar inom turistindustrin riktat direkt mot turister eller vid musikevenemang med säckpipor, etc. En bonde i högländerna går inte ut på sin åker eller sin hage med en kilt. Han eller hon har på sig byxor nedtill. En person som jobbar i en valfri affär eller i ett företag i högländerna har heller inte på sig en kilt. Han eller hon har oftast på sig byxor om det är en man eller byxor eller liknande plagg eller en kjol/klänning om det är kvinna. I det långa loppet vann byxan över kilten i högländerna som plagg. Å andra sidan vann kilten ändå den matchen eftersom det är fler människor som förknippar kilten och inte byxan med Skottland. 1750 - basfödan för de flesta i skottar vid den här tiden var en gröt gjord av korn, havre, bönor och ärtor som tillagades i en kittel över en öppen eld. Även bröd gjord av havre eller korn förekom också. Vete fanns visserligen i Skottland, men det var få som åt det till bröd eftersom att det var svårt att odla vetet i det fuktiga skotska klimatet. En del åt också grönkål. Som jämförelse åt skottarna en bättre och en mer varierad kost i slutet på 1400-talet. 1750 - andelen skottar som kunde läsa och skriva var 75 %. Bland de högsta i Europa. 1750-1860 (1760-1854) - utrensningarna i högländerna. De är också kända som a) höglandsutrensningar, och b) tvångsförflyttningar av skotska högländare. Tusentals högländare som inte kunde betala sina hyror tvingades lämna sina hem. Markägarna ersatte dem med får som var mer ekonomiskt lönsamt. Egentligen började utrensningarna redan på 1710-talet i mindre skala och pågick till 1745. Men först 1750 och framförallt 1760 blev de mer omfattande. Första stora utrensningen pågick 1760-1815 och efterföljdes av den andra stora utrensningen från 1815-1820 till 1850-talet. Officiellt tog de slut 1854, men i praktiken först 1860. 1757 - bodde det 57 000 människor i Edinburgh och i dess förorter. Bara tre städer till i Skottland hade över 10 000 invånare. De var Glasgow med 32 000 invånare, Aberdeen 16 000 och Dundee 12 000. Sju år innan 1750 var Skottland det sjätte mest urbaniserade landet i hela Europa. I endast Italien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och England bodde det fler människor procentuellt i städerna gentemot landsbygden. Under åren 1751-1831 ökade Edinburghs befolkning från 49 000 invånare till 136 000 eller 162 000 efter att människor flyttade från den skotska landsbygden till den skotska huvudstaden. Med ökad befolkning i den gamla stan Old Town i centrala Edinburgh fick de problem med överbefolkning och trångboddhet. Dåliga sanitära förhållanden ledde till en hög förekomst av sjukdomar i centrala Edinburgh med utbrott av kolera 1832, 1848 och 1866. 1759 - föddes nationalpoeten Robert Burns (1759-1796). Han är en av Skottlands största personer någonsin. 1766 - föddes låtskrivaren Carolina Oliphant (1766-1845), Lady Nairne. Hon anses av många vara Skottlands största kvinnliga låtskrivare någonsin och nästa största av båda könen efter Robert Burns. Båda älskade Skottland, men de hade två ganska olika stilar i sina verk. Carolina tenderade att fokusera på en tidigare romantiserad bild av den skotska livsstilen. Hon sörjde över att den stilen var borta för alltid. Kort och gott ansåg hon att allt var bättre förr i tiden i det Skottland som fanns innan 1746/1766. Roberts verk däremot präglades ofta av en optimism om en bättre framtid. 1768-1790 - anlades Forth-Clydekanalen som möjliggjorde fartyg att kunna gena genom Skottlands mittenbälte från Nordsjön i öster i västlig riktning till Nordkanalen i sydvästra Skottland. En bit in på 1800-talet blev kanalen olönsam med större fartyg och järnvägens intåg i Skottland. Kanalen stängdes 1963, men öppnades 2002 och är fortfarande i bruk. Ca 1760/1778-1790 till slutet av 1800-talet - pågick industriella revolutionen i Skottland. Maten förändrades också med den. Den tidigare basfödan med gröt ersattes av potatisen. 1776 - Adam Smith (1723-1790) publicerade boken "Nationernas välstånd". 1787 - fick Skottland sin första fyr i Fraserburgh i Aberdeenshire. Dock hade skottar vid kuster och sjöar använt eldar sedan minst andra halvan av medeltiden för att kommunicera med varandra på avstånd, även om de inte fungerade som fyrar. 1800-talet - hade den vackra arkitekturstilen skotsk baronstil sin storhetsperiod på skotska slott, herrgårdar och andra byggnader i Skottland. 1800 - steg den brittiska inflationen med 36,5 %. Det högsta ett enskilt år mellan 1751 och idag. 1801 - hade Skottland drygt 1,6 miljoner invånare. 1802-1803 - Sir Walter Scott (1771-1832) publicerade "The Minstrelsy of the Scottish Border." Han är en av Skottlands största personer någonsin. 1803-1822 - anlades den 100 km långa Caledoniska (Kaledoniska) kanalen som möjliggjorde för båtar att kunna gena från Inverness i nordöstra Skottland i Nordsjön i sydvästlig riktning till Fort William i västra Skottland. Två tredjedelar av kanalen går genom sjöar som Loch Ness som den kändaste. Kanalens sträcka lockar idag främst turister. 1822 - besöktes Skottland av George IV (1762-1830). Han var kung av Storbritannien 1820-1830. Besöket anses generellt var starten på ett allmänt 1800-tals vurmande för den högländska kulturen med klaner, kiltar, etc i lågländerna som tog rejäl fart i början på 1840-talet, även om det också fanns de i lågländerna som fortfarande såg ned på högländarna. 1831 - första fungerande passagerarjärnvägen i Skottland som gick mellan Glasgow och Garnkirk i North Lanarkshire. 1831 - en lag förbjöd barn under nio år att arbeta i industrier. 