Tidslinje
|
Innehåll
1. Kort tidslinje 2. Längre tidslinje Två tidslinjer om Skottlands historia från 3 miljarder f.Kr. till 2000-talet e.Kr. En kortare och en längre. Översta bilden en crannog, ungefär halmhydda eller stenhus på vatten. I det här fallet en nutida kopia av en crannog från järnåldern. Den nås från land via en pir på träpålar. Crannog fanns i Skottland från yngre stenåldern till 1700-talet e.Kr., undantaget 900-talet e.Kr. © Copyright alla texter: skottlandshistoria.com. © Copyright översta bilden: Miss Cantankerous. ----------------------------- Kort tidslinje Före Kr. 2,7 miljarder - västra Skottland bildades i Nordamerika. 600 miljoner - Skottland låg vid Falklandsöarna. 75 miljoner - Skottland hamnade nära där det ligger idag. 12 000 - första människorna efter senaste istiden till Skottland. 4 000 - människor blev bofasta i Skottland. 4 000 - jordbruket, boskapsskötseln och handeln till Skottland. 3 650 - Skottlands första crannog. 1000 - första skotska fornborgarna. 700 - keltiska kulturen till Skottland i samband med järnåldern. 325 - grekiska Pytheas nämnde delar av Skottland i skrift. Efter Kr. 71 - romarna invaderade Skottland första gången. 122-128 (137) - Hadrianus mur uppfördes av romarna i norra England. 142-154 - Antoninus mur uppfördes av romarna i skotska mittenbältet. 297 - Piktland bildades i öster och norr. 400-talet - kungariket Alt Clut bildades i västra delen av mellersta Skottland. 500 - kungariket Dál Riata bildades i väster. 654 - Northumbria grundades 653, men kungariket existerade från 654. 794 - norska vikingar invaderade västra Skottland. 843 - Piktland och Dál Riata slogs samman till Piktland. 871 - kungariket Strathclyde bildades av Alt Clut. 889 - Piktland blev kungariket Alba och bytte senare namn till Skottland 1286. 1120-talet - första skotska slotten uppfördes. 1295 - Skottland gick i allians med Frankrike. Pågick till 1560. 1560 - Skottland gick i allians med England. 1603 - Skottland i personalunion med England. Två kungariken, en regent. 1688-1746 - berömda jakobitupproren. 1707 - Skottland och England bildade kungariket Storbritannien. 1700-talet - skotska upplysningen började och pågick till början av 1800-talet. 1759 - nationalpoeten Robert Burns föddes. 1762 - stora höglandsutrensningen började och pågick till 1800-talet. 1776 - Adam Smith publicerade boken Nationernas välstånd. 1841-1931 - 2,749 miljoner skottar flyttade till utlandet. In kom irländare. 1946 till 1970-talet - nedgång i skotska ekonomin. 1970-talet - uppgång i skotska ekonomin pga fynd av olja & gas i Nordsjön. 1970- och 1980-talen - tunga industrier bort, serviceorienterad ekonomi in. 1999 - skotska parlamentet upprättades igen, första sedan 1707. 2016 - Skottland röstade nej till brexit. ----------------------------- Längre tidslinje 3 miljarder till 3,3 miljoner f.Kr. 2,7 miljarder - västra Skottland bildades av vulkanutbrott i nordöstra Nordamerika. 1 miljard - Nordamerika, Europa och Asien var en del av kontinenten Proto-Laurasien. Hela Skottland låg vid den nordamerikanska delen. 600 miljoner - Skottland låg fortfarande kvar vid Nordamerika vid Proto-Laurasien, på södra delen av jordhalvklotet. Vid Japetushavet mellan ekvatorn och dagens sydpol. Ungefär där Falklandsöarna ligger idag. 550 miljoner - Proto-Laurasien och Skottland började röra sig norrut. 250 miljoner - kontinenterna Proto-Laurasien och Proto-Gondwana bildade superkontinenten Pangaea. Skottland låg strax norr om ekvatorn. 200 miljoner - Pangaea bröts upp i Laurasien och Gondwana. Laurasien i norr och Gondwana i söder. Laurasien bröts i sin tur upp i Nordamerika och Eurasien, vilket innebar att Skottland lämnade Nordamerika och rörde sig österut mot Eurasien. 75 miljoner - Skottland kolliderade med England i närheten där de båda länderna ligger idag. Äldre stenåldern (pal.) 3,3 miljoner-10 000 f.Kr. 812 000 eller äldre - bevis för att människor levde i England, men inte i Skottland. 