500-talet
|
Innehåll
1. Kungariken på 500-talet - NY 2. Dál Riata 498-850 (500-843) - 2.1 Introduktion - 2.2 Dál Riata bildades år 498 - 2.3 Dunadd - 2.4 Dál Riata på 700- och 800-talen - 2.5 Missuppfattningar 3. Yr Hen Ogledd (det gamla norr) 500-800 - NY 4. Ingen irländsk invasion? 5. Kristendomen blomstrade i syd på 500-talet - NY 6. Brist och genomslagskraft med Saint Ninian - NY 7. Första kristna piktiska klostret 550 - NY 8. Iona, den viktiga ön i väst 9. Columba (521-597) 10. Läs- och skrivkonsten spreds till Skottland - NY 11. Piktiska stenar 500-900 (400-900) - NY - 11.1 Bakgrund till Piktland - 11.2 Piktiska stenar 12. Piktiskt silver 400-900 - NY 13. Dál Riatas släktskap med dagens kungahus Översta bilden: ingången till Dunadd på en kulle i Argyll and Bute i västra Skottland. Dunadd var tidigare huvudstad för kungariket Dál Riata 498-850 (500-843). Dunadd ligger 150 km väster om Glasgow bilvägen. Sträckan tar mellan två till tre timmar att köra med bil eller tar fyra till fem timmar att åka med kollektivtrafik. Piktland: det mesta inom kungariket Piktland 297-889/900 eller annat piktiskt tas upp på 300-talet, undantaget piktiska stenar och piktiskt silver som nämns här på 500-talet. Piktiska språket finns på sidan om skotska språken. Scrolla ned och följ ämnena kronologiskt. © Copyright alla texter: skottlandshistoria.com. © Copyright översta bilden: Alan Doherty. |
1. Kungariken på 500-talet - NY
2. Dál Riata 498-850 (500-843)
|
2.1 Introduktion
2.2 Dál Riata bildades år 498 2.3 Dunadd 2.4 Dál Riata på 700- och 800-talen 2.5 Missuppfattningar |
3. Yr Hen Ogledd (det gamla norr) 500-800 - NY
4. Ingen irländsk invasion?
5. Kristendomen blomstrade i syd på 500-talet - NY
6. Brist och genomslagskraft med Saint Ninian - NY
|
Click here to edit.
|
7. Första kristna piktiska klostret 550 - NY
8. Iona, den viktiga ön i väst
9. Columba (521-597)
10. Läs- och skrivkonsten spreds till Skottland - NY
11. Piktiska stenar för åren 500-900 (400-900) - NY
|
11.1. Bakgrund till Piktland
Både caledonierna under romartiden och deras efterföljande arvtagare pikterna gjorde motstånd mot romarna i Skottland. 297-889/900 fanns kungariket Piktland. 410 lämnade romarna Storbritannien helt. 850 slogs kungariket Dál Riata i västra Skottland samman med Piktland till Piktland. 889 ersattes Piktland av kungariket Alba som fanns fram till 1286. Alba blev kungariket Skottland 1286 och fanns fram till 1707, undantaget åren 1290-1292, 1296-1306 och 1651-1660 då det var ersatt av andra styren. Däremot fanns nationen Skottland 1286-1707 oavsett vilka som regerade. 1707 bildade Skottland och England kungariket Storbritannien. 11.2 Piktiska stenar Pikterna var kända för sina sinnrikt skulpterade stenar. Ofta avbildade de människor och djur. Pikterna var mästerliga hantverkare. Vid här tidpunkten förstod människorna vad bilderna, figurerna och symbolerna betydde på stenarna. Tyvärr har deras betydelser försvunnit genom århundradena. Idag är forskarna oeniga om innebörden av symbolerna och stenmonumenten. De är inte överens vad de betyder och ger uttryck för. De äldsta piktiska stenarna var grovt inristade på stora stenar. Ofta på stenblock. De pryddes av ristade djur och geometriska former som halvmånar, v-rod, z-rod, dubbelskivan (the double disc) och ormen som var unika för den piktiska kulturen. Många av de sakerna finns även på stenar i andra kulturer och platser i världen som t.ex. avbildningar av ormar, men dock inte med denna design. De här äldre piktiska stenarna var vanliga på 500-talet till 700-talet. De senare stenarna, de yngsta piktiska stenarna, var omsorgsfullt formade och klädda. De var skulpterade i relief. Relief betyder upphöjd bild. De yngre piktiska stenarna skulpterades på ett plant underlag på en sten. Skulptörerna lät sedan mönstren sticka ut från bakgrunden. Stenarna pryddes sedan av kristna kors och bibliska scener. De blev vanliga på 700- och 800-talen. På vissa piktiska stenar finns det inskriptioner, dvs. inhuggna och inristade texter. De piktiska bokstäverna