Skottlands historia
  • Skottlandshistoria.com
    • Före år 0 >
      • 3 miljarder år sen
      • 3 miljoner år sen
      • 10 000 f.Kr.
      • Yngre stenåldern
      • Bronsåldern
      • Järnåldern
      • Mytologi/historia?
    • 1-1000 >
      • 1-100
      • 100-talet
      • 200-talet
      • 300-talet
      • 400-talet
      • 500-talet
      • 600-talet
      • 700-talet
      • 800-talet
      • 900-talet
    • 1000-2022 >
      • 1000-talet
      • 1100-talet
      • 1200-talet
      • 1300-talet
      • 1400-talet
      • 1500-talet
      • 1600-talet
      • 1700-talet
      • 1800-talet
      • 1900-talet
      • 2000-talet
    • Slott
    • Trädgårdar
    • Kungahus
    • Kultur
    • Fakta
    • © Copyrights >
      • Om denna siten
      • Frågor och svar
      • Links
      • Email

Krigsslag och klanstrider
Innehåll

1. Inledning
2. Kändaste krigsslagen

3. Krigsslag och strider
- 3.1 Kungariken internt inom Skottland
- 3.2 Invasioner
- 3.3 Krigsslag och strider mellan Skottland och andra länder
- 3.4 Skotska covenanter och andra mot England/Irland

- 3.5 Mellan Skottland och internt
- 3.6 Jakobiter
4. Klanstrider och klanfejder med dödlig utgång
5. Andra strider internt
6. Statistik


Översta bilden: slaget vid Stanhope Park 1327 i nordöstra England mellan Skottland och England. 10 000 soldater stred för Skottland i slaget. Skotska soldater till vänster på klipporna på bilden. Majoriteten av dem bär rustningar i metall. Några enstaka som han med pilbåge har på sig hosor på benen. Många av de skotska soldaterna bär på spjut, halvlånga pikar eller långa vassa påkar, vilket var det vanligaste vapnet för skotska soldater vid den här tiden. Det fanns också svärd, dolkar, knivar, yxor, etc., men spjuten var vanligare. Till vänster nedanför ena klippan och till höger på bilden finns engelska trupper som var minst lika många som de skotska eller fler. Bilden ritades på 1300-talet bara några få årtionden efter själva slaget. Det är ingen senare 1800- eller 1900-tals illustration av slaget. Istället är det en nästan samtida ritning.

© Copyright alla texter: skottlandshistoria.com. ​


-------------------------------

1. Inledning 

Först några av Skottlands kändaste krigsslag med korta motiveringar. Sedan sex tidslinjer med krigsslag och invasioner i Skottland och utanför Skottland med Skottland som ena part. Därefter två tidslinjer med några av de mest kända klanstriderna och andra strider internt. Det hela avslutas med statistik över de största slagen och striderna både i antal deltagare och dödlig utgång i respektive kategori. Säga vad man vill om det, men krigen och striderna var dominerade inslag internt inom skotsk historia från romartiden till 1600-talet e.Kr. och bitvis utanför Skottlands gränser med Storbritannien ända till 1900-talet. ​Scrolla ned och följ ämnena kronologiskt. 

-------------------------------


2. Kändaste krigsslagen - oavsett kategori

Det är svårt att rangordna de mest kändaste krigsslagen och klanstriderna i eller utanför Skottland med delaktiga skottar. 
Åsikterna går ofta isär. En del slag är också kändare för de mest insatta. Andra slag är även kändare inom Skottland än utomlands. Men ett förslag nedan på tretton av de mest kändaste krigsslagen med Skottland eller skottar fram till 1700-talet i kronologisk ordning, men inte i rangordning. Korta motiveringar. Det finns också andra kända krigsslag än de nedan.


1. Slaget vid Mons Graupius 83/84 - på grund av att det var det första riktigt stora kända slaget i Skottland samt att det var det största och mest mytomspunna slaget mellan caledonierna och romarna. Dock finns det dokumenterat att romarna stred mot caledonierna i mindre krigsslag i Caledonia 71-82. Men inget av dem eller andra slag i Skottland fram till slutet av 1200-talet är riktigt i närheten av kändisskap i Skottland som slaget vid Mons Graupius. Inom Skottland är slaget vid Mons Graupius nog ett av de tre eller fyra kändaste slagen de senaste 2 000 åren. Slaget är emellertid relativt okänt utanför Storbritanniens gränser jämfört med exempelvis slagen vid Stirling Bridge 1297 och Bannockburn 1314. 

2. S
laget vid Moira (NI) 637 - slaget utkämpades på norra Irland, idag Nordirland, mellan två irländska grupperingar, men med deltagare från bl.a. det västra skotska kungariket Dál Riata som var allierat med ena sidan. Hela 100 000 män deltog i slaget, vilket är extremt mycket. Så sent som år 601 bodde det bara 90 000-110 000 människor väster och norr om Skottlands mittenbälte. Slaget vid Moira är det största slaget som någonsin utkämpats på ön Irland.

3. Slaget vid Dun Nechtain 685 - pikterna vann en avgörande seger över Northumbria vars stora kungarike börjat sönderfalla. Slaget försvagade kraftigt Northumbrias makt i södra Skottland och norra England som aldrig återfick sin dominans i norr. Slaget markerade också pikternas självständighet gentemot Northumbria. Efter slaget utvisades även Northumbrianer från södra Piktland. Det var lätt att skilja pikter och northumbrianer åt eftersom pikterna i Skottland norr om det skotska mittenbältet och i östra Skottland talade piktiska som var ett britanniskt språk som var ett keltiskt språk. Northumbrianer å sin sida talade northumbriska som var en dialekt av anglosaxiska, också känt som fornengelska, som var ett germanskt språk. Piktland blev senare Alba som senare blev Skottland.

4. Athelstan invasion av Skottland 934 - avslutade den engelska kungens försök att annektera kungarikena Alba och Strathclyde.

5. Slaget om Largs 1263 - slaget mellan Alba (Skottland) och Norge innebar starten för Alba att återfå kontrollen från Hebriderna som tidigare norska vikingar tagit stora delar av. 1266 återgick Yttre Hebriderna till Alba. Slaget om Largs är det enskilt kändaste slaget mellan Alba/Skottland och ett skandinaviskt land. Slaget blir större med åtanke då många skottar idag också har en del norskt påbrå tillbaka till medeltiden. Slaget är dock inte lika känt som slaget vid Stirling Bridge 1297, etc.

6. Slaget vid Stirling Bridge 1297 - en av frihetskämpen William Wallaces (1270-1305) mest betydelsefulla segrar mot engelsmännen. Dessutom deltog den i Skottland kända skotska upprorsledaren Andrew Moray (d. 1297) i slaget. Slaget utmärks mer genom skotsk list än skotsk styrka. Genom användandet av bron Strirling Bridge lyckades skottarna skapa en flaskhals på marken för engelsmännen och vinna. 

7.  Slaget vid Bannockburn 1314 - slaget var kända skotska kungen Robert the Bruce (1274-1329) kändaste vinst. Slaget vände det första skotska frihetskriget 1296-1328 till skottarnas favör gentemot England. Slaget anses vara ett landmärke i skotsk historia. Det är utan tvekan ett av Skottlands fyra kändaste krigsslag. Kanske det kändaste till och med även om åsikterna går isär bland intresserade.

8. Slaget vid Flodden (Eng) 1513 - det största och blodigaste slaget mellan Skottland och England någonsin. Det var också det kändaste slaget som Skottland deltog i på 1500- och 1600-talen i de två århundradena efter medeltiden. England vann slaget. Den skotska kungen James IV (1473-1513) dog i strid i slaget. Han var den sista monarken från Skottland, England och senare Storbritannien som dog i ett krigsslag. Slaget innebar också att många skotska adelsmän stupade, vilket ledde till en politisk kris i Skottland på 1500-talet. Slaget vid Flodden har idag lite av ikonstatus bland en del historieintresserade och släktforskare. Det tillhör bland de kändaste slagen som Skottland varit inblandat i.

9. Slaget med skjortorna 1544 - den enda klanstriden som kanske platsar på listan över de allra kändaste striderna med skotsk koppling. I slaget besegrade klanen Macdonald of Clanranald med assistens av klanen Cameron sina motståndare i klanen Fraser of Lovat som hade assistens av klanerna Grant och Mackintosh. Slaget skedde i Laggan i norra delen av Loch Lochy sydväst om Loch Ness i Highland. Det var en varm sommardag i juli 1544 och båda sidorna kastade sina brynjor i metall på marken och stred i bara skjortorna och underkläderna. Enligt andra uppgifter stred de i bara skjortorna utan underkläder. Kilten var ännu inte uppfunnen. 800 män deltog i slaget. 787 dog och bara 13 överlevde. På Macdonald of Clanranalds sida stupade 492 av 500 män och på Fraser of Lovats sida dog 295 av 300 män.

10. Slaget vid Pinkie 1547 - den sista stora striden mellan Skottland och England innan de gick i personalunion 1603 med en gemensam regent som var kung/drottning över båda länderna samtidigt. En kung och två kungariken. Dock stred Skottland och England mot varandra även i krigsslag 1548-1603 och efter 1603. Men de krigsslagen var inte lika stora som den vid Pinkie. Eftersom slaget vid Pinkie blev ett katastrofalt nederlag för Skottland har det också blivit mycket känt i Skottland och kallas ibland för "svarta lördagen".