1834 och framåt - engelske John Clayton (1792-1890) köpte upp marker i norra England där Hadrianus mur låg och intilliggande gårdar. Han ville bevara muren och hindra att lokala bönder tog stenar från muren till sina bondgårdar. Sett ur ett historiskt perspektiv gjorde han en enorm gärning för Storbritannien och brittisk historia eftersom han insåg värdet av den här fina kulturskatten. Efter Johns död 1890 ärvde hans släktingar hans egendomar. De spelade dock bort dem på spel och återigen riskerade Hadrianus mur att gå förlorad för hela mänskligheten. Men som tur var köptes de kvarvarande resterna av muren och dess marker upp senare av National Trust som arbetar för att bevara och skydda naturområden och byggnader i England, Wales och Nordirland. De verkar inte i Skottland som har den egna självständiga National Trust for Scotland. Viktorianska tiden 1837-1901 1840 - skotska porträtt- och landskapsmålaren Alexander Nasmyth (1758-1840) dog. Han kallas ofta för fadern till skotsk landskapsmålning. 1840-talet - 100 000 irländare flyttade till Glasgow. 1841 - anlände den världsberömda skotska missionären och upptäcktsresanden David Livingstone (1813-1873) till Sydafrika första gången. Han stannade i Afrika under nästan hela sitt liv till sin död i Zambia 1873, undantaget några besök i Storbritannien och Indien. 1841-1931 - 2,749 miljoner skottar flyttade från Skottland under 90 år. 1842 - uppfanns klantartans officiellt även om de nämndes första gången redan 1815. Men 1842 fick de största klanerna i Skottland sina egna officiella rutmönster och färger på sina kiltar. Mindre klaner följde efter. Klantartans före 1842 (1815) är en av Skottlands absolut största myter någonsin. Före 1800-talet fanns det inga klantartans. Valet av mönster och färger före 1800-talet styrdes av val av skräddare, tillgång till färger, tycke och smak, osv. En pappa i en klan på t.ex. 1700-talet kunde ha en viss typ av mönster och färger på sin kilt och hans son kunde ha helt andra andra mönster och färger sin kilt. Det förekom dock ibland att flera människor i en klan hade samma mönster och färger på sina kiltar. Det berodde dock på att de hade köpt samma kiltar från samma skräddare som hade sytt upp ett antal likadana kiltar. Ibland för att skräddaren ifråga bara hade ett fåtal färger och begränsade kunskaper i att göra helt olika mönster. Precis som en svensk familj idag kan köpa samma eller liknande typ av blåa jeans till hela familjen som bärs av såväl av föräldrarna som av barnen. Men det innebär inte att den aktuella jeansmodellen är en familjebyxa. Däremot finns det klantartans idag, men de äldsta är inte äldre än från 1842. Angående myter med kiltar finns det en kanske ännu kändare myt. Det är att männen var nakna under kiltarna och gick med rumpan bar. Skotska män före 2000-talet var nästan aldrig nakna under kiltarna, undantaget enstaka fester på 1900-talet där några av deltagarna ville parta loss. Skotska män historiskt hade nästan alltid underkläder på sig i någon form under sina kiltar. I Skottland var det för kallt att gå naken under kiltarna utomhus. I synnerhet ifall männen arbetade delvis eller helt utomhus inom jordbruk, boskap, fårskötsel, lantarbete, etc. vilket majoriteten av de manliga skottarna gjorde på exempelvis 1700-talet. Kall luft riskerade stiga upp från marken och innanför kiltarna och kyla ned de heligaste delarna om de var nakna under kiltarna. Därtill var det svårare att springa över den skotska terrängen med en kilt med rumpan bar. Dels för att vegetationen riskerade komma innanför kilten och störa de heligaste delarna. Dels för att det var svårare att fly från klanstrider eller andra fejder med en kilt med rumpan bar än med underkläder som höll fast de heligaste delarna. En man med underkläder under kilten sprang fortare än en annan man med kilt och rumpan bar. Utöver det fanns det också då som nu ett anständighets perspektiv. Myten om skotska män nakna under kiltarna är mer en 1900- och 2000-tals fantasi för kvinnor från främst utanför Skottland. Bl.a. under första halvan av 1900-talet insinuerade en del tidningar i såväl England som i Italien att de engelska och italienska kvinnorna som reste till de skotska högländerna skulle få sina drömmar uppfyllda ifall de stötte på en skotsk man med kilt. Underförstått att han var naken under kilten. Skottarna i sig vill heller inte avliva den här myten för det höjde och höjer upp de skotska männen som några slags gudar inom detta område. Myten kommer därför fortgå tillsvidare. 1846-1852 - potatissvälten. I de skotska högländerna, inklusive Hebriderna, pågick den 1846-1856. 1847 - sista postvagnen på droska med häst och vagn gick mellan London och Edinburgh. Den behövdes inte längre eftersom posten i fortsättningen transporterades på järnväg mellan de två städerna. 1851 - hade Skottland nästan 2,9 miljoner invånare. 1852 - köpte prinsgemålen Albert (1819-1861) det idag berömda Balmoral Castle i Aberdeenshire. Han var make till Victoria (1819) som var regerande drottning av Storbritannien 1837-1901 och kejsarinna av Indien 1876-1901. De hyrde slottet och dess egendom 1848-1852. Vid parets första besök på Balmoral Castle 1848 tyckte drottning Victoria att slottet var litet men sött. Slottet blev sedan deras sommarresidens och är det än idag för den brittiska regentens familj. 