kallas för ogam. De hade inga runda kurvor, vilket underlättade för de skulptörerna som hade till uppgift att rista texterna på stenarna. Pikterna lämnade inga skriftliga förteckningar över hur de levde eller tänkte, undantaget ett latinskt dokument med en lista på deras kungar. Idag finns det mer än 250 inristade piktiska stenar med symboler, bilder eller texter som överlevt tidens gång. De är monument till dåtidens piktiska konstnärer, skulptörer och hela den piktiska kulturen, men vad de betydde förblir en mystisk och olöst gåta. Men det är ändå positivt att de här stenarna finns. Alternativet att de inte funnits kvar hade varit så mycket tråkigare. |
12. Piktiskt silver för åren 400-900 - NY
- men främst år 500-900
- men främst år 500-900
|
Pikterna var utmärkta silversmeder. De gjorde spektakulära smycken som de dekorerade med samma symboler som på sina skulpterade stenar. Silverkedjor, ibland över 1,5 kg, fästa med dekorerade silverringar gjordes för piktiska adelsmän eller krigare att bäras vid speciella tillfällen. Några kända piktiska silverskatter som har hittats i Skottland:
1. Whitecleuch Chain - från år 400-800 I Whitecleuch i South Lanarkshire påträffades 1869 ett piktiskt silverhalsband från åren 400-800. Det låg 45 cm ned i jorden men hade blivit synligt i ett dräneringsdike tack vare erosionen. Det vägde hela 1,8 kg, mätte 50 cm och bestod av 44 silverringar sammanlänkade i 22 par. Från början hade halsbandet 23 par ringar, men vid upptäckten skadades ett par. 2. Gaulcross Hoard - 500-talet eller början på 600-talet I Gaulcross i Fordyce i Aberdeenshire i nordöstra Skottland upptäcktes på slutet av 1830-talet en silverskatt som bl.a. innehöll ett halsband och ett armband från 500-talet eller början på 600-talet. 3. Norrie’s Law Hoard - slutet av 600-talet I Norrie’s law utanför Largo i Fife i östra Skottland hittades 1819 en stor silvergömma. Den innehöll 12,5 kg silver fördelat på 153 objekt från främst slutet av 600-talet. Silverskatten innehöll bl.a. keltiska broscher, även kallade för penannular brooches, örhängen och hängsmycken. Inristningarna i silvret var fyllda med röd emalj vilket gjorde designen extra imponerande och slående. Även en romersk silversked från 300-talet låg i gömstället. 4. Broch of Burgar Hoard - slutet av 700-talet 1840 hittades bl.a. 8 kärl, flera kammar, 5 eller 6 hårnålar, 2 eller 3 broscher samt flera fragment av halsband i Broch of Burgar nära Evie på Orkneyöarnas största ö the Mainland. De var daterade från slutet av 700-talet. 5. St Ninian’s Isle Treasure - slutet av 700-talet eller början av 800-talet På St Ninian’s Isle på Shetlandsöarna hittades 1958 en spektakulär silverskatt som bl.a. innehöll 12 keltiska broscher, 8 dekorerade skålar, en silversked och en silverkniv. De är daterade till slutet av 700-talet eller början 800-talet. Skatten hittades i en trälåda som hade begravts i ett kapell som var en ruin 1958. Skatten gömdes i kapellet under vikingatiden för att hindra den att bli bortrövad av norska vikingar. Vikingarna hittade inte skatten. Den blev inte bortförd till Norge, västra Skottland, Irland eller England där det också fanns vikingar i närområdet. Skatten klarade sig från att ha kunnat blivit nedsmält av vikingarna. De som gömde silverskatten mötte däremot inte samma öde. De blev med all sannolikhet brutalt mördade av vikingarna, enligt nutida historiker. De första norska vikingarna som kom till Shetlandsöarna under vikingatiden mördade hela den lokala befolkningen. Det var massutrotning. I stort sett ingen överlevde. Hade inte dessa nobla människor som gömde denna piktiska silverskatt på Shetlandsöarna offrat sina liv hade vi i eftervärlden aldrig fått veta om dess existens. Respekt till dem för att de offrade sina liv för kulturvärlden. Silverskatterna från Whitecleuch, Gaulcross, Norrie’s law, och St Ninian’s Isle finns på the National Museum of Scotland i Edinburgh. Det är däremot oklart på vilken plats skatten från Broch of Burgar huserar idag. |
13. Dál Riatas släktskap med dagens kungahus