619 000 till 561 000 - människor flyttade troligen till Skottland för första gången under äldre stenåldern. Dock spekulationer eftersom bevis saknas från fynd. 448 000 till 98 000 - handyxa från den tiden hittades på Orkneyöarna. Dock saknas bevis för att yxan var från Skottland, vilket gör att man inte kan bevisa att människor bodde i Skottland 98 000 eller tidigare. 12 000 - första människorna efter senaste istiden invandrade till Skottland. De kom från Spanien via England och Frankrike, enligt bevis från DNA. Pågår fortfarande forskning. Uppgifterna kan ändras. Detta är det äldsta beviset för mänsklig närvaro i Skottland 12 000 f.Kr. eller för ca 14 000 år sedan. Mesolitikum, mellanstenåld. 10 000- 4 000 f.Kr. 10 000 - Skottland trädde in mesolitikum, mellanstenåldern. 10 000 - enligt en del arkeologer invandrade människor vid 10 000 till Skottland från Belgien, Nederländerna, norra Tyskland eller södra Skandinavien baserat på hittade fynd av mänsklig aktiviteter i Skottland. Det stöds dock inte av DNA. 10 000 - en del arkeologer tror att båtar av skinn användes första gången i Skottland för att ta sig över floder, etc. Bevis saknas dock. 8 500-8 250 - första människorna efter senaste istiden till Yttre Hebriderna. 8 240 - Storbritanniens äldsta hus byggdes i South Queensferry utanför Edinburgh. 8 000 - max 400 till 800 människor bodde i Skottland. 8 000 - möjligen världens äldsta kalender i Aberdeenshire. Finns två andra i världen som är äldre, men det är omtvistade ifall de var kalendrar. 7 000 eller tidigare - första människorna efter senaste istiden anlände till Orkneyöarna. Ögruppen satt ihop med skotska fastlandet. 6 700 - Skottlands första vegetarianer eller människor som nästan bara åt vegetarisk kost i Argyll and Bute. 6 500 - Storbritannien blev avskilt från den europeiska kontinenten landvägen. 5 000-4 000 - konsten att tillverka enklare flottar och båtar spreds till Skottland. 4 320-4 030 - första människorna till Shetlandsöarna. Neolitikum, yngre stenåldern, 4 000-2 500 f.Kr. 4 000 - Skottland övergick till neolitikum, yngre stenåldern. 4 000 - jägar- och samlarsamhällena övergavs. Människor blev bofasta. 4 000 - en andra stor våg av spanjorer flyttade till Skottland. Även enstaka skandinaver flyttade till Skottland under yngre stenåldern. Pågår fortfarande forskning. Uppgifterna kan ändras. 4 000 - jordbruket, boskapsskötseln och handeln spreds till Skottland. 4 000 - skålgropar och ringmärken gjorde entré. 3 650 - Skottlands första rundhus och crannog uppfördes. 3 180 - Skara Brae byggdes på Orkneyöarna. 3 000 - stencirklar började resas i Skottland. De såg ungefär ut som Stonehenge i England. 3 000 - Unstan ware keramik började tillverkas. 3 000 - första mänskliga varelser avbildade i Skottland på stenar. 3 000-2 750 - konsten att göra föremål av metall spreds till Skottland. Ca 3 000-2 500 - vetet kom till Skottland. Ca 2 700 - pesten slog till på de brittiska öarna. En mycket stor del av befolkningen dog ut. Ca 2 700-2 500/2 400 - omkring 90 % av Storbritanniens befolkning ersattes av invandrare med ursprung från ryska stäpper, enligt DNA-bevis från 2015-2018. I Skottland ersattes den tidigare spanska befolkningen till ca 90 % av människor med ursprung från ryska stäpper. Skotska bronsåldern 2 500-700 f.Kr. 2 500 - bronsåldern började i Skottland, främst i södra Skottland. 2 500 - timber roundhouses började byggas. 2 000 - norra Skottland gick in i bronsåldern. 1 159 - vulkanen Hekla på Island fick ett utbrott, vilket orsakade betydande försämrade odlingsförhållanden i Skottland. De efterföljande åren dog eventuellt upp till hälften av Skottlands befolkning på grund av svält. 1 159 och senare - antalet verktyg minskade på grund av färre människor efter Heklas utbrott, men samtidigt ökade antalet vapen. Tolkats som starten på en period av betydande oro och många stamkrig inom Skottland. 