1859 - flyttade skotten Thomas Blake Glover (1838-1911) till Japan under en period i japansk historia med stort motstånd mot allt västerländskt 1853-1867. I Japan blev han en av de första västerlänningarna att etablera ett företag. Glover var sedan en av nyckelpersonerna i industrialiseringen av Japan. Han gifte sig med en japanska och stannade i landet där han också dog. Idag är Glover känd som en grundarna av det moderna Japan. Hans ättlingar lever i USA idag. 1860 - University of Aberdeen bildades efter en sammanslagning av Marischal College och King's College som grundades 1593 respektive 1595. Efter 1929 anslöt också Christ's College. University of Aberdeen består idag av dessa tre högskolor. 1876 - tog skotten Alexander Graham Bell (1847-1922) patent på telefonen i USA, men han uppfann den aldrig. 1834 uppfanns en akustisk telefon av italienaren Antonio Meucci (1808-1889). 1849 uppfann han en elektromagnetisk telefon och 1856 lyckades han överföra sin röst genom telefonen.1871 ansökte italienaren om patent för telefonen i USA, men han hade inte råd att betala det. 1876 betalade istället Alexander Graham Bell patentet och blev felaktigt känd världen över som telefonens uppfinnare. Rätt fakta är att skotten istället var den första som tog patent på telefonen och var med och utvecklade den. Men historien hann delvis upp Bell. 2002 erkände det amerikanska representanthuset att Antonio Meucci uppfann telefonen. Dock än idag tror fortfarande majoriteten av människor i Västvärlden att Bell uppfann telefonen eftersom han är så starkt förknippad med den. Bell och telefonen är en av de största felaktiga myterna om Skottland. 1886 - fick torpare ökade rättigheter i Skottland. Det berörde främst torpare i västra och nordligaste Skottland. 1887 - skapade Arthur Conan Doyle (1859-1931) den fiktiva detektiven Sherlock Holmes som idag är världens mest kända detektiv och en milstolpe inom deckare. 1890 - den röda järnvägsbron Forthbron invigdes utanför Edinburgh. Bron blev omedelbart ett skotskt landmärke. 1896 - Glasgow fick tunnelbana. 1901 - Skottland hade 4,47 miljoner invånare. Det avancerade 1900-talet 1904-1913 - 150 000 skottar flyttade till utlandet. Enligt andra uppgifter var det 600 000 skottar eller 13 % av befolkningen som flyttade till övriga Storbritannien, Nordamerika, Sydafrika, Australien, etc. 1904-1913. Med utflyttningarna förlorade Skottland en del kompetens och utbildning. 1914-1918 - första världskriget med 74 000 eller 125 000 skotska soldater som dog. Uppgifterna varierar. Ytterligare 150 000 skotska soldater sårades allvarligt. På hemmaplan medförde kriget att många skotska kvinnor tog jobb i skotska industrier där männen tidigare arbetat och som sjuksköterskor på på skotska sjukhus. Sistnämnda för att vårda återvändande sårade skotska soldater. 1918 - fick alla män över tjugoett och alla gifta kvinnor över trettio år rösträtt i Storbritannien. 1921-1931 - hela 400 000 skottar lämnade Skottland för bl.a. USA, Kanada och Australien. 1923 - första radiosändningen i Skottland. Gjordes av BBC som grundades 1922. 1918 - fick alla kvinnor över tjugoett år rösträtt i Storbritannien. 1928 - upptäckte skotten Alexander Fleming (1881-1955) penicillinet. Han föddes i East Ayrshire. Hans pappa var en skotsk bonde och hans skotska mammas föräldrar var också bönder. 1942-2021 räddades 200 miljoner människor världen över tack vare penicillinet. I snitt räddades 2,5 miljoner människor årligen under de 79 åren. Därmed är Alexander Fleming förmodligen den skotten i historien som räddat flest liv i hela världen. När BBC anordnade en omröstning om de största britterna och irländarna någonsin kom Alexander Fleming på plats tjugo. Vann gjorde Winston Churchill (1874-1965) som var Storbritanniens premiärminister 1940-1945 och 1951-1955. 1929 - den 31 december det året dog 71 barn och upp till 40 andra skadades när de trampade ihjäl varandra och försökte fly efter att det började ryka rök i en biograf i Paisley i Renfrewshire. Det var 700-1 000 barn i åldern 0-14 år på biografen. 1930 - var arbetslösheten 25 % i Skottland i början av depressionen som pågick 1929-1939. 1930 - sista permanenta invånarna lämnade ögruppen St Kilda 64 km västnordväst om North Uist efter att ögruppen bebotts tillfälligt eller permanent sedan yngre stenåldern 4 000- 2 500 f.Kr. och permanent sedan 1 850 f.Kr. på bronsåldern. 1933 - första reguljära flygförbindelsen etablerades i Skottland. Den gick från Inverness till Wick i Caithness och Orkneyöarna. 1930-talet - boom av vittnen som påstod såg ett odjur/sjöodjur i Loch Ness efter att den moderna versionen av sjöodjuret i sjön föddes 1933. 1937 - såg 149 415 människor fotbollsmatchen Skottland-England på Hampden Park i Glasgow, varav ca 99 000 var skottar och 50 000 ditresta engelsmän. Då var matchens publiksiffra världsrekord och är fortfarande det högsta antalet på en landskamp i Europa. Mest publik på en klubbmatch inom Skottland är också från 1937 då 147 365 åskådare såg Celtic-Aberdeen. Den högsta publiksiffran på en fotbollsmatch i hela världen är från VM-finalen 1950 mellan Brasilien-Uruguay när 199 854 åskådare såg matchen på plats i Rio de Janeiro. 1938 - flyttade det gifta paret skotten John Lorne Campbell (1906-1996) och hans amerikanska fru Margaret Fay Shaw (1903-2004) till ön Canna i Inre Hebriderna efter att de tidigare under några år bodde i Yttre Hebriderna. På Canna upprättade de ett arkiv över den gäliska kulturen i främst Hebriderna som höll på att försvinna. Margaret tog också nästan 9 000 bilder. Arkivet finns kvar än. På södra South Uist i Yttre Hebriderna har Margaret Fay Shaw ikonstatus för sitt arbete med att dokumentera den gäliska kulturen där som boende 1929-1935 och efter 1935 som besökare. 1939-1945 - skottar deltog i andra världskriget. 1941 - fraktfartyget SS Politician med 264 000 flaskor av whisky gick på grund i Eriskay i södra Yttre Hebriderna. Mycket av lasten bärgades av de lokala boende. 