11. Glencoemassakern 1692 - den skotska regeringen dödade 30 eller 38 människor från och förknippade med klanen MacDonald of Glencoe, vilket fick konsekvensen att 40 kvinnor och barn dog av köld och svält efteråt. 70 eller 78 döda totalt. Dådet i sig var inte unikt i Skottland. Det hade hänt många gånger tidigare. Men vid 1692 var sådana händelser mer sällsynta och massakerns brutalitet chockade dåtidens skottar. Massakern blev ett viktigt inslag för jakobitismens uthållighet i högländerna under första halvan av 1700-talet. Den påminde alltid dem om att inte ge upp. Massakern blev också en kraftfull symbol av flera andra anledningar. Idag är Glencoemassakern mycket känd i Skottland. Den har också satt den vackra dalen Glen Coe i södra Highland på den internationella turistkartan som attraktioner att se i Skottland. Flera turistbyråer, bl.a. svenska, som anordnar resor till Skottland, brukar ha med ett stopp i Glen Coe på sina rundresor med sina turistbussar i Skottland. På grund av Glencoemassakern är Glen Coe därför en av Skottlands mest kändaste dalgångar.

12. Slaget vid Glen Shiel 1719
- brittiska regeringen och Nederländerna besegrade skotska jakobiter och Spanien i västra Highland. Enligt en del historiker är slaget ett av de fem kändaste slagen med skotska intressen. Det är mycket möjligt, men de åtta slagen som Mons Graupius 83/84, Largs 1263, Stirling Bridge 1297, Bannockburn 1314, Flodden 1513, Pinkie 1547, Glencoemassakern 1692 och Culloden 1746 är förmodligen kändare för en bredare publik än Glen Shiel. Kanske är slaget vid Dun Nechtain 685 också kändare på grund av dess piktiska koppling. Åtminstone är slaget från 685 kändare bland de mest intresserade eftersom det hade en mer avgörande roll i den skotska historien än slaget från 1719.

13. Slaget vid Culloden 1746 - innebar att jakobitupproren 1688-1746 kollapsade i Skottland även om dess efterdyningar fortsatte i Skottland till 1753. Slaget vid Culloden är det kändaste slaget som skottar deltog i på 1700-talet och ett av de kändaste slagen någonsin i Skottland. Det är i nivå i kändisskap med slagen vid Mons Graupius 83/84, Stirling Bridge 1297, Bannockburn 1314 och Flodden 1513. En del historiker anser att Culloden till och med är näst eller tredje kändaste slaget efter bl.a. Bannockburn.


-----------------------------

3. Krigsslag och strider
- tidslinjer med alla slag i Skottland om inget annat anges, urval

3.1 Kungariken internt inom Skottland
- ej kungarikena Alba/Skottland

Kungariket Bernicia låg i sydöstra Skottland och nordöstra England på 500-talet till 654. Bland historiker ses Bernicia som delvis skotskt och delvis engelskt, men lite mer som engelskt eftersom det var ett anglosaxiskt kungarike med huvudstad i England. Kungariket Northumbria 654-954 var ett anglosaxiskt kungarike i sydöstra Skottland och norra England. Majoriteten av kungariket låg i England där det också hade sina huvudstäder. Bernicia slogs också samman med sin södra granne Deira i östra England. De två kungarikena bildade sedan Northumbira som bland historiker ses lite mer som ett tidigare engelskt kungarike än som ett skotskt trots att dagens Edinburgh ligger på tidigare mark som tillhörde Northumbria. Av dessa anledningar listas krigsslag med Bernicia och Northumbria nedan bara om de skedde mot traditionella skotska kungariken. Bernicias och Northumbrias slag mot andra engelska och walesiska kungariken samt mot norska och danska vikingar nämns inte. Kanske tas de slagen med i framtiden, men inte för tillfället.

Kungariket 
Alt Clut låg däremot i västra och mellersta Skottland på 400-talet till 871 med centrum vid Dumbarton Rock i sydvästra West Dunbartonshire. Alt Cluts efterträdare Strathclyde fanns 871 till 1018-1054 i främst södra Skottland, men också under en period i nordvästra England. Strathclyde räknas i första hand som traditionellt skotskt och inte engelskt. De två kungarikena finns därför med nedan. Även kungariket Gododdin 450/470-638 som låg i sydöstra Skottland och nordöstra England räknas som i första hand som skotskt eftersom de som bodde där var ättlingar till votadinis i södra Skottland.

Cat och cad är vanligt ord i gäliskan och kumbriskan för slag som i krigsslag, på engelska battle. Cat och cad sätts ofta ihop med andra ord som Catcraig som kan ha två betydelser, dels slaget vid klippan och dels vildkattens klippa. Blar på gäliska betyder fält, på engelska field och plain. Vanligtvis har blar i gäliskan ingen militär koppling, men ibland kan det syfta på på fält som i slagfält och stridsfält.

På åtminstone 700-talet skedde krigsslag och strider mellan skotska kungariken och mellan kungariken i övriga Storbritannien på slät mark, i dalar eller nära vatten vid sjöar, floder eller kuster. Krigsslag på berg eller på toppar av höga kullar var inte lika vanliga i vare sig Skottland eller i övriga Storbrittanien.


Under tiden Kingdom of the Isles fanns 849-1265 var geografin komplex i Yttre Hebriderna, Inre Hebriderna, delar av västra Skottlands fastland mot Inre Hebriderna och Isle of Man, enligt forskare på 2000-talet. Det gjorde det svårt för dessa forskare att förstå kungarikens omfattning och karaktär i västra Skottland och på Isle of Man 849-1265. Exempelvis begravdes nästan alla kungar i Alba (Skottland) från mitten av 900-talet till slutet av 1000-talet på ön Iona i Argyll and Bute i västra Skottland. Men enligt traditionella historiker på 1800-, 1900 - och 2000-talen låg Iona och den närliggande större ön Isle of Mull i Kingdom of the Isles vid den tiden. Kungarna begravdes utomlands, enligt dessa traditionella historiker. Det är i normala fall helt ologiskt, undantaget kungar som stupade i strid utomlands. Det normala hade varit att de begravdes inom Alba.

Kungariket Kingdom of the Isles hade tydlig norsk och norse-gaels kontroll, även om delar av kungariket också i vissa tider styrdes av män från Alba, Orkneyöarna, England och Irland. Med Albas kungar begravda på Iona under en period kan det tyda på att Iona och Mull låg i eller nära det framväxande kungariket Alba som var sprungen ur Piktland och innan av sammanslagningen av Piktland och Dál Riata, enligt forskare på 2000-talet. Stora delar av det tidigare Dál Riata, inkl. Iona och Isle of Mull och nordligaste Piktland förlorade Piktland och Alba till Kingdom of the Isles. Stor del av det här området som Yttre Hebriderna, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, etc. blev också en del av Norge. Både Iona och Isle of Mull låg dessutom i det tidigare kungariket Dál Riata.

Eftersom Iona tidigare var ett religiöst centrum för kristendomen i den här delen av världen var det möjligt Albas kungar ändå ville begravas där från mitten 900-talet till slutet av 1000-talet, oavsett ifall Iona och Isle of Mull då låg i Kingdom of the Isles, nära Alba eller i Alba. Å andra sidan kan det tyda på att Iona, Isle of Mull och även Yttre Hebriderna inte var del av organiserade kungariken eller ens ett jarldöme trots att Yttre Hebriderna togs kontroll av norska vikingar 872. Dock tillhörde Yttre Hebriderna formellt kungariket Norge 1098-1266. Istället kunde Yttre Hebriderna ha styrts av sammansättningar av markägare som regelbundet valde lagmän, dvs. ämbetsmän, som fungerade som ordföranden och som ledde markägarnas offentliga angelägenheter. På pappret kunde Yttre Hebriderna emellertid ha tillhört Kingdom of the Isles fram till 1098, men inte i praktiken i styrningern av ögruppen. Samma med Iona och Isle of Mull.

- Aeron = kungarike i sydvästra Skottland 550-650.
- Ailech = kungarike i nordvästra Irland i början av medeltiden.
- Arfderydd = britanniskt kungarike i sydligaste Skottland och nordvästra England vid år 573, med säte i norra Cumbria.
- Alt Clut = britanniskt kungarike i västra och mellersta Skottland 400-talet till 871.
- Bernicia = anglosaxiskt kungarike i sydöstra Skottland och nordöstra England 
547-634/654.
- Britanner = människor från södra Skottland ned till sydligaste Eng.
- Dál nAraidi = irländskt kungarike i nordöstra Nordirland.

- Dál Riata = kungarike i västra Skottland och i Antrim i nordöstra Irland 500-843. Slogs ihop med Piktland och blev del av Piktland 843.
- 
Dublin = kungarike i och kring Dublin 853-1170.
- Deira = kungarike i östra England 450-654 som beboddes av angler. Slogs ihop med Bernicia 654 och blev Northumbria 654.
- Earldom of Orkney = jarldöme år 892-1231, 1236-1472, 1696-idag.