1 000 - de första fornborgarna började byggas men tog fart först 700 f.Kr. Skotska järnåldern f.Kr. 700 - skotska järnåldern började och pågick till 400 e.Kr. eller 400-talet e.Kr. 700 - keltiska kulturen spreds till Skottland av ett fåtal människor. 700 - konsten att framställa järn kom till Skottland med den keltiska kulturen. Järnet ersatte bronset. 700-325 - Albiones hette de kelter som flyttade från norra Spanien till Wales. 700-325 - Albion var namnet på vita berg, som tros syftade på Dovers vita klippor som ön Storbritannien fick sitt första kända namn Albion av 700-450 f.Kr. 600-talet - duns började byggas. 600-talet - vitrifierade fort började byggas. 500 - hjulhus började byggas men tog fart först 25 f.Kr. 450 - upptäcktsresande Himilco från det karthagiska riket reste till Skottland. 400 - brochs började byggas. 325 - grekiska Pytheas var den första utanför Storbritannien och Irland att omnämna delar av Skottland i skrift, t.ex. kallade han Orkneyöarna för Orkas (Orcas). 325-310 - Pytheas kallade Storbritannien för både Albion och Prettanike nesos. 300 - del av en lyra från den tiden hittades 2010 på Isle of Skye, vilket gör det till äldsta hittade stränginstrumentet i Västeuropa. 300 f.Kr. till 200 e.Kr - de långa trumpeterna carnyx användes. 100-50 - antalet får blev fler i samband med en befolkningsökning. 49 - romerska namnreformen. P blev ofta B i många namn och ord. 45 - greken Diodorus Siculus tolkade Pytheas namn för Storbritannien som Brettanike nesos. 0 - År noll existerade aldrig enligt nuvarande tideräkning som används i både Sverige och i Storbritannien. Efter 1 f.Kr. var slut övergick det direkt till 1 e.Kr. Däremot används år noll i vardagstal som en term för att avdela historien mellan det som hände fram till sista dagen på 1 f.Kr. och det som hände från första dagen på 1 e.Kr. och efter. Skotska järnåldern e.Kr. 43 - romarna kallade Shetlandsöarna för Haemodae. 43 - Orkneyöarna styrdes av en egen kung eller stamhövding och var ett eget litet kungarike eller ett stamområde. Sett ur ett romerskt perspektiv år 43 var ögruppen ett eget kungarike, men sett ur ett skotskt perspektiv idag var ögruppen ett stamområde. 43 - romarna invaderade England. 71 - romarna invaderade Skottland första gången. 79 - romarna invaderade Skottland under Julius Agricola. 83/84 - slaget vid Mons Graupius. 43-84 - enligt en studie dödade romarna 100 000-250 000 människor i Storbritannien i samband med invasionerna och erövringarna av ön 43-84. Det motsvarade 5-12,5 % döda människor av en befolkning på ca 2 miljoner, varav de flesta bodde i England. 122-128 (122-137) - Hadrianus mur byggdes av romarna i norra England. 142-154 - Antoninus mur byggdes av romarna i Skottlands mittenbälte. Första århundradena e.Kr. - Romarna tog med sig katter till Skottland för att de skulle äta upp mössen som åt på deras matförråd. Innan romarnas ankomst fanns det inte katter i Skottland. Fram till romarna kom kunde mössen härja relativt fritt bland de skotska livsmedlen. I Skottland tillverkade romarna också toaletter som inte fanns där innan deras ankomst. Istället satte sig de inhemska invånarna i Skottland på huk i någon buske eller på en plätt och gjorde sina behov. Romarna tog också med sig, åtminstone till England, höns, gurkor, äpplen, päron och plommon. Däremot fanns det ankor i Skottland och England innan romarna kom dit. Äpplen visade sig bli en stor succé i England. Senare på medeltiden fanns det äppelträd i nästan alla engelska byar där de kunde växa. Ifall du reste bland engelska byar på medeltiden möttes du av synen av dessa oändligt många äppelträd överallt både i byarna, i deras utkanter och på landet. De många öppna fria äppelträden försvann på 1700- och 1800-talen i och med industrialiseringen. Går du i en engelsk by idag ser du inte äppelträd i parker, vid någon grön gräsplätt eller längs vägkanter. 