1941 - bombade tyskt flyg Storglasgow under två nätter. 500 civila dog 48 000 blev hemlösa. Tyskarna ville få bort en del av den brittiska varvsindustrin som var belägen där. 1940-talet - fick sjöodjuret i Loch Ness sitt namn Nessie. 1946 till 1970-talet - ekonomisk skotsk nedgång p.g.a. utländsk konkurrens, ineffektiv skotsk industri och industriella arbetskonflikter. 1947 till ca 1960-talet - gjorde engelsmannen, som växte upp i Glasgow och som hade förfäder från Skottland, W. H. Murray (1913-1996) mycket för att popularisera Skottland som ett vandrings- och klättringsmål för generationerna efter andra världskriget. Människor i Storbritannien behövde inte längre resa till Alperna för att göra detta. Han var också en aktiv förkämpe för att skydda vildmarksområden i Skottland från ogenomtänkta projekt. 1950 - Sconestenen snoddes från Westminster Abbey av några skotska studenter. Sedan förde de den till Skottland. Men polisen tog reda på den befann sig. Därefter beslagtog polisen stenen och återbördade den till London 1951. I Skottland ansågs återbördandet var olagligt eftersom engelsmännen snodde den från Skottland 1296. 1952 - Elizabeth II (1926-2022) blir drottningregent av Storbritannien, vilket hon var fram till 2022. I Skottland protesterade de mot hennes namn. De tyckte hon borde ha hetat Elizabeth I eftersom varken Skottland eller Storbritannien tidigare hade haft en regent som hetat Elizabeth. Det hade däremot England på 1500-talet och därför fick 1900-talets Elizabeth heta Elizabeth II. I en liknande situation på 1600-talet när James (1566-1625) var kung över Skottland, England och Irland löste de det genom att han kallades för James VI i Skottland och James I i England och Irland samt James VI and I rent allmänt eftersom Skottland tidigare hade haft fem stycken kungar som hetat James. Med samma princip hade 1900-tals Elisabeth heta Elizabeth I i Skottland och Elizabeth II i England, Wales och Nordirland eller rent allmänt hetat Elizabeth II and I. Kan tyckas som oviktigt, men för skottarna markerade hennes namn Elizabeth II en engelsk överhöghet gentemot Skottland samt betonade engelsk och brittisk historia och inte skotsk. 1954 - blev Edinburgh vänort med München endast nio år efter andra världskrigets slut. Uddevalla är den enda svenska kommunen som har en vänort i Skottland. De är vänort med North Ayrshire. Det ett bra val där den stora ön Isle of Arran ingår. Som jämförelse har Skottland exempelvis sextiosju vänorter med Frankrike, tjugosex med Tyskland, tjugofem med USA, elva med Italien, fem med Norge och fem med Danmark. I sammanhanget kan nämnas att Aberdeen och Stavanger är vänorter med varandra. 1965 - avskaffades dödsstraffet tillfälligt i fem år för mord i nästan hela Storbritannien i de delarna som utgjorde Skottland, England och Wales. 1969 avskaffades dödsstraffet permanent, undantaget Nordirland och Kanalöarna där det avskaffades 1973 och kronbesittningen Isle of Man som väntade till 1990-talet. Dock fortsatte dödsstraffet gälla i Storbritannien som högsta straff för landsförräderi, viss typ av sjöröveri med våld, mordbrand vid kungliga skeppsvarv och ett antal militära brott i krigstider. Den sista skotten som avrättades med dödsstraffet var Henry John Burnett (1942-1963) för mordet på sjömannen Thomas Guyan (d. 1963). Henry John Burnett hängdes för sitt brott i Aberdeen 1963. Det var det första i Aberdeen sedan 1891. De två sista britterna som avrättades i Storbritannien med dödsstraffet var de två engelsmännen Peter Allen (1943-1964) och Gwynne Evans (1940-1964) för rånmordet på John Alan West (1911-1964) den 7 april 1964. De två mördarna hängdes 13 augusti 1964 i två olika engelska fängelser. Offentliga hängningar med vanlig publik avskaffades 1868 i England och på 1930-talet i USA. 1971 - i slutet av matchen Rangers-Celtic på Ibrox Park, nu Ibrox Stadium, dog 66 människor och över 200 människor skadades vid en trappa när de var var på väg att lämna arenan. Alla de sextiosex döda var 9-49 år. Av dem var sextiofem pojkar eller män. Artonåriga Margaret Ferguson dog också. Den yngsta av de döda var den nioåriga Nigel Patrick Pickup (1962-1971) från Liverpool. Trettioen av de manliga döda var i åldern 10-19 år. Händelse är Skottlands värsta fotbollskatastrof någonsin. Över 80 000 åskådare var på matchen. Dock under en match 1902 mellan Skottland-England på Ibrox Park dog 25 människor och mer än 500 människor skadades. Över 68 000 åskådare var på matchen. 1971 - Glasgows sista gaslyktor utomhus ersattes med elektriska lampor. 1972 - klippön Rockall 370 km väster om North Uist i östra Hebriderna tillföll Skottland officiellt. 1970-talet - upptäckten och utvecklande av olja och gas från Nordsjön och utvecklande mot en servicebaserad skotsk ekonomi ledde till ekonomisk uppgång. Första brittiska oljan från Nordsjön förs till Shetlandsöarna i mitten på 1970-talet. 1970- och 1980-talen - tunga industrier ersattes av en serviceorienterad ekonomi. 1970-talet till idag - delvis skotsk ekonomisk och kulturell renässans. 