- Eng = England.
- Gododdin = kungarike med britanner i sydöstra Skottland och nordöstra England 450 eller 470 till 638.
- Gäler/gaeler = från Irland, Skottland och Isle of Man.
- Hen Ogledd = region i södra Skottland och norra England 550-650.
- Kingdom of the Isles = också känt som Kingdom of Mann and the Isles, på svenska Kungariket Mann och Öarna, var ett kungarike i Hebriderna, etc. 849-1265, men bröts upp 1156.
- Leinster = stort kungarike på sydöstra Irland.
- Manaw = också känt som Manau (Manaw/Manau Gododdin), var ett tidigare kungarike i södra Stirling, Clackmannanshire och Fife.
- Moray = ibland eget kungarike fram till 1100-talet, idag skotskt.
- Northumbria = anglosaxiskt kungarike i sydöstra Skottland och norra England 654-954.
- Piktland/pikter = kungarike/folk i östra och norra Skottland 297-889/900. Blev kungariket Alba 889/900 som 1286 blev Skottland.
- Rheged = britanniskt kungarike i södra Skottland och norra England 490-595.
- Ross = provins i norra Skottland, som ibland kallades kungarike.
- Strathclyde = kungarike i främst södra Skottland, men även i norra England 871 till 1018-1054. Ersatte Alt Clut 871.
​- Ulaid/Ulidia = gäliskt kungarike från före 450 till 1170 i östra delen av Nordirland.

Piktland/pikters förluster i rött nedan.  År, plats eller namn, kungariken eller grupperingar och vilka som vann.


400-talet till 600-talet 

Ca 412-452 - Skottland = troligen flera slag mellan pikter på ena sidan mot enskilda grupper av angler, britanner och skoter från Irland på den andra sidan. 
Ca 500-501 - Coilsfield, Ayrshire = pikter/skoter (Dál Riata) vs britanner från Wales = vinst för pikter/skoter (Dál Riata).
Någon gång 547-593 - 
Argoed Llwyfain (Rheged) = Rheged (britanner) vs Bernicia (anglosaxare) = Rheged vinst.
573 - Arfderydd (Cumbria, Eng) = Arfderydd vs Alt Clut/York = vinst för Alt Clut/York.
574, 580 eller 590 - Alclud Ford = Rheged vs Bernicia = Rheged vinst.
500-talet (ev. 581-594) - Okänd plats = Rheged vs Bernicia = Rheged vinst.
584 - 
Circinn, Mearns = pikter vs pikter = pikternas kung Bridei I vs piktiska rivaler = vinst för de piktiska rivalerna.
596 - Raith = Pikter/gäler/britanner vs angler = vinst för anglerna.
600 - Catraeth (Eng) = Gododdin vs angler = vinst för anglerna.
603 - Degsastan, Scottish Borders = Dál Riata vs Bernicia = bernician vinst.
624 eller 627 - Ard Corann/Ard Corainn (Ulaid, Nordirland) = Dál Riata vs Ulaid = Dál Riata vinst.
627 - Ard-Corann, Islay = Dál Riata vs Dál nAraidi = Dál Riata vinst.
629 el. 630 - Fid Eoin (NI) = Dál Riata vs Dál nAraid=Dál nAraidi vinst.
637 - Moira (Nordirland) = Ulaid/Dál Riata/irländska skoter/saxare/walesare vs högkungen av Irland och hans trupper = vinst för högkungen av Irland.
638 - Edinburgh = Gododdin vs Bernicia (anglo-saxare) = vinst för Bernicia.
​653 - 
Strath Ethairt i troligen i Dál Riata och utanför Piktland = Piktland vs Dál Riata = vinst för Piktland.
671 - Two Rivers (ev. vid Perth) = Piktland vs Northumbria = Northumbria vinst.
681 el. 682 - Orkneyöarna = Piktland (Fortriu) vs Orkneyöarna som var del av Piktland = vinst för det Piktland som inte var Orkneyöarna.
685 - Dun Nechtain = Piktland vs Northumbria = piktisk vinst.
698 - Piktland eller Northumbria = Piktland vs Northumbria (saxare) = vinst för Piktland.



700-talet

701 - Isle of Skye, norra Dál Riata = intern konflikt mellan stammar inom Dál Riata = Dál Riata vs Dál Riata = Dál Riata vinst för ena sidan och förlust för den andra.
704 - Loch Lomond el. River Leven = Alt Clut vs Dál Riata = Alt Clut vinst.
711 - Mag Manonn, Stirling, Piktland = Piktland/pikter vs Northumbria = vinst för Northumbria.
713 - Piktland = intern konflikt hos den piktiska eliten med mord och fångenskap.
719 - Islay = ​ett inbördes sjöslag mellan två grupper i Dál Riata = Dál Riata vs Dál Riata = Dál Riata vinst för ena sidan och förlust för den andra.
724-729 el. 725-729 - Piktland = en serie inbördes piktiska konflikter, fejder och slag om den piktiska kungatronen under fem eller sex år i vad som beskrivs som ett piktiskt inbördeskrig för eliten. De fyra kandidaterna Drest, Nechtan, Alpín och Óengus slogs om tronen.
726-731 - Dál Riata = inbördes konflikter hos Dál riatas elit om Dál Riatas kungatron.
726 - Dál Riata = Dál Riata elit vs Dál Riata elit = vinst för ena sidan.
728 - Monid Croib (Monaidh Craeb) i Piktland (Moncreiffe Hill, nära Perth) = pikter elit vs piktisk elit = piktisk vinst för ena eliten.
728 - Caislen Credi, Piktland = pikter vs pikter = piktisk vinst för ena sidan och förlust för den andra.
728 - Piktland = piktisk elit vs piktisk elit = piktisk vinst för ena eliten och förlust för den andra. 
729 - 
Cairn O' Mounth (Monith Carno), Aberdeenshire = piktisk elit vs pikter = vinst för piktisk elit.
729 - Dromo Dergg Blathuug (Druimm Derg Blathuug), idag i Drumderg, Perth and Kinross, men då i Piktland = piktisk elit vs piktisk elit = vinst för ena sidan och förlust för den andra.
730-talet - Dál Riata = flera piktiska invasioner av Dál Riata, bl.a 736 = Piktland/pikter vs Dál Riata = minst tre piktiska vinster i krigsslag.
731 - Piktland = pikter vs pikter = vinst för ena sidan.
731 - troligen i Dál Riata = pikter vs Dál Riata = okänt resultat.
731-739 - Piktland = interna konflikter hos den piktiska eliten med mord och avrättningar, bl.a. dränktes Atholls kung 739 vars rike var ett dominerade rike hos de södra pikterna inom det större Piktland. Det fanns andra kungariken inom de södra pikterna också.
733 - Tory Island (Irland) = pikter vs Dál Riata = vinst för Dál Riata.
733 el. 734 - Mag nÍtha (Irland) = Dál Riata/högkungen av Irland vs Ailech = vinst för Dál Riata/högkungen av Irland, men många från Dál Riata dog i slaget.
736 - Cnoc Coirpi, Dál Riata = Piktland/pikter (Fortriu) vs Dál Riata = vinst för Piktland/pikter (Fortriu).
736 - Creic, Dál Riata = Piktland/pikter vs Dál Riata = piktisk vinst.
736 - Dunadd, Dál Riata = Piktland/pikter vs Dál Riata = piktisk vinst.
Ca 736-740 - Loch Awe, Dál Riata = pikter vs Dál Riata = piktisk vinst.

740 - ev. i Piktland = Piktland vs Northumbria = okänt resultat.
741 - Druimm Cathmail/Smiting of Dál Riata (ev. i Dál Riata) = Piktland/pikter (Fortriu) vs Dál Riata = vinst för Piktland/pikter (Fortriu).
744 - Alt Clut = Piktland/pikter vs Alt Clut = oavgjort.
750 - Kyle, Alt Clut = Alt Clut vs Northumbria = vinst för Northumbria.
750 - Catohic (också känd som Maesydaw, Mocetauc, Mugdock, 
Mygedawc och Ocky, troligen i Alt Clut) = Piktland/pikter vs Alt Clut = vinst för Alt Clut.

756 - Dumbarton och Clydesdale = Piktland(pikter)/Northumbria vs Alt Clut = vinst för Piktland(pikter)/Northumbria.
756 - öster el. sydöst om Govan (Glasgow) = britanner (Alt Clut) eller pikter vs Northumbria = stor vinst för britanner eller pikterna.

​763 - Piktland = Piktland vs Dál Riata = okänt resultat.
768 - Fortriu, Piktland = Piktland vs Dál Riata = okänt resultat.
794 - Iona, Dál Riata = försvarslösa munkar vs norska vikingar = norsk vinst.
795 - Iona, Dál Riata = försvarslösa munkar vs norska vikingar = norsk vinst.


800- och 900-talen


802 - Iona, Dál Riata = försvarslösa munkar vs norska vikingar = norsk vinst.
806 - Iona, Dál Riata = försvarslösa munkar vs norska vikingar = norsk vinst.
839 - Piktland = Piktland(pikter,Fortriu)/Dál Riata vs norska vikingar = norsk vinst.
​870 el. 871 - Dumbarton Rock, Alt Clut = Alt Clut vs Kingdom of the Isles = vinst för Kingdom of the Isles.
875 - Dollar =  Piktland (blev Alba 889/900) vs Danmark = dansk vinst.
878 - Piktland = inbördes piktisk konflikt om den piktiska kungatronen.
986 - Iona, Kingdom of the Isles (tidigare i Dál Riata) = försvarslösa munkar vs norska vikingar = norsk vinst.
987 - Iona, Kingdom of the Isles (tidigare i Dál Riata) = försvarslösa munkar vs norska vikingar = norsk vinst.