200-talet - första kända skotska tartan. 297 - kungariket Piktland bildades på fastlandet i öster och i norr. Det ska dock ses som en politisk konstruktion med ungefär åtta olika självständiga piktiska kungariken fördelade över östra och norra Skottland under de efterföljande seklerna. Alla med egna kungar eller stamhövdingar. De här kungarikena var inte enade i en nation. Däremot var kungarikena i förbund, konfederation, med varandra och delade en gemensam kung. Han var kung över ett av de här mindre kungarikena och kung över alla andra pikter i de andra piktiskta kungarikena. Jämför ifall dagens Danmark, Sverige och Norge fortfarande hade sina kungar och sin drottningar, men utöver det var den norska kungen också regent över alla skandinaver och förbundet Skandinavien. Dock inte regent över nationen Skandinavien. 297 till slutet av 600-talet - alla piktiska kungar under de här åren hade det gemensamt att de var tvungna att vara framgångsrika krigsledare för att behålla sina auktoriteter. 300-talet - en del pikter flyttade från det skotska fastlandet i öster och norr till Orkneyöarna. De blandade sig med den inhemska befolkningen. Orkneyöarna blev en del av kungariket Piktland. Invånarna på ögruppen kallades sedan för piktiska orkadier. Bördiga jordar samt hav rika på fisk och skaldjur anses var förklaringen till varför pikter flyttade till Orkneyöarna på 300-talet och fortsatte flytta dit på 400-talet samt i början på 500-talet. 383 - romarna drog sig tillbaka helt från Skottland. År 400 eller 400-talet - järnåldern upphörde i Skottland. Ersattes av medeltiden. Tidig medeltid 400-talet till 900-talet 420 - det keltiska och britanniska kungariket Bryneich (Brynaich) grundades vid kusten i sydöstra Skottland och ersattes 547 av kungariket Bernicia. 400-talet - gäler/gaeler (skoter från Irland) invaderade sydvästra och västra Skottland. 400-talet - kristendomen spreds till södra och östra Skottland av engelska biskopen Saint Ninian. 400-talet - kungariket Alt Clut bildades i västra delen av mellersta Skottland. Vida känt inom Skottland, men ofta ett bortglömt kungarike utanför Skottlands gränser. Det beror på att internationellt läggs mest fokus på de mer berömda Piktland och Dál Riata. De slogs samman i Piktland och blev en huvudbas som sedan blev Alba som därefter blev Skottland. Ibland nämns också Northumbria och Alt Cluts arvtagare Strathclyde internationellt, vars vissa delar också införlivades i Alba. Även norska vikingars bosättningar i väst och norr brukar få hyfsad med uppmärksamhet. 400-talets första hälft och framåt - pikter som bodde i norr kallades för nordliga pikter och pikter i söder kallades för sydliga pikter. Norra pikterna bodde i nuvarande a) Orkneyöarna, b) hela Highland utom de sydligaste delarna av Highland och c) Moray. Södra pikterna bodde i a) sydligaste delarna av Highland, b) norra delen av Perth and Kinross, c) sydöstra Aberdeenshire upp till Stonehaven, d) Angus och e) Fife. Mellan norra och södra pikterna fanns en gränsregion i nordöst där Aberdeenshire ligger idag, undantaget sydöstra Aberdeenshire som var en del av de södra pikterna. 450 - det keltiska och britanniska kungariket Gododdin grundades i sydöstra Skottland väster om kungariket Bryneich och existerade till omkring 638. Inom Gododdins territorium fanns området där Edinburgh ligger idag. Längre bort i sydöst i det som är nuvarande Yorkshire grundades kungariket Deira 450 som fanns fram till 654. I slutet av 400-talet grundades också kungariket Rheged i nuvarande engelska Cumbria, men vid 600 hade Rheged utökat sitt territorium och flyttat sin huvudstad till Gatehouse of Fleet i södra centrala delen av Dumfries and Galloway. Någon gång 638-654 blev Rheged en del av Bernicia eller Northumbria 654-729. 400-talets andra hälft eller 500-talet innan 565 - Orkneyöarna blev ett eget underrike, kungarike, men som fortfarande var en del av Piktland. 