1977 - släppte Paul McCartney (f. 1942) och hans dåvarande musikgrupp Wings sången "Mull of Kintyre" som en hyllning till halvön Kintyre och dess udde Mull of Kintyre i södra Argyll and Bute i västra Skottland. Ex-Beatlen hade ägt en egendom i Kintyre sedan 1966. Singeln var Wings största hit i Storbritannien och den blev etta på singellistan i Storbritannien. Låten är en av de bäst sålda singlarna i Storbritanniens historia och är starkt förknippad med Skottland. Den blev också etta i nio andra länder, inklusive i Västtyskland där 500 000 tyskar köpte singeln. Låten: https://www.youtube.com/watch?v=OrbuDWit1Co 1978 - klanerna Keith och Gunn skrev på ett vänskapsavtal efter att ha varit i fejd med varandra i över 514 år sedan 1400-talet innan 1464. Klanen Keiths förfäder kom ursprungligen till Skottland år 1010 eller några år tidigare från en krigare som kom från västgermanska folkstammen och folkgruppen chatterna som huserade i nuvarande Tyskland. Namnet Keith tog en av hans ättlingar 1150 när denna ättling erhöll markerna Keith i East Lothian i Skottlands östra mittenbälte. Klanen Gunn härstammar från Gunni och hans fru Ragnhild som slog sig ned i Caithness i norra Skottland i slutet av 1100-talet. Gunni var av gäliskt, norskt eller danskt ursprung medan Ragnhilds förfäder kom från södra Norge i början av 1100-talet. 1979 - deltog och tittade 12 000 människor på curlingturneringen The Grand Match, också känd som the Bonspiel, i den tillfälligt frysta sjön Lake of Menteith i Stirling council area. Traditionellt är turneringen en match mellan norra och södra Skottland. Turneringen har hållits 38 gånger sedan åtminstone 1847 till idag och då någon gång mellan november till februari på olika platser i Skottland. Den 24 december 1935 under turneringens sista dag det året deltog hela 2 576 curlingspelare. 2010 hölls turneringen under en helg och då kom det 20 000 åskådare. 1979 - Skottland höll en folkomröstning om ökad självständighet. 51,6 % sa ja, men bara 63,8 % av befolkningen deltog i omröstningen. Inräknat på hela befolkningen, hos de som röstade och inte röstade, så röstade bara 39,2 % ja. Det krävdes 40 % inräknat för att planerna vid ett ja skulle gå igenom. 1985 blev Glasgow vänort med Nürnberg. 1987 - kom Hadrianus mur med på Unescos världsarvslista. Trots att den ligger i norra England är den mycket förknippad med Skottland. 2005 och 2008 utökade Unesco sin definition över romarrikets gränser och tog med andra platser. 2008 kom exempelvis Antoninus mur i Skottlands mittenbälte med på Unescos världsarvslista. 1987 - kom ögruppen St Kilda i västra Yttre Hebriderna med på Unescos världsarvslista. 1988 - Glasgow hade sin första trädgårdsfestival mellan 26 april till 26 september det året. Första på femtio år i staden. Under 152 dagar dök det upp 4,3 miljoner besökare på festivalen 1988. Genomsnitt drygt 28 000 besökare/dag. 1988 - brittiska oljeplattformen Piper Alpha 190 km nordöst om Aberdeen i Nordsjön förstördes i en brandkatastrof. 167 av 222 människor dog. 30 av de döda kropparna återfanns aldrig. 1989 - en kapitationsskatt med en summa per person, lika för alla utan hänsyn till förmögenhet och inkomst, infördes av den brittiska regeringen i Skottland 1989 och sedan i England och Wales 1990. Den platta skatten blev mycket omdiskuterad och ersattes 1993 av en kommunal skatt. 1995 - kom den gamla delen av Edinburgh med anor från medeltiden och den nya delen av Edinburgh som utvecklades 1767-1890 med på Unescos världsarvslista. 1995 - släpptes filmen Braveheart med Mel Gibson (f. 1956) som den skotska frihetshjälten William Wallace (1270-1305). Trots en rad historiska felaktigheter i filmen blev den en dundersuccé och vann flera oscars, bl.a. för bästa film 1995. Stirling Castle hade 66 000 besökare 1995. Året efter, när en del människor i Västvärlden hade sett filmen, hade samma slott 167 000 besökare 1996. Året efter gjordes en undersökning bland turister som besökte området vid staden Stirling. Hela 55 % av turisterna i Stirling 1997 hade sett Braveheart. Filmen är den kändaste filmen någonsin som gjorts om Skottland. Den gav också en positiv, lite romantisk bild, över de skotska högländerna och Skottland trots alla krig i filmen. 1996 - fåret Dolly (1996-2003) var det första däggdjuret i världen som föddes efter att ha klonats från en cell av ett vuxet djur. Hon föddes och dog i skotska Midlothian. 1996 - Sconestenen återbördade till Skottland från Westminster Abbey efter beslut från den sittande brittiska regeringen. Dock med villkoret att den tillfälligt får föras tillbaka till Westminster Abbey vid framtida kröningar av brittiska kungar eller regerande drottningar. Nästa gång blir 6 maj 2023 när Charles III kröns som kung i Westminster Abbey. Nästnästa gång bör bli omkring år 2038-2048 när hans son William förväntas bli krönt under förutsättning att Charles III blir 90+ år som sina föräldrar. Det finns dock ett men. Blir Skottland helt självständigt i framtiden kommer efterföljande brittiska regenter troligen inte kunna använda den vid sina kröningar eftersom den då anses som helt skotsk och inte som idag som skotsk och lite brittisk. 1997 - folkomröstning i Skottland om de skulle få ha sitt eget parlament. 3 av 4 skottar sa ja. 1998 - avskaffades dödsstraffet för alla brott i hela Storbritannien, oavsett ifall de skedde i fred- eller krigstid. I Sverige avskaffades dödsstraffet 1921 i fredstid och under krigsförhållanden 1973. I Danmark och Norge avrättades 46 respektive ett trettiotal människor under åren efter andra världskrigets slut 1945. Enligt en undersökning av Sifo 1997 var 40 % av svenskarna för att återinföra dödsstraffet igen i Sverige. 2006 hade den sjunkit till 33 %, enligt tidningen Metro. I Storbritannien var majoriteten av befolkningen 1997 för att införa dödsstraffet igen. Efter folkomröstningen 2016 om lämna EU, också känd som brexit, ökade stödet för att återinföra dödsstraffet i Storbritannien. Oklart om det finns några kopplingar med det. I Skottland ville 41 % av befolkningen återinföra dödsstraffet 2019, vilket var en minoritet av skottarna. 