​
1000-talet till 1200-talet

1014 - Clontarf (Irl) - Högkungen av Irland vs en norsk-irländsk allians från kungarikena Dublin, Leinster, Kingdom of the Isles och jarldömet 
Earldom of Orkney = vinst för högkungen av Irland.

Ca 1057, ev. 1040-1057 - Tarbat Ness = troligen Moray eller Ross (troligen inte Alba) vs Kingdom of the Isles = vinst för Kingdom of the Isles.
1070-talet - Isle of Man = norse-gäler vs Kingdom of the Isles = vinst för Kingdom of the Isles och förlust för Godred Crovan, försök ett.
1070-talet - Isle of Man = norse-gäler vs Kingdom of the Isles = vinst för Kingdom of the Isles och förlust för Godred Crovan, försök två.
1079 - Skyhill/Scacafell (Isle of Man) = norse-gäler vs Kingdom of the Isles = vinst för norse-gälerna med Godred Crovan som tog över Kingdom of the Isles och Isle of Man på tredje försöket.
1095-1098 - Isle of Man = ej skotskt, men inbördeskrig mellan norra och södra ön, blev slaget vid Santwat 1098 på ön som norr vann.
1098 - Isle of Lewis, Uist, Isle of Skye och Isle of Mull = oskyldiga civila vs Norge med kung Magnus Barfot (1073-1103) = norska vinst.
1154 -
Inishowen (Irland) = högkungen av Irland vs irländska kungariket Tír Eoghain med stöd av legosoldater från Isle of Man, Galloway, Arran, Kintyre och Alba, men ej Albas kungatron = 
Tairrdelbach vs Muirchertach/allierade = vinst för högkungen av Irland.
1156 - Epiphany, Islay = Cinn Tìre (Kintyre)/Argyll/Lorne  vs Kingdom of the Isles = vinst för Cinn Tìre (Kintyre)/Argyll/Lorne.
1158 - Isle of Man =  Cinn Tìre (Kintyre)/Argyll/Lorne vs Kingdom of the Isles = vinst för Cinn Tìre (Kintyre)/Argyll/Lorne.
1192 - Hebriderna = ett inbördes slag och stridigheter mellan män inom eliten i Kingdom of the Isles.
1194 - Florvåg (Norge) = Birkebeinar vs Eyjarskeggjar (norska rebeller)/Earldom of Orkney = Birkebeinar vinst.
1210 - Isle of Skye = inbördes stridigheter mellan män inom eliten i Kingdom of the Isles.
1229 - Tynwald, Isle of Man = inbördes stridigheter mellan män inom eliten i Kingdom of the Isles.


*Enligt Pictish Chronicle, vars originaltexter skrevs på 970-talet, blev Drest I (f. i slutet av 300-talet och d. 452) ett hundra år gammal och stred eller vann ett hundra krigsslag. Han var kung av pikterna 412-452 och blev i sådant fall kung av pikterna när han var 60 år. Det tros dock att han föddes i slutet av 300-talet och blev pikternas kung 412 när han var ca 16-32 år. Det tros att Drest I var 56-72 år när han dog 452. Enligt den piktiska krönikan etablerade han kontroll över stora delar av norra delen av ön Storbritannien i det som idag är Skottland eller Skottland norr om det skotska mittenbältet efter att romarna lämnade Storbritannien helt 410. Enligt krönikan stred Drest I i norra Storbritannien mot både angler, britanner och skoter från Irland. Eftersom han lyckades utvidga pikternas rike tyder på eller är det möjligt att han var framgångsrik och vann många slag. Ett annat alternativ är han inte vann särskilt många slag, men lyckades övertala eller hota lokala ledare, krigare och bönder och få dem att stödja honom som deras kung.

*I slaget vid Moira 637 deltog 100 000 män med 50 000 på varje sida. Jämför med slaget vid Bannockburn 1314 längre upp och ned mellan Skottland och England där i sammanhanget bara 25 000-33 000 soldater deltog.

*I erövringen av det som idag är Edinburgh 638 togs området över av det anglosaxiska kungariket Bernicia från Gododdin som var ett britanniskt kungarike. 654 slogs Bernicia ihop med anglerna i kungariket Deira i östra England och bildade det anglosaxiska kungariket Northumbria som fanns fram till 954. 

* Slaget vid Two Rivers 671, på svenska slaget vid de två floderna, var en piktisk revolt mot Northumbria i eventuellt Perth. Revolten slogs ned och pikterna förlorade slaget medan Northumbria gick segrande.


* På 730-talet invaderade pikterna Dál Riata flera gånger och vann minst tre krigsslag, vilket ledde till att Dál Riatas viktiga eller huvudsakliga kungariken Lorne och Kintyre blev lydstater till Piktland 740, men inte en del av Piktland. Det öppnade för pikterna att expandera 744 mot västra Skottlands mittenbälte och kungariket Alt Cluts hemmaplan.

* I slaget vid Cnoc Coirpi 736 i Dál Riata brände pikterna ned det berömda Dunadd som var säte för Dál Riatas kungar.

* Slaget vid Catohic 750 är också känd som slaget vid Maesydaw, 
Mocetauc, Mugdock, Mygedawc och Ocky. Det är okänt var slaget utkämpades, men det tros att det inträffade på Alt Clut territorium endast 16 km öster om Alt Cluts centrum som låg vid Dumbarton Rock i sydvästra West Dunbartonshire. I slaget stred de två kungarikena 
Alt Clut och Piktland mot varandra. Det slutade med en vinst för Alt Clut. År 750 var pikterna i allians med Northumbria. Hade Northumbria anat att pikterna skulle förlora slaget i Catohic hade de kanske sänt en egen armé dit och hjälpt pikterna, enligt spekulationer från en historiker på 2000-talet. Till själva slaget vid Catohic 750 anlände pikternas armé från Perthshire i norr med med ett mindre antal ryttare på hästar och desto fler fotsoldater. De red och gick dit under två dagar i ganska svårforcerade våtmarker och mossor, vars våtmarker långt senare dränerades. De avverkade 24-40 km landsträcka per dag under de två dagarna, vilket ändå var långa sträckor i våtmarker och på mossor. I det ingick det också nödvändiga viloperioder för deras hästar.

Under andra halvan av färdvägen terroriserade pikternas armé landsbygdens befolkning och brände upp deras bondgårdar på vad som troligen var kungariket Alt Cluts territorium. I denna del erkände de lokala bönderna Alt Cluts kung som sin och inte pikternas dito. Pikterna gjorde sig inte osynliga när de rörde sig framåt innan de slog läger för kvällen för att äta och sova. Det brända bondgårdarnas landskap medförde att nyheten om pikternas ankommande armé spred sig snabbt till centrum av Alt Clut som då snabbt samlade ihop sin armé och förberedde sig på en kommande attack från pikterna, enligt historiker på 2000-talet. Andra historiker på 2000-talet hävdade att pikternas senare attack kom utan förvarning för Alt Clut.

Alt Cluts armé med bara eller nästan bara fotsoldater hade en mindre och kortare mödosam vandring från området vid Dumbarton Rock till det kommande slaget ca 16 km österut vid Catohic. Marschen gick ganska lätt och tog dem en halv dag att göra till den kommande dalen där pikterna förväntades passera och där slaget vid Catohic senare utkämpades. Alt Cluts armé kom fram några timmar till dalen innan pikterna, vilket gav dem
tillräcklig med tid för att välja slagfält och placera sina utkiksplatser eller utkiksposter. Sedan väntade de in pikterna som kom in i dalen senare under dagen. Därefter skedde krigsslaget som var ett kort, men blodigt slag som pågick under några timmars blodbad. Under rop av vrål och skrik höggs de flesta av soldaterna i pikterna armé ihjäl och knivskars av Alt Cluts armé som använde sig av spjut, svärd och knivar. Det spelade ingen roll att pikterna hade några ryttare på hästar. De kunde inte ro på Alt Cluts krigare på slagfältet. Några få pikter lyckades emellertid fly fältet levande. Några av dem dog sedan av sina skador timmarna senare, men ett fåtal lyckades ta sig hem till jordbruksmarkerna i Perthshire.

Slaget vid Catohic 750 var en av Alt Cluts största militära framgångar under de ca 400-450 år som kungariket fanns från 400-talet till 871. Efter slaget firade invånarna i Alt Clut att de stoppat sin betydligt större granne i norr och nordöst, Piktland, som misslyckades erövra Alt Clut. Slaget hade stor betydelse för kungariket Alt Cluts överlevnad.
Med slaget undvek Alt Clut att bli en lydstat till Piktland som Dál Riatas viktigaste kungariken Lorne och Kintyre blev till Piktland på 730-talet.

Enligt en kanadensiska historiker på 2000-talet hade Alt Cluts vinst över pikterna 750 lika stor betydelse för Alt Clut som vad pikternas vinst hade för pikterna mot Northumbria i slaget vid Dun Nechtain 685.
​En del historiker på 2000-talet gick så långt och hävdade att Alt Cluts vinst 750 chockade mellersta och södra Skottland samt norra England eftersom de flesta på mitten av 700-talet hade förväntat sig en piktisk vinst. Enligt dessa historiker var slaget vid Catohic en av de viktigaste slagen på norra halvan av ön Storbritannien eller hela ön under de första århundradena av medeltiden. Piktisk vinst mot Alt Clut 750 och Alt Cluts senare stora arvtagare Strathclyde kanske aldrig hade bildats 871, enligt andra historiker på 2000-talet.