500 - kungariket Dál Riata bildades i väster. 563 - irländske missionären Columba flyttade till ön Iona, då i Dál Riata. Med Columba spreds kristendomen till västra och norra Skottland på andra halvan av 500-talet. 500-talet - kristendomen spreds till Orkneyöarna, men en organiserad kyrklig myndighet uppstod först på 700-talet. 547 - på 500-talet blev det keltiska kungariket Bryneich invaderat av angler som innan invaderat England. Just de här invandrande anglerna härstammade från norra Tyskland innan ankomsten till England. 547 bytte kungariket Bryneich namn till det nya kungariket Bernicia (Beornice), men det dröjde till 604 innan det var helt erövrat av anglerna. Bryneich, Bernice och Beornice var fornengelska namn, medan Bernicia var det latinska namnet på kungariket som också används idag i engelskan på kungariket. Bernicia flyttade också huvudstaden till Bamburgh i nordöstra England. Kungariket Bernicia existerade 547-654, men inräknat Bryneich fanns Bryneich/Bernicia 420-654. Först var Bernicia 547 ett angliskt kungariket, men blev sedan ett anglosaxiskt kungarike. 601 - omkring 90 000-110 000 människor bodde väster och norr om Skottlands mittenbälte i Dál Riata och i Piktland. 638 - erövrade kungariket Berncia området där dagens Edinburgh ligger från Gododdin. Det tidigare Gododdin blev vid den här tiden en del av Bernicia. 654 - slogs kungarikena Bernicia i norr med huvudstad i Bamburgh och Deira med huvudstad York i söder samman till kungariket Northumbria. Gododdin blev också en del av Northumbria eftersom det var en del av Bernicia 653. Detsamma för kungariket Rheged som också blev en del av Bernicia någon gång 638-653 eller en del av Northumbria 654-729. Northumbria grundades dock 653, men kungariket fanns från 654. Kungariket Northumbria existerade 654-954. Mitt under sin storhetsperiod år 700 sträckte det sig från Skottlands östra mittenbälte i Lothian, sydöstra och södra Skottland ned till strax söder om York i norra England. 681 eller 682 - reste pikternas kung Bridei III med sin armé till Orkneyöarna och ödelade ögruppen som tillhörde Piktland. De stora lokala ledarna och deras familjer mördades. Maktbasen blev kraftigt försvagad och återhämtade sig aldrig. Konsekvensen blev att norska vikingar senare på 800-talet lättare kunde ta över ögruppen. 685 - slaget vid Dun Nechtain i Piktland. En piktisk armé vann över en armé från Northumbria. Vinsten anses var en av de mest avgörande striderna i Piktland, Albas och Skottlands gemensamma historia från år 297 till idag. Hade pikterna förlorat slaget hade de eventuellt aldrig kunnat bilda det senare Alba som sedan blev Skottland. För Northumbria var däremot slaget 685 en katastrof och slutet på deras dominans över Piktland. 600-talets slut till ca 843 - kungamakten i Piktland blev mindre personlig och mer institutionaliserad. En piktisk kung behövde inte längre vara en duktig krigsledare för att kunna behålla tronen. Istället räckte det många gånger att kungen hade stöd från kyrkan och från ett litet antal mäktiga familjer för att kunna styra och kontrollera kungadömet. Det i sin tur gav en avsevärd högre grad av kontinuitet. Dock behövde kungarna fortfarande möta yttre hot mot Piktland. 697 - en lag kom som skyddade kvinnors rättigheter på Irland, Dál Riata och Piktland. 700-talet - kungarikena Dál Riata och Northumbrias kungar mötte alltmer svårigheter på grund av stabiliteten kring deras tronföljder och styren upphörde. 770- och 780-talen - en del soldater från Skottland, troligen piktiska, stred för Karl den store, kung av Frankerriket 768-814. 794 - norska vikingar invaderade västra Skottland. 