2022 ville ca 60 % av övriga befolkningen i Storbritannien i Nordirland, Wales och England återinföra dödsstraffet. Dödstraff för mord på poliser angav en del britter varför en del britter ville införa dödstraffet igen. 1999 - skotska parlamentet upprättades den 12 maj 1999. Första sedan avskaffandet 1 maj 1707. 1999 - skotskan Marie Stopes (1880-1958), som var pionjär inom preventivmedel, blev framröstad som årtusendets kvinna i världen av tidningen The Guardians läsare. Hon slog berömda namn som Marie Antoinette, Jane Austen, prinsessan Diana, alla skotska och engelska drottningar, etc. När BBC höll en folkomröstning samma år i samma fråga vann dock Indiens premiärminister Indira Gandhi (1917-1984). Mary Stopes var inte ens på topp tio på deras omröstning. 1999 - kom Heart of Neolithic Orkney med på Unescos världsarvslista. I den ingick de fyra platserna Maeshowe, Ring of Brodgar, Skara Brae, och Standing Stones of Stenness. 2000-talet (seklet) 2001 - kom byn New Lanark i South Lanarkshire med på Unescos världsarvslista. 2006 - rökning på skotska pubar, restauranger, nattklubbar, på de flesta arbetsplatser och i fordon blev olagligt i Skottland i mars 2006. Wales och Nordirland följde efter i april 2007 medan England införde samma förbud 1 juli 2007. Hälsoeffekterna visade sig direkt. Astmabehandlingarna av barn minskade med 18 % per år. Inkomna vuxna med hjärtattacker på skotska sjukhus minskade med 17 % per år. 2015 gjordes en opinionsundersökning om förbudet. 87 % av de vuxna skottarna svarade att de fortfarande var för förbudet medan 8 % var emot det. 2010 - diagnostiserades 29 449 skottar med cancer. En ökning med 3 280 människor sedan 2000 då 26 169 fall bekräftades i Skottland. 2010 dog också 15 200 skottar av cancer, varav lungcancer skördade flest offer med 27 % hos de skotska männen och 26 % hos kvinnorna. För många skotska rökare antas var orsaken till de många fallen av lungcancer i Skottland. Äldsta fallet av cancer på jorden hittades 2003 i cellerna till en dinosaurier som levde på jorden för 70-80 miljoner år sedan. Äldsta mänskliga cancern är daterad till för 3,9-4,2 miljoner år sedan hos människans apliknande förfäder i östra Afrika. I mer modern tid har cancerceller hittats i mumier i Egypten från 3 000 f.Kr. Äldsta bevisen för att människor försökt opera bort cancertumörer är från 1 750 f.Kr. Babylonien i nuvarande södra Irak. Äldsta bevarade skrivna texterna om cancer är från 1600 f.Kr. i Egypten som beskrev främst bröstcancer, men också magcancer och livmodercancer. Egypterna skyllde cancern på gudarna. 1761 e.Kr. var den brittiska läkaren John Hill den första som i en rapport länkade ihop tobak i form av luktsnus med cancer. Före 1800-talet var lungcancer extremt ovanligt världen över, men blev på 1800-talet en av de vanligaste cancerformerna på jorden. 1845 var den engelska läkaren John Hughes Bennett (1812-1875), då verksam i Edinburgh, den första som beskrev cancern leukemi som en blodsjukdom. 1851-1971 kopplade och drog mängder med rapporter i Storbritannien ihop cancer med yrke och social klass. Rikare människor med högre status troddes hade mindre chans att få cancer än den fattigare delen av befolkningen i Storbritannien. 1907 gjorde en studie i USA som drog slutsatsen att köttätande tyskar, skandinaver och irländare som bodde i Chicago hade högre cancerfrekvens än italienare och kineser i samma stad som åt betydligt mindre kött. För mycket köttätande slog senare forskare fram till kunde leda till ökad risk för magtarmscancer. 1930 kom forskare i tyska Köln fram till slutsatsen att det fanns en statistiskt samband mellan rökning och cancer. Ökad risk för att få cancer för rökare än icke rökare. Det dröjde dock till 1950 i USA innan sambandet mellan tobak och lungcancer bekräftades som helt sant. 1954 i USA var det första gången en människa stämde ett tobaksbolag på grund av cancer. Det var en änka som stämde flera tobaksbolag efter att hennes rökande man dog av cancer. Tobaksbolagen vann rättegången. 2001 och däromkring diagnostiserades 250 000 barn världen över årligen med cancer. 80 % av dem eller 200 000 av barnen fick lite eller ingen tillgång till behandling för sin cancer. De dog därför sedan eller senare. 2011 - släpptes filmen The Eagle med Channing Tatum (f. 1980). Filmen fick både ris och ros, men gav en bild över hur romerska soldater måste ha känt sig när de besökte Caledonia (Skottland) i mitten av 100-talet. För dem var Caledonia en relativt isolerat del i Europas periferi som var full med faror. Risken fanns alltid att de kunde bli dödade av caledonier bakom nästa träddunge eller skog. Filmen ses med romerska ögon med romarna som de civiliserade. I verkligheten tyckte caledonierna att romarna var förtryckarna. 2014 - Skottland röstade nej till att lämna Storbritannien. Valet kritiserades efteråt eftersom även icke-skottar i Skottland från 16 år och uppåt fick rösta. En del av de här icke-skottarna var engelsmän i Skottland som röstade för att Skottland skulle stanna kvar i Storbritannien. Nästa gång Skottland kommer att hålla en omröstning i frågan kommer därför säkerligen kriterierna för att få rösta bli hårdare. Men å andra sidan måste de som vill att Skottland ska få lämna Storbritannien då också övertyga fler inhemska skottar än 2014 för att det ska bli verklighet. 2014 - 15 % av skottarna levde under fattigdomsgränsen. 2015 - kom den röda Forthbron västnordväst om Edinburgh med på Unescos världsarvslista. 