Efter slaget vid Catohic 750 förblev Alt Clut oberoende. Sex år senare 756 invaderades Alt Clut under en koordinerad attack av Piktland och Northumbria. Trots vinst för angriparna i den invasionen och tillfällig underkastelse för Alt Clut lyckades Alt Clut ändå under en efterföljande längre period att undvika att bli en regelbunden lydstat till Piktland, Northumbria och andra kungariken ända fram till mitten av 800-talet när vikingatågen störde husfriden. Dock lyckades Alt Clut och dess arvtagare Strathclyde förbli självständiga ända till 1018-1054 när Strathclyde införlivades i Dál Riata och Piktlands arvtagare Alba.

För invånarna i trakten där det tidigare slaget vid Catohic 750 ägde rum och i Clydeside i det som idag är Storglasgow fick det konsekvensen att vid 1070 hade gäliskan införts i tal i deras trakt i västra Skottlands mittenbälte. Tidigare talade de enbart kumbriska som var ett brittiskt språk. Övergången från kumbriska till gäliska i västra Skottlands mittenbälte skedde dock under ett par generationer på 1000- och 1100-talen. Den gick ganska smidigt eftersom 
kumbriskan, brittiskan och gäliskan alla var keltiska språk. 

Övergången var därför inte så stor för dem som mellan andra språk som t.ex. från gäliska till senare lågskotska och engelska. Införandet av gäliskan vid Catohic på 1000-talet innebar också att de boende fick en ny känsla för kungariket Alba och den kulturella identitet som det representerade. En tidig skotskhet. Under ett par generationer förlorade de boende i Clydeside många inhemska traditioner som var kopplade till deras tidigare kumbriska identitet. Nästan all deras tidigare historia som tidigare britanner glömdes bort av de lokala boende i Clydeside, inklusive berättelser om deras tidigare heroiska kungar och forna krig som deras förfäder utkämpat. De var inte längre britanner, boende i Strathclyde och tidigare i Alt Clut. De var en del av kungariket Alba och från 1286 skottar. I slutet av 1100-talet visste ingen i Catohic att ett känt krigsslag hade utkämpats där 430-440 år tidigare år 750, enligt en historiker på mitten av 2010-talet.


*Kingdom of the Isles belägring av Dumbarton Rock 870 eller 871 av norse-gaeler och norska vikingar innebar slutet för kungariket Alt Clut som flyttade sin huvudstad. Därefter bildades Alt Cluts arvtagare kungariket Strathclyde 871.

*Första norska vikingarna kom till Irland år 795 medan de första danska vikingarna anlände till ön 849 och stred mot de norska vikingarna. 

*Åtminstone år 794, 795, 802, 806, 986 och 987 attackerade norska vikingar ön Iona i Argyll and Bute. Vid attackerna 794-806 var Iona och dess kloster en del av Dál Riata. Någon gång efter 849 var Iona en del av Kingdom of the Isles. Vid attacken 802 brände de norska vikingarna ned Iona. Vid attacken 806 dödade de 68 försvarslösa munkar.

*Enligt en del källor stred Alba mot Norge och inte Danmark i slaget vid Dollar 875. Men det rätta är att slaget utkämpades mellan Alba och Danmark.

* I slaget vid Clontarf i Dublin på Irland 1014 stupade 7 000 till 10 000 av 12 000 deltagande män. Slaget var en viktig händelse i irländsk historia som befriade irländarna från utländsk dominans. Slaget innebar att vikingarnas och kungariket Dublins makt bröts till stor del, även om kungariket Dublin fanns till 1170. 155 år efter slaget vid Clontarf började emellertid den anglo-normandiska invasionen av Irland 1169 som innebar starten på en hittills över en över 850 år engelsk och senare brittisk närvaro på Irland från 1169 till idag. Den närvaron består fortfarande eftersom Nordirland tillhört kungariket Storbritannien sedan 1921 till idag. 



Rangordning för resultat nedan och alla andra avsnitt längre ned, undantaget delen med invasioner: a) flest vinster, b) flest oavgjorda, c) färst (få) förluster. Med 3-1-2 för kungarike A och 3-0-2 för kungarike B rangordnas 3-1-2 bättre än 3-0-2 eftersom kungarike A har en oavgjord och kungarike B ingen oavgjord. Med 3-2-1 för kungarike C och 3-2-2 för kungarike D rangordnas 3-2-1 bättre än 3-2-2 eftersom kungarike C har färre förluster än kungarike D.

Resultat, de sex stora inom Skottland:

- Piktland/pikter 14 vinster, 1 oavgjord och 7 förluster.
​​- 
Dál Riata 5-0-13
- Alt Clut 4-1-3
- 
Northumbria 4-0-3
​- Kingdom of the Isles 4-0-4
​- Strathclyde 0-0-0

Resultat, alla ovan:
- Piktland/pikter 14 vinster, 1 oavgjord och 7 förluster.
- Britanner, med Alt Clut/Gododdin/Rheged/walesare 8-1-6

- Norska vikingar 7-0-0, varav 6-0-0 mot försvarslösa munkar.
​​- Dál Riata 5-0-13
​- Alt Clut 4-1-3
- Northumbria 4-0-3
- Högkungen av Irland 4-0-0
- ​Kingdom of the Isles 4-0-4
​- Rheged 3-0-0
- Angler 2-0-0
- Argyll 2-0-0
- Cinn Tìre (Kintyre) 2-0-0
- Lorne 2-0-0
- Norse-gäler 2-0-2
- Bernicia 2-0-3
- Saxare/anglosaxare, med Bernicia 2-0-5
- Birkebeinar, Norge 1-0-0
- Danmark 1-0-0
- Norge 1-0-0

- York 1-0-0
- Dál nAraidi 1-0-1

- Skoter 1-0-1
- Britanner, ej Alt Clut/Gododdin/Rheged 1-0-2
- Ailech 0-0-1

​- Arfderydd 0-0-1
- Dublin 0-0-1
- Eyjarskeggjar (norska rebeller) 0-0-1
- Försvarslösa civila, ej munkar 0-0-1

- Gäler/gaeler 0-0-1
- Legosoldater från Isle of Man/
Galloway/Arran/Kintyre/Alba 0-0-1 
- Leinster 0-0-1
- Moray 0-0-1
- Orkneyöarna (del av Piktland) 0-0-1
​- Ross 0-0-1

​- Tír Eoghain 0-0-1
- Walesare 0-0-1

- Earldom of Orkney 0-0-2
- Gododdin 0-0-2
​- Saxare, ej 
Bernicia 0-0-2
- Ulaid 0-0-2
​- Försvarslösa munkar 0-0-6


Piktland/pikter hemma 2-0-5
Piktland/pikter borta, utanför Piktland 11-1-2
Piktland/pikter på okänd plats 1-0-0

Piktland/pikter mot Dál Riata 8-0-1
Piktland/pikter med Dál Riata mot tredje part 1-0-1
Piktland/pikter mot Strathclyde 0-0-0
Piktland/pikter mot Alt Clut 1-1-1
Piktland/pikter mot Northumbria 3-0-2

Piktland/pikter mot anglosaxare 1-0-1
Piktland/pikter mot britanner 2-1-1
Piktland/pikter mot vikingar 0-0-2

Dál Riata hemma 1-0-8
Dál Riata borta, utanför Dál Riata 4-0-5

Dál Riata mot anglosaxare 0-0-1
Dál Riata mot irländska kungariken 3-0-2

Dál Riata mot vikingar 0-0-1

Pikterna krigade mot Dál Riata i flera andra slag som inte finns redovisade ovan. Dessutom förlorade Piktland/pikter och Dál Riata  flera slag mot norska vikingar som inte finns med ovan. Eftersom kungariket Strathclyde bildades 871 och Piktland upphörde 889/900 finns det få registrerade krigsslag mellan dem under de 18-29 år som båda kungarikena fanns samtidigt 871-889/900. ​Av statistiken ovan förlorade pikterna oftare hemmavid än utomlands både i antal krigsslag och procentuellt. Vad det beror på är osäkert, men en möjlig förklaring enligt historiker på 2020-talet, kan vara att pikterna var bättre på att erövra i slag utomlands än att försvara sig mot inkräktare på hemmaplan. Möjligen var pikterna inte lika organiserade på hemmaplan mot inkommande utländska arméer. Det är tvärtemot den allmänna bilden av pikterna som ett folk som var relativt duktiga på att försvara sig på hemmaplan och inte lika bra utomlands. Måhända kanske är därför statistiken fel ovan, men å andra sidan har den med flera av de största och mest betydande slagen med piktisk inblandning efter romartiden.

Kanske är den piktiska bilden som bra på hemmaplan och inte lika duktiga utomlands präglade av bilden om deras krigsföring mot romarna på 300-talet och deras föregångare caledoniernas gerillakrig hemmavid mot romarna.


Kingdom of the Isles med norse-gäler, norska vikingar, inhemska människor, etc. deltog i många slag i västra Skottland och Irland. Samma med norska vikingar som också gjorde många räder. Bara en liten minoritet av de slagen finns med ovan.
 
-------------------------------

​
3.2 Invasioner

Mellan 900-talet till 1600-talet gjorde England mer än 22 storskaliga försök att invadera Skottland/Alba och ett tjugotredje planerat försök som aldrig blev av. Skottland/Alba å sin sida gjorde minst 12+ stora försök att invadera norra England från 1000-talet till 1600-talet. Enskilda skotska grupperingar som skotska covenanter, skotska jakobiter, etc. gjorde också fem försök på 1600- och 1700-talen att invadera England. Men eftersom de inte företrädde nationen Skottland nämns de inte strax nedan. Scrolla längre ned för mer om dem.