700-talets sista år och 800-talet - piktiska orkadier fördrevs gradvis från sina marker på Orkneyöarna på grund av invasionen av norska vikingar. En del integrerades med vikingarna, andra förslavades och en tredje grupp av piktiska orkadier slog vikingarna ihjäl. Öarna avkristnades. Det öppnade upp för påverkan av nya gäliska kristna missionärer från Dál Riata på 800-talet. Några öar på Orkneyöarna har med "Papa" i sina namn till minne av dessa predikanter, t.ex. Papa Westray. 841/843 - Kenneth MacAlpin blev piktisk kung. Traditionellt sett som Skottlands första kung. 843 - Piktland och Dál Riata slogs samman till Piktland. 871 - Alt Cluts arvtagare kungariket Strathclyde bildades och existerade fram till 1018-1054. 872 - Yttre Hebriderna blev under kontroll av norska vikingar. 875 - Shetlands- och Orkneyöarna blev norska. På Shetlandsöarna mördade de norska vikingarna i stort sett alla människor i den inhemska befolkningen. 800- och 900-talen - norska vikingar och norse-gaeler kontrollerade vissa delar av det som idag är Skottlands västkust. 889 - nationen och kungariket Alba bildades. Mer exakt Rìoghachd na h-Alba som betydde kungariket Alba. 889-1286 - existerade kungariket Alba. Regenterna över Alba kallade sig för rí Alban, vilket var gäliska för kung av Alba. Under samma period kallades Albas män för fir Alban. Det nya kungariket Alba var betydligt mer byråkratiskt men också effektivare än det tidigare Piktland. 900-talet - bytet av piktiska seder, bruk och språk till gäliska i det som tidigare var Piktland började visserligen på 800-talet, men den bredare omvandlingen av dessa ting skedde på 900-talet. 920-talet - fornengelska orden Scottas och Scotland användes första gången för att applicera på Skottland. Scottas användes för att belysa de människorna i Alba som tidigare var pikter medan Scotland användes för att belysa Alba. Kungariket Alba fortsatte existera vidare. Fram till 890-talet användes ordet Scottas i fornengelskan för enbart irländare på Irland. Högmedeltiden 1000-1250 1005-1034, 1058-1094 och 1097-1286 - använde sig kungar av Alba också latinska ord för att kalla sig för kungar av Skottland. Ca 1025-1175 - fornengelskan kallade skotska människor som levde i kungariket Alba på 900-talet för Scotta leode. Fornengelskan gick över till medelengelska 1150. 1098 - Yttre Hebriderna började tillhöra Norge formellt. 1113-1125 - Skottlands två första burghs grundades i Roxburgh och Berwick. 1120-talet - första skotska slottet byggdes. 1124-1153 - ytterligare sexton burghs grundades i Skottland. 1235 - Skottland fick sitt första parlament. Avskaffades 1707, men återuppstod 1999. 1266 - Yttre Hebriderna återgick till Skottland. De områden i Inre Hebriderna som kontrollerades av norska intressen tillföll också Skottland. Isle of Man, som innan ägdes av Norge, tillföll också Skottland som sedan ägde ön 1266-1290 och ett tag vid 1313 samt växelvis med England 1313-1346. 1290-1313 ägdes ön av England. 1286 - övergav Albas regenter de gäliska och latinska titlarna. Nya namnet på kungariket blev Skottland. Senmedeltiden 1250-1500 1286-1707 - kallade sig regenterna enbart för kungar eller drottningar av skottar/Skottland, undantaget åren 1290-1292, 1296-1306 och 1651-1660. Nationen Skottland behöll dock sitt namn under hela perioden 1286-1707, oavsett vilka som regerade. 1286 - norska Margaret blev Skottlands första kvinnliga regent. 1295 - Skottland gick i allians med Frankrike 23 oktober 1295 för att hindra engelska invasioner. 1349 - digerdöden kom till Skottland och över 200 000 skottar dog. 20-40 % av Skottlands befolkning avled. 1397 - Orkneyöarna och Shetlandsöarna gick med i Kalmarunionen eftersom de tillhörde Norge. 1460-talet - Orkneyöarna blev skotska 1468 medan Shetlandsöarna blev skotska 1469. De lämnade också Kalmarunionen. 1500 - Skottland hade 500 000 invånare. Det tidigmoderna Skottland 1560 - Skottlands allians med Frankrike upphörde 5 juli 1560 efter nästan 265 år. Skottland blev officiellt protestantiskt samma år och gick i allians med protestantiska England. Slutet av 1500-talet - kilten uppfanns i form av den bältade pläden. 