2015 - drog turistindustrin för Loch Ness-odjuret in 3,31 miljarder kr/år till området vid sjön Loch Ness. Samma år konstaterade den engelska professionella monsterjägaren Steve Feltham (f. 1963) att det inte fanns något sjöodjur i Loch Ness. Vid uttalandet hade han bott vid sjön 1991-2015 och försökt ta en bild av Nessie i 24 år. Han lämnade jobb, flickvän och hem i England 1991 för att på heltid leta efter ett förhistoriskt odjur i Loch Ness. 2016 - spelade TV-kanalen ITV in dramaserien Loch Ness. I sin rekvisita använde de ett rödaktigt skelett som skulle föreställa Loch Ness-odjuret. En måndagsnatt och en tisdagsnatt i juni 2016 lade de skelettet på Dores beach i nordöstra Loch Ness och filmade det. Sedan lämnade de kvar det med ett polisband runtom. Dagen eller dagarna efter hittades skelettet av en vanlig kvinnlig hundägare. Hon antog att det var riktigt och att det hade spolats upp på stranden. Ryktet spred sig och djuradoptionsorganisationen Help2Rehome Scotland åkte dit och fotade skelettet. 29 juni 2016 lade de upp fotona på social medier och bilderna spreds över hela världen. Strax senare kontaktades monsterjägaren Steve Feltham som sa att det var rekvisita från ITVs TV-serie. 2016 - tre fjärdedelar av Skottlands BNP kom från service. 2016 - Skottland och Nordirland röstade nej till brexit. 2016 - hela 65 % av Skottlands befolkning över 18 år var överviktiga eller feta. I Sverige var 51 % av befolkningen i åldern 16-84 år överviktiga eller feta samma år. 2016 - i början av april det året dog Rachel Johnson (f. i juli 1922 och d. april 2016). 1922 föddes hon på St Kilda, men lämnade ögruppen tillsammans med de sista permanenta boende 1930. Rachel blev 93 år gammal och var den sista överlevande infödda St Kildan som föddes där efter att ögruppen beboddes permanent sedan bronsåldern och permanent och/eller tillfälligt sedan yngre stenåldern. Översatt till siffror var hon den sista döda infödda St Kildan efter att ungefär 140 generationer föddes där räknat från 1 850 f.Kr. till henne. Med henne bröts en ungefär 3 780 år lång permanent linje. 2017 - 47 % av de boende i Glasgows innerstad var fattiga. 2019 - levde 18,9 % av Skottlands befolkning i fattigdom eller 1,03 miljoner människor. Kunde jämföras med Englands 22 % och Wales 24 %. Nästan var fjärde skotskt barn levde också i fattigdom. 2019 - var Aberdeen den rikaste staden i hela Storbritannien per invånare, men dyraste huspriserna fanns i London. 2019 - slog flera organisationer och forskare fast att Skara Brae var extremt hotat av miljöförändringar. En framtida ovanligt stor storm riskerar delvis att förstöra Europas bäst bevarade bosättning från yngre stenåldern. 2019 - släppte australiska sångerskan med skotska och irländska rötter Ella Roberts sången "The Bonnie Banks of Loch Lomond" vars originalsång skrevs på 1700-talet. 1876 skrevs dikten "The Bonnie Banks o' Loch Lomond" som baserades på sången. Några stora artister och band har sjungit eller spelat musiken från sången som exempelvis australiska rockbandet AC/DC. Ella Roberts version: https://www.youtube.com/watch?v=gb8AGuD2uOI 2020 - Isle of Skye i norra Inre Hebriderna antog den 24 augusti 2020 en ny lokal flagga som påminde starkt om den svenska flaggan men med lite fler saker på flaggan. 2020 - skådespelaren Sean Connery (1930-2020) dog 31 oktober 2020. Han var en av Skottlands största manliga skådespelare någonsin på filmduken. 2022 - Skottland, Portugal, Sverige och delvis Finland var ledande på försök till energi som utvanns genom bojar i plast eller upp-och-nedvända tunnor. De var ca fyra meter på bredden och sex meter på höjden och placerades ute till havs. Inuti dem fanns en teknik som gjorde att energi utvanns när vågorna rörde dem. Eftersom det var ständigt vågor ute till havs kunde bojarna generera energi dygnet runt året om tillskillnad mot vindkraftverk. En annan fördel var att bojarna inte syntes på längre avstånd. De kunde placeras sex km från land utan att någon såg dem på land samtidigt som de kunde genera energi från stora vågor på det avståndet till land. Vindkraftsparker måste däremot placeras tjugo km från land utan att de syns från land. Nackdelen med bojarna var att de var ömtåliga mot havets krafter och kunde gå sönder, vilket försök i Finland visade. Andra försök med bojar och tunnor på Orkneyöarna i Skottland, Portugal och Sverige hade däremot klarat vädrets makter och havets krafter. Fortsätter försöken att lyckas kan framtidens havsbaserade bojar producera femton procent av världens all energi. 2023 - bortsett från Storlondon och delvis Aberdeen tillhörde människorna som bodde i övriga Storbritannien bland de fattigaste i hela Västeuropa. 2050 - förväntas London ha samma klimat som Barcelona hade 2020, Stockholm 2050 som Budapest 2020 och Madrid 2050 som Marrakech 2020. Vad Edinburgh förväntas få 2050 är mycket osäkert, men följs exemplen med London, etc kommer Edinburgh ha samma klimat 2050 som Royan i västra/sydvästra Frankrike hade 2020. Royan ligger mellan La Rochelle och Bordeaux. Översatt till temperaturer innebär det att Edinburgh eventuellt kommer att vara 1,7 grader varmare i januari 2050 och 4,5 grader varmare i juli 2050 än motsvarande 2020, enligt flera amerikanska och brittiska forskare 2020. 2071 - blir det 2 000 år sedan romarna invaderade Caledonia första gången och misslyckades med att erövra hela området i vad som idag är Skottland. De 2 000 åren kommer säkert firas på något sätt i Skottland med festivaler eller dylikt 2071. 