Ska man generalisera började engelsmännen med en första invasion av Alba på 900-talet. Alba kontrade på 1000-talet med flera invasioner av England samtidigt som England gjorde minst en invasion på Alba. På 1100-talet och en större del av 1200-talet rådde det mer lugn. Under perioden 1296-1385 nådde invasionerna sin topp med minst femton storskaliga engelska invasioner av Skottland och fyra stora skotska invasioner av England. Under åren 1386-1707 gjordes det bara sex storskaliga invasioner mellan de två länderna. Däremot förekom det minst trettiotre krigsslag mellan Skottland och England 1386-1707, ibland med Frankrike inblandat, där ena landet invaderade det andra landet och n.

Nedan några av de kändaste stora invasionerna mellan Skottland/Alba 889/900-1707 och andra kungariken:

- Alba = kungarike 889/900-1286 som blev Skottland 1286.
- Athelstan = kung av England 927-939.
- Brycheiniog = kungarike i södra Wales.
- Deheubarth = kungarike i sydvästra Wales.

- Dublin = kungarike i och kring Dublin 853-1170.
- Eng = England, vars kungarike fanns 927-1707.
- Gwent = kungarike i sydöstra Wales.
- Gwynned = kungarike i nordvästra och norra Wales.
- KI = Kingdom of the Isles, kungarike i Hebriderna, etc. 849-1265, men bröts upp 1156.
- Moray = ibland eget kungarike fram till 1100-talet, idag skotskt.
- Ross = provins i norra Skottland, som ibland kallades kungarike.
- Sko = Skottland, kungarike fanns 1286-1707, inkl Alba 889/900-1707.

Alba och Skottlands förluster i rött nedan. År, invasion, meningsmotståndare och resultat.


794-1263 - flera norska invasioner under 469 års tid av det som idag är västra och norra Skottland = först överlag Dál Riata vs Norge, sedan Piktland vs Norge och därefter Alba vs Norge = först norsk vinst mot Dál Riata, sedan norsk vinst mot Piktland och därefter norsk förlust mot Alba.
934 (934-937) - Athelstan invasion = Alba vs England/Brycheiniog/Deheubarth/Gwent/Gwynned = delvis skotsk vinst.
954 - Alba invasion av Lothian i norra Northumbria där Edinburgh ligger idag = Alba vs Northumbria = Alba vinst.

1039 - Alba invasion av Earldom of Northumbria (då engelskt) = Alba vs Eng = Alba förlust.
1040 - Alba invasion av Moray (idag skotskt) = Alba vs Moray = Alba förlust.

1061-1091 - fyra Alba invasioner av England, inklusive på Northumbria 1072 = Alba vs Eng =  Alba misslyckades.
1072 - normandernas invasion, som representanter för England, av Alba = Alba vs England = delvis normandisk/engelsk vinst.
1130 - Moray invasion av Alba = Alba vs Moray/Ross = Moray/Ross förlust.
1138 - Alba invasion av England = Alba vs Eng = Alba misslyckades.
1164 - Kingdom of the Isles (Somairle) invasion av Alba = Alba vs Kingdom of the Isles/Dublin = Kingdom of the Isles/Dublin förlust.
1215 - Alba invasion av England = Alba vs Eng = Alba misslyckades.
1296 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = engelsk vinst.
1298 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = oavgjort.
1300 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = oavgjort.
1301 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng=eng misslyckades.
1303 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng=eng misslyckades.
1304 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = oavgjort.
1306 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = oavgjort.
1307 - Planerad eng invasion av Sko = Sko vs Eng = blev inte av.
1310 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = oavgjort.
1314 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = skotsk vinst.
1319 - Eng invasion av Sko=Sko vs Eng= eng vinst först, sen oavgjort.
1319 - Skotsk invasion av England = Sko vs Eng = sko misslyckades.
1322 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng=eng misslyckades.
1322 - Skotsk invasion av England = Sko vs Eng = sko misslyckades.
1327 - Skotsk invasion av England = Sko vs Eng = sko misslyckades.
1333 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = engelsk vinst.
1338 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng=eng misslyckades.
1346 - Skotsk invasion av England = Sko vs Eng = engelsk vinst.
1356 - Engelsk invasion av Skottland/ Burnt Candlemas = Sko vs Eng = eng misslyckandes även om de plundrade och brände ned Lothian.
1385 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = oavgjort.
1400 - Engelsk invasion av Skottland / Berwickshire och Lothian = Skottland vs England = oavgjort.
1482 - Engelsk invasion av Skottland / Berwick-upon-Tweed (då i Skottland, idag i England) = Skottland vs Eng = engelsk vinst. 
1513 - Skotsk invasion av England = Sko vs Eng = engelsk vinst.
1544 - Engelsk invasion av Skottland / Burning of Edinburgh = Skottland vs England = engelsk vinst.
1548 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = eng vinst.
1650 - Engelsk invasion av Skottland = Sko vs Eng = engelsk vinst.

* Norska vikingar gjorde flera invasioner av av det som idag är västra och norra Skottland, då Dál Riata, Piktland och senare Alba. Eftersom statistiken nedan bara gäller Alba och Skottland och inte enskilda tidigare skotska kungariken räknas bara de norska invasionerna av Alba. De är i sin tur inbakade i en norsk invasion som Norge efter 469 års norska invasioner förlorade år 1263 mot Alba, trots att de norska invasionerna var betydligt fler.
* I engelska Athelstan invasion 934-937 av Alba erkände visserligen Albas kung Constantine II den engelska kungens överherrskap, men Athelstans invasion slutade ändå i en Alba vinst. Invasionen innebar samtidigt ett slut på den engelska kungens planer på att annektera Alba och Strathclyde.
*Normandernas invasion av Alba 1072 räknas som engelskt ovan eftersom de då representerade kungariket England.
* I Kingdom of the Isles och Dublins invasion av Alba 1164 angrep de Alba med 160 fartyg, men förlorade ändå.

* I Albas invasion av England 1215 lyckades de ta sig ända ned till Dover 1216.

Resultat för de som invaderade, inte de som blev invaderade:
- England 7 vinster, 8 oavgjorda, 5 misslyckade och 2 förluster.
- England mot enbart Skottland 6-8-5-1
- England mot enbart Alba 1-0-0-1
​- Brycheiniog 1-0-0-0
- Deheubarth 1-0-0-0

- Gwent 1-0-0-0
- Gwynned 1-0-0-0
- Skottland enbart, ej Alba 0-0-3-2
- Alba enbart, ej Skottland 1-0-6-2
​- Skottland/Alba 1-0-9-4
- Dublin 0-0-0-1
- Kingdom of the Isles 0-0-0-1
- Moray 0-0-0-1
- Norge 0-0-0-1 (se förklaring ovan)
- Ross 0-0-0-1

Storskaliga invasioner internt mellan Skottland och England av de som invaderade, antal:

900-talet - Alba vs England = 0-1 
1000-talet - Alba vs England = 5-1
1100-talet - Alba vs England = 1-0
1200-talet - Alba vs England = 1-2
1300-talet - Skottland vs England = 4-13
1400-talet - Skottland vs England = 0-2
1500-talet - Skottland vs England = 1-2
1600-talet - Skottland vs England = 0-1
1700-talet - Skottland vs England = 0-0


-------------------------------


3.3 Krigsslag och strider mellan Skottland/Alba/Caledonia och andra länder

Kungariket Alba fanns från 889/900 till 1286 när det bytte namn till Skottland. Kungariket Skottland fanns från 1286 till 1707. Kungariket England fanns 927-1707. Skottland och England finns kvar än, men deras kungariken upphörde 1707 när de bildade kungariket Storbritannien.

England är det landet som Skottland slagits mest mot. Typiska för krigsslag mellan de två länderna var att de skedde på land och inte till havs. Många gånger slogs de i södra Skottland och norra England, vilket gjorde att den skotsk-engelska gränsen ändrades ofta.

Dagens skotsk-engelska gräns ligger både för mycket norrut och söderut eller helt rätt beroende på hur man ser det. Gränsen ligger för mycket norrut eftersom a) en stor del av det engelska grevskapet Northumberland i nordöstra England ligger norr om den romerska gränsmuren Hadrianus mur. Caledonia under dess senare del låg norr om denna mur, och b) Votadinis rike låg i dagens sydöstra Skottland och nordöstra England norr om Hadrianus mur. Deras rike betraktas idag som skotskt, men en del av deras dåvarande sydligaste del ligger idag i nordöstra England. Den skotsk-engelska gränsen ligger också för mycket söderut eftersom a) sydligaste Caledonia inledningsvis låg betydligt mer norrut än Hadrianus mur, och b) senare anglosaxiska riken under de första århundradena av medeltiden sträckte sig ända upp till östra delen av Skottlands mittenbälte. Idag betraktas de rikena som tidiga engelska och inte skotska. Å andra sidan ses deras föregångare som votadinis, etc. som skotska. De som däremot tycker att den skotska-engelska gränsen ligger rätt idag brukar ofta argumentera att överenskommelser och avtal gjorts en gång i tiden och de bör följas.