1603 - skotska kungen James VI blev engelsk kung under namnet James I. Som James VI and I blev han 1603 första människan någonsin som var kung över både Skottland och England samtidigt. 1600-talet - många skotska män sökte lyckan som legosoldater i utländska europeiska arméer, bl.a. den svenska. 1643 - Skottlands äldsta tidning Scots Intelligencer, också känd som The Kingdom's Intelligencer, kom ut det året. Den följdes av Mercurius Publicus 1652 och Mercurius Caledonius 1660-1661. 1688-1746 - pågick de berömda jakobitupproren om den skotska, engelska och från 1707 brittiska tronen. 1690-talet - lilla kilten uppstod. 1707 - Acts of Union. Skottland och England bildade kungariket Storbritannien. 1707 - Skottland hade 1 miljon invånare. Georgiansk tid 1714 till 1830-1837 1700-talet - skotska upplysningen började. Pågick till början av 1800-talet. 1750 - andelen skottar som kunde läsa och skriva var 75 %. Bland de högsta i Europa. 1759 - nationalpoeten Robert Burns föddes. 1762 - stora höglandsutrensningen började. Tusentals högländare som inte kunde betala sina hyror tvingades lämna sina hem. Pågick till 1800-talet. 1776 - Adam Smith publicerade boken Nationernas välstånd. 1802-1803 - Sir Walter Scott publicerade The Minstrelsy of the Scottish Border. Viktorianska tiden 1837-1901 1840-talet - 100 000 irländare flyttade till Glasgow. 1841-1931 - 2,749 miljoner skottar flyttade från Skottland under 90 år. 1846-1852 - potatissvälten. 1896 - Glasgow fick tunnelbana. 1901 - Skottland hade 4,47 miljoner invånare. Det avancerade 1900-talet 1904-1913 - 150 000 skottar flyttade till utlandet. 1914-1918 - första världskriget med 74 000 eller 125 000 skotska soldater som dog. Uppgifterna varierar. Ytterligare 150 000 skotska soldater sårades allvarligt. 1921-1931 - hela 400 000 skottar lämnade Skottland för bl.a. USA, Kanada och Australien. 1930-talet - boom av vittnen som påstod såg Loch Ness-odjuret. 1939-1945 - skottar deltog i andra världskriget. 1946 till 1970-talet - ekonomisk skotsk nedgång p.g.a. utländsk konkurrens, ineffektiv skotsk industri och industriella arbetskonflikter. 1970-talet - upptäckten och utvecklande av olja och gas från Nordsjön och utvecklande mot en servicebaserad skotsk ekonomi ledde till ekonomisk uppgång. 1970- och 1980-talen - tunga industrier ersattes av en serviceorienterad ekonomi. 1970-talet till idag - delvis skotsk ekonomisk och kulturell renässans. 1999 - skotska parlamentet upprättades. Första sedan avskaffandet 1 maj 1707. 2000-talet (seklet) 2014 - Skottland röstade nej till att lämna Storbritannien. 2014 - 15 % av skottarna levde under fattigdomsgränsen. 2016 - tre fjärdedelar av Skottlands BNP kom från service. 2016 - Skottland och Nordirland röstade nej till brexit. 2016 - hela 65 % av Skottlands befolkning över 18 år var överviktiga eller feta. I Sverige var 51 % av befolkningen i åldern 16-84 år överviktiga eller feta samma år. 2017 - 47 % av de boende i Glasgows innerstad var fattiga. 2019 - levde 18,9 % av Skottlands befolkning i fattigdom eller 1,03 miljoner människor. Kunde jämföras med Englands 22 % och Wales 24 %. Nästan var fjärde skotskt barn levde också i fattigdom. 2019 - var Aberdeen den rikaste staden i hela Storbritannien per invånare, men dyraste huspriserna fanns i London. 2050 - förväntas London ha samma klimat som Barcelona hade 2020, Stockholm 2050 som Budapest 2020 och Madrid 2050 som Marrakech 2020. Vad Edinburgh förväntas få 2050 är mycket osäkert, men följs exemplen med London, etc kommer Edinburgh ha samma klimat 2050 som Royan i västra/sydvästra Frankrike hade 2020. Royan ligger mellan La Rochelle och Bordeaux. Översatt till temperaturer innebär det att Edinburgh eventuellt kommer att vara 1,7 grader varmare i januari 2050 och 4,5 grader varmare i juli 2050 än motsvarande 2020, enligt flera amerikanska och brittiska forskare 2020. |