50 miljoner - de kommande 50 miljoner åren kommer Nordamerika röra sig västerut mot östra Asien. Eurasien kommer att röra sig österut och möjligen också söderut. Sibirien tros röra sig söderut mot varmare områden. Storbritannien förväntas röra sig norrut i riktning mot nordpolen. Afrika kommer röra sig norrut och kommer kollidera med Europa. En lång bergskedja från Spanien i väster över södra Europa till västra Asien förväntas uppstå. En del berg i denna kedja kommer bli högre än Mount Everest, enligt en del forskare. Australien kommer röra sig norrut mot sydöstra Asien och kollidera med sydöstra Kinas fastland. En ny kommande bergskedja förväntas uppstå där. Med Nordamerika och Asien närmare varandra och Afrika närmare Europa kommer Atlanten och Indiska oceanen bli bredare. Avståndet mellan västra Europa och östra Nordamerika kommer bli längre. Norra delen av Stilla havet kommer bli smalare. Ingen superkontinent förväntas bildas på jorden de kommande 15-100 miljoner åren. 125 miljoner - spekulerar nutida forskare att Atlanten kommer att sluta vidgas. Subduktion i västra Atlanten öster om Amerika tros leda till subduktion av den atlantiska mittoceanryggen. Afrika tros kommer röra sig uppåt och vridas lite medsols. Sydamerika kommer att vrida sig snett motsols och röra sig mot södra Afrika. Atlanten kommer att bli smalare. Indiska oceanen blir också mindre. Allt detta tros senare förstöra Atlanten och Indiska oceanen. Antarktis förväntas delas i två delar och röra sig norrut där de kolliderar med Madagaskar och Australien. Australien i sin tur sitter ihop med Kina. 250 miljoner - tros superkontinenten Pangea Ultima möjligen bildats av nuvarande kontinenter som ett resultat av kontinentaldriften. Den nya superkontinenten är också känd som Pangaea Ultima och Pangea Proxima. Kontinentaldriften är förflyttningen av jordens kontinenter i förhållande till varandra. De förflyttas mellan en och några cm varje år. I den nya superkontinenten ligger ett snett vridet motsols Sydamerika i väster. Norra Sydamerika ligger i väster och södra Sydamerika i söder i denna västliga del. Ett vridet Afrika i medsols ligger på den norra västra halvan av superkontinenten. Norra Afrika ligger centralt och södra Afrika i sydväst. Europa ligger kvar i norr, men tros vara snedvridet medsols. Skottland tros kommer att ligga där Norra ishavet ligger idag. Ett snedvridet Asien i medsols ligger på norra halvan av östra delen av superkontinenten. Nordamerika sitter ihop med nordöstra Afrika och sydöstra Asien. Superkontinenten kommer vara omgiven av ett globalt hav som kommer att omge halva jordens yta. Främst kommer havet ligga på de södra delarna. I de inre områdena i Pangea Ultima antas en fuktig och halvtorr öken uppstå med temperaturer upp till 40-50 grader. Kanske upp till 70 grader på en del platser. Bara 8-16 % av superkontinenten kommer att vara bebolig för människan eller hennes ättlingar. Ett jättestort giftigt innanhav centralt i superkontinenten kommer att ha bildats. Det tros ligga mellan sydöstra Sydamerika i sydväst, östra Afrika i nordväst, södra Asien i norr, Indien i nordöst och sydöstra Asien och nordvästra Nordamerika. Innanhavet tros kommer att börja förgifta de omgivande haven, landområdena och atmosfären, vilket kommer vara starten på utrotning av många djur. De flesta landdäggdjur, inklusive människor eller henne ättlingar, tros kommer dö ut i dessa miljöer. Dagens forskare är dock oense om det. Genomsnittstemperaturen på jorden om 250 miljoner år tros ligga på 28 grader. År 2023 var den 15 grader enligt amerikanska NASA. En del forskare menar dock att Pangea Ultima kan sänka den globala temperaturen och vara lägre än 28 grader. 400-500 miljoner - tros superkontinenten Pangea Ultima delas upp igen i flera mindre kontinenter och nya världshav. Därefter tros jorden gå in i en period med uppvärmning. 600-700 miljoner - tros en ny superkontinent bildas. 1 miljard - senast om en miljard år tros alla a) däggdjur, b) andra djur på land undantaget insekter, c) växter på land och d) liv i haven vara utrotade efter att en varmare sol värmt upp jordens yta mer. Strax senare dör också insekterna ut på jorden. Värmen från solen kommer göra att jordens yta blir för varm för allt liv ovan jord. Jordens hav kommer att koka och sedan absorberas bort. 2 miljarder - tros det enda liv som finns på jorden vara små mikroorganismer. De kommer leva under jordytan. Utåt sett kommer jorden se ut som en död stenplanet även om det kommer att finnas liv under ytan. Jorden kommer se ut ungefär som Mars gör idag. 4,5 miljarder - kommer solen expandera till en röd jätte om 4,5 miljarder år och vara som störst om 5,4 miljarder år. Jorden och månen kommer att absorberas bort av solen om 5 miljarder år. Enligt andra uppgifter kommer jordens absorberas bort av solen om 4,5-5,4 miljarder år. Enligt tredje typen av uppgifter om 7,5 miljarder år. 6,4 miljarder - har solen krympt betydligt och är mindre än vad den är idag. 8,4 miljarder - har solen blivit en vit dvärg som inte är mycket större än vad jorden är idag. Solen är då tretton miljarder år gammal. Därefter blir den en svart dvärg. ----------------------------- 4. Pest och svält tidslinje (urval) Den här tidslinjen handlar om de gångerna som den skotska populationen minskat mycket, men som inte varit kopplat till krig, krigsslag, utrensningar eller utvandringar. Före Kr. Ca 2 700 - pesten till de brittiska öarna. Ca 90 % dog i Skottland. 1 159 - upp till 50 % dog i Skottland av svält åren efter isländska vulkanen Heklas utbrott. Efter Kr. 700-703 - stor hungersnöd och pest härjade på Irland. Eventuellt drabbades också Skottland av pesten. 1349 - digerdöden till Skottland. 200 000 skottar dog. 20-40 % av Skottlands befolkning avled. 1580 - pesten till Skottland. 1698-1700 - dåliga skördar. Upp till 25 % av skottarna dog i svält. 1846-1852 - potatissvälten. |