En överlägsen majoritet av krigsslagen som Skottland deltagit i har utspelat sig i Skottland och i ett färre fall i England och Irland. Få skedde på den europeiska kontinenten. Skottland undvek i regel att strida bortom den egna sfären eller norra England och Irland. Jämför med England som stridit i flera delar på jorden. När Skottland bildade Storbritannien 1707 med England började dock skottar strida över hela världen från Amerika i väst till Sydafrika i syd till Asien i öst, men då stred de i den brittiska armén för Storbritannien och inte för Skottland.

- Alba = ersatte Piktland 889/900, var kungarike 889/900-1286 och blev Skottland 1286.
- Anjou = provins i Frankrike.
- Anglo-Irish Lordship = annat namn för Lordship of Ireland.

- Bay = kurfurstendömet Bayern.
- Bel = Belgien.
- Bo = Boulogne/Boulonnais, territorium i norra Frankrike.
- Bre = hertigdömet Bretagne, nordvästra Frankrike.
- Burgund = territorium i Frankrike.
- Caledonia = romarnas namn på det som idag är Skottland.
- Caledonier = invånarna i Caledonia.

- Dál Riata = kungarike i västra Skottland och i Antrim i nordöstra Irland 500-843. Slogs ihop med Piktland och blev del av Piktland 843.
- Dan-Nor = Danmark-Norge som fanns 1523/1524-1814.
- Danmark = kungarike som funnits sedan ca år 710.
- Dublin = kungarike i och kring Dublin 853-1170.
- Earldom of Northumbria = grevskap i norra England.

- Eng = England, vars kungarike fanns 927-1707.
- Engelska rojalister = anhängare till den engelsk-skotska kungen.
- Fla = Flandern, territorium i Belgien.
- Fra = Frankrike.
- GA = gaeliska allierade på Irland.
- GAGI = gaelisk allians av irländare från det gaeliska Irland.
- GI = gaeliska Irland.

- HH = Hessen-Homburg, tyskt lantgrevskap.
- HK = Hessen-Kassel, småstat i tysk-romerska riket.
- IA = irländska allierade på Irland till kungariket Skottland.
- IoM = Isle of Man.

- Irl = Irland.
- KI = Kingdom of the Isles, kungarike i Hebriderna, etc. 849-1265, men bröts upp 1156.
- LoI = Lordship of Ireland, de stora delar av Irland som styrdes av Englands kung 1177-1542 och som kontrollerades av anglonormandiska lorder.
- Mann = kungariket Mann på Isle of Man.

- Ned = Nederländerna.
- NI = då norra Irland, idag Nordirland 1921-idag.
- Nor = Norge, vars första kungarike fanns 
872-1397.
- Norman Ireland = annat namn för Lordship of Ireland.
- Northumbria = anglosaxiskt kungarike i sydöstra Skottland och norra England 654-954.
- Piktland/pikter = caledoniernas arvtagare 297-889/900.
- Rebeller Mann = rebeller på Isle of Man, stödde kungariket Mann.

- Pre = Preussen.
- Selgovae = caledonisk & britannisk stam, södra Skottland, 100-talet.
- Sko = Skottland, kungarike 1286-1707, med Alba 889/900-1707.
- SReb = skotska rebeller.

- Strathclyde = kungarike i södra Skottland och norra England.
- Sverige = första kungarike bildades ca år 970.
-TR = Tysk-romerska riket.
- Tys = Tyskland.
- Öst = Österrike/Habsburgska monarkin.


Caledonia, Piktland, Alba, Skottland, skotska kronans och skotska legosoldaters förluster i rött nedan. 

År, plats eller namn, kungariken eller grupperingar och vilka som vann.

År 71 till 889/900 - från romartiden till Alba


71 - Caledonia = caledonier vs romarriket = flera krigsslag som slutade med romerska vinster när romerna trängde in i Caledonia.  
79 - Caledonia = caledonier vs romarriket = okänd om krigsslag.
80 - Södra Caledonia = caledonier vs romarriket = romerska vinster.
80 - Gaskgränsen = caledonier vs romarriket = romersk vinst.

82 - Perth and Kinross = caledonier vs romarriket = oavgjort.
83/84 - Mons Graupius = Caledonia vs romarriket = romersk vinst.
140 - Burnswark Hill = Selgovae vs romarriket = en stor romersk vinst.
367-368 - Great Conspiracy (romerska Britannia i England) = pikter/ skoter från Irland/attacottis/saxare från Tyskland/franker/romerska desertörer/upproriska och rebelliska britanner = romersk vinst.

839 - Piktland = Piktland(pikter)/Dál Riata vs norska vikingar = norsk vinst.
875 - Dollar =  Piktland (blev Alba 889/900) vs Danmark = dansk vinst.

​

År 889/900 till 1295 - Alba och de första åren av Skottland
 
900 - Dunottar = Alba vs norska el. danska vikingar = vikingar vinst.
903 - Dunkeld = Alba vs norse-gaels = vinst för norse-gaels.

904 - Strathearn (Skottlands fastland) = Alba vs norse-gaels = Alba vinst.
937 - Brunanburh (Eng) = Alba/Strathclyde/Dublin vs England = engelsk vinst.
954 - Lothian (Edinburgh) = Alba vs Northumbria = Alba vinst. 
962 - Bauds = Alba vs Norge = Alba vinst.
Slutet av 900-talet - 
Innisibsolian, ev. nära Slate Islands = Alba vs norska el. danska vikingar, troligen norska = Alba vinst.
1005 - Mortlach, Dufftown i Moray = Alba vs Norge/Earldom of Orkney (då en del av Norge) = Alba vinst.
1010 - Barry, Angus = Alba vs Danmark = Alba vinst.
1012 - Cruden Bay/Croch Dain = Alba vs Danmark = Alba vinst.

1018 - Carham (Eng) = Alba/Strathclyde vs Earldom of Northumbria = Alba (skotsk) vinst.
1034 - 
Annexation of Strathclyde = Alba/Eng vs Strathclyde = skotsk vinst.
1039 - Durham (Dunelmi, Eng) = Alba vs England = engelsk vinst.
1054 - Dunsinane = Alba vs England = engelsk vinst.
1093 - Alnwick (Eng) = Alba vs England = engelsk vinst.
1138 - Wark (Eng) = Alba vs England = Alba vinst.
1138 - Clitheroe = Alba vs England = Alba vinst.
1138 - Standard (Eng) = Alba vs England = engelsk vinst.
1173-1174 - Revolten 1173-1174 (mot Henry II i Eng, Normandie, södra Alba, Bretagne, Flandern) = Alba/Frankrike/Engelska rebeller i engelska kungahuset/hertigdömet Bretagne/Flandern/Boulogne vs England = engelsk vinst.
1174 - Alnwick (Eng) = Alba vs England = engelsk vinst.
1245 - Embo, Sutherland = Alba vs Danmark/Norge = Alba vinst.
1259 - Enbo, Dornock = Alba vs Danmark = Alba vinst.
1262-1266 - skotsk-norska kriget = Alba vs Norge/Kingdom of the Isles/Earldom of Orkney = delvis Alba vinst.

1263 - Largs (del av skotsk-norska kriget)= Alba vs Norge = Alba vinst.
1275 - Ronaldsway (IoM) = Albas krona vs Mann/rebeller Mann = vinst för Albas krona.


År 1296 till 1357 - under skotska frihetskrigen, skotsk vinst i båda


1296 - Sack of Berwick (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst.
1296 - Dunbar = Skottland vs England = engelsk vinst.
1297 - Action at Lanark = Skottland vs England = skotsk vinst.
1297 - Raid on Scone = Skottland vs England = skotsk vinst.
1297 - Stirling Bridge = Skottland vs England = skotsk vinst.
1298 - Falkirk = Skottland vs England = engelsk vinst.
1303 - Roslin = Skottland vs England = skotsk vinst.
1304 - Happrew = Skottland vs England = engelsk vinst.
1304 - Stirling Castle = Skottland vs England = engelsk vinst.
1304 - Action at Earnside = Skottland vs England = okänt.
1306 - Methven = Skottland vs England = engelsk vinst.
1307 - Turnberry = Skottland vs England = skotsk vinst.
1307 - Glen Trool = Skottland vs England = skotsk vinst.
1307 - Loudoun Hill = Skottland vs England = skotsk vinst.
1314 - Roxburgh = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1314 - Edinburgh Castle = Skottland vs England = skotsk vinst.

1314 - Bannockburn = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1314 - Berwick (Eng) = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1315 - Carlisle (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst. 
1315 - Moiry Pass (NI) = Sko/IA vs Lordship of Ireland= skotsk vinst.
1315 - Connor (NI) =Skottland/IA vs Lordship of Ireland = skotsk vinst.
1315 - Kells (Irl) = Skottland/GI vs Lordship of Ireland = skotsk vinst.
1315 - Skerries (Irl) =Skottland/IA vs Lordship of Ireland = skotsk vinst.
1316 - Skaithmuir = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1318 - Berwick (Eng) = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1318 - Faughart/Dundalk (Irl) = Sko/GAGI vs Anglo-Irish Lordship/GA = vinst för  Anglo-Irish Lordship/GA.
1319 - Myton (Eng) = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1322 - Great Raid of 1322 /Old Byland (Eng) =Sko vs Eng = sko vinst.
1327 - Stanhope Park/Weardale (Eng) = Sko vs Eng = skotsk vinst. 
1332 - Kinghorn = Skottland vs ​SReb/England = SReb/engelsk vinst.
1333 - Dornock = Skottland vs England = engelsk vinst.
1333 - Halidon Hill (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst.
1335 - Boroughmuir = Skottland vs England = skotsk vinst.
1346 - Neville's Cross (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst.
1355 - Nesbit Moor = Skottland vs England = skotsk vinst.
1355-1356 - Berwick (Eng) = Skottland vs England = oavgjort.
1356 - Burnt Candlemas = Sko vs Eng = eng misslyckandes även om de plundrade och brände ned Lothian.


År 1358 till 1499

1372 - Duns = Skottland vs England = skotsk vinst.
1377-1575 = anglo-skotska kriget = Sko vs Eng = dödläge.

1388 - Otterburn (Eng) = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1400 - Fulhope Law = Skottland vs England = engelsk vinst. 
1402 - Nesbit Moor = Skottland vs England = engelsk vinst. 
1402 - Homildon Hill (Eng) = Skottland vs England/skotska allierade till England = engelsk vinst. 

1415 - Yeavering (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst. 
1421 - Baugé (Fra) = Skottland/Frankrike vs England = sko/fra vinst.
1423 - Cravant (Fra) = Skottland/Frankrike vs England/Burgund = engelsk/burgund vinst.
1424 - Verneuil (Fra) = Skottland/Frankrike/hertigdömet Milano vs England = engelsk vinst.

1428-1429 - Orléans (Fra) = Sko/Fra vs Eng/Burgund = sko/fra vinst.
1429 - Herrings (Fra) = Skottland/Frankrike vs Eng = engelsk vinst. 
1435 - Piperdean = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1448 - Sark = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1460 - Roxburgh = Skottland vs England = begränsad skotsk vinst. 
1460 - Wakefield (Eng) = Skottland/engelska kungahuset Lancaster vs engelska kungahuset York = 
Sko/Lancaster vinst.
1482 - Berwick-upon-Tweed (då i Skottland, idag i England) = Skottland vs Eng = engelsk vinst. 


1500-talet

1513 - Flodden (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst. 
1514 - Hornshole = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1542 - Haddon Rig = Skottland vs England = skotsk vinst.
1542 - Solway Moss (Eng) = Skottland vs England = engelsk vinst. 
1542-1551 - Rough Wooing (Sko/Eng) = Skottland/Frankrike vs England = skotsk/fransk vinst. 
1544 - Burning of Edinburgh = Skottland vs England = engelsk vinst.
1545 - Ancrum Moor = Skottland vs England = skotsk vinst.
1546-1547 - St Andrews Castle = Skottland/Frankrike vs England/skotska protestantiska lairds från Fife allierade med England = skotsk/fransk vinst. 
1547 - Pinkie = Skottland vs England = engelsk vinst.
1547-1550 - Broughty Castle = Sko/Fra vs Eng =skotsk/fransk vinst. 
1548-1549 - Haddington = Skottland/Frankrike vs Eng = sko/fra vinst.
1549 - Inchkeith = Skottland/Frankrike vs Eng = sko/fra vinst.
1560 - Leith = Skottland/Frankrike vs England/skotska protestanter allierade med England = engelsk vinst.   
1560 - Glasgow = Skottland vs Frankrike = fransk vinst.   
1575 - Redeswire (Sko/Eng) = Skottland vs England = skotsk vinst. 
1579 - Borgerhout (Bel) = Sko/Eng/franska hugenotter vs Spa = vinst för Spanien.
1581 - Noordhorn (Ned) = Sko/Eng/Ned vs Spa = vinst för Spanien.
1583 - Eindhoven (Ned) = Sko/Ned/Anjou vs Spa = vinst för Spanien.

1600- och 1700-talen

1612 - Kringen (Nor) = Skotska legosoldater för svensk räkning vs norska bönder = norsk vinst.
1629 - 's-Hertogenbosch (Ned) = Sko/Eng/Ned vs Spa = Sko/Eng/Ned vinst.
1650 - Dunbar = Skottland vs England = engelsk vinst.
1650 - Hieton/Hamilton = Skottland vs England = engelsk vinst.
1651 - Inverkeithing = Skottland vs England = engelsk vinst.
1651 - Warrington Bridge (Eng) = Skotska kronan vs engelska parlamentariker = vinst för engelska parlamentariker.

1651 - Dundee = Skottland vs England = engelsk vinst.
1689 - Walcourt (Bel) = Sko/Eng/Ned/TR/Spa vs Fra = vinst för Sko/Eng/Ned/TR/Spa.
1691 - Leuze (Bel) = Sko/Eng/Ned vs Fra = fransk vinst.
1694 - Huy (Bel) = Sko/Eng/Ned/TR/Spa vs Fra = vinst för Sko/Eng/Ned/TR/Spa.
1695 - Namur (Bel) = Sko/Eng/Ned/TR vs Fra = vinst för
Sko/Eng/Ned/TR.
1695 - Capitulation of Diksmuide (Bel) = Sko/Eng/Ned/TR/Spa/
Danmark-Norge vs Fra = fransk vinst.

1704 - Schellenberg (Tys) = Sko/Eng/Irl/Ned/Öst vs Fra/Bay =  
Sko/Eng/Irl/Ned/Öst vinst.

1704 - Blenheim (Tys) = Sko/Eng/Irl/Ned/Öst/Pre/HH/HK vs Fra/Bay = 
Sko/Eng/Irl/Ned/Öst/Pre/HH/HK vinst.

1705 - Elixheim(Bel)=Sko/Eng/Ned/Öst vs Fra=Sko/Eng/Ned/Öst vinst.
1705 - 
Zoutleeuw(Bel)= Sko/Eng/Ned/TR vs Fra = Sko/Eng/Ned/TR vinst.
1706 - 
Ramillies (Bel) = Sko/Eng/Ned vs Fra/Spa/Bay = Sko/Eng/Ned vinst.

*Enligt en del källor stred Alba mot Norge och inte Danmark i slaget vid Dollar 875. Men det rätta är att slaget utkämpades mellan Alba och Danmark.

* 1138 Wark var en skotsk belägring i England som skottarna vann.
* 1482 låg Berwick-upon-Tweed i Skottland, men idag i England.
*  Flera av slagen 1542-1551 som exempelvis 1544 i Edinburgh var en del av Rough Wooing 1542-1551. Nedan räknas bara de enskilda slagen i Rough Wooing in i statistiken.
* 1548-1549 i Haddington var en engelsk belägring som de förlorade.
* 1560 i Leith var en fransk belägring som England vann.
* Berwick-upon-Tweed låg ibland i Skottland och ibland i England, men ligger idag i nordöstra England. Ovan och nedan räknas den som engelsk i krigsslagen och i statistiken.
​
Resultat:
- Skottland/Alba 61 vinster, 1 oavgjord och 44 förluster.
​- Skottland enbart, ej Alba 47-1-35

- England 42-1-39
​- Alba enbart, ej Skottland 14-0-9
- Nederländerna 9-0-4

​- Frankrike 9-0-13 (10-0-13 med Rough Wooing)
- Irland/irländare/skoter, alla kategorier 7-0-2
​- Romarriket 6-1-0
- Spanien 5-0-3

- Tysk-romerska riket 4-0-1
- Irländska allierade på Irland till kungariket Skottland 3-0-0

- Österrike/Habsburgska monarkin 3-0-0
- Norska vikingar och bönder 3-0-1
- Irland 2-0-0
- Skotska allierade/protestanter till England 2-0-1

- Albas krona, ej skotska kronan 1-0-0
- Danska vikingar 1-0-0
- Engelska kungahuset Lancaster 1-0-0
- Engelska parlamentariker 1-0-0 
- Gaeliska allierade på Irland 1-0-0
- Gaeliska Irland 1-0-0
​- Hesen-Homnurgh 1-0-0
- Hessen-Kassel 1-0-0
- Preussen 1-0-0
- Skotska rebeller 1-0-0
- Albas krona/skotska kronan 1-0-1
- Burgund, Frankrike 1-0-1
- Norse-gaels 1-0-1
- Strathclyde 1-0-2
- Danmark 1-0-4
- Lordship of Ireland 1-0-4
- Danmark, inkl. Dan-Nor 1-0-5
- Caledonier/Caledonia 0-1-4

- Anjou 0-0-1
- Attacottis 0-0-1

- Boulogne 0-0-1
- Dál Riata 0-0-1
- Danmark-Norge 0-0-1

- Dublin 0-0-1
- Earldom of Orkney 0-0-1

- Earldom of Northumbria 0-0-1
- Engelska kungahuset York 0-0-1
- Engelska rebeller i engelska kungahuset 0-0-1
- Flandern 0-0-1
- Franker 0-0-1
- Franska h
ugenotter 0-0-1
- Gaelisk allians av irländare från det gaeliska Irland 0-0-1
- Hertigdömet Bretagne 0-0-1
- Hertigdömet Milano 0-0-1
- Mann/rebeller Mann 0-0-1
- Northumbria, kungariket 0-0-1

- Romerska desertörer 0-0-1
- Saxare från Tyskland 0-0-1
- Selgovae 0-0-1
- Skoter från Irland 0-0-1
- Skotska legosoldater för svensk räkning 0-0-1
- Upproriska och rebelliska britanner 0-0-1
- Skotska kronan, ej Albas krona 0-0-1

​- Kurfurstendömet Bayern 0-0-3
- Piktland/pikter 0-0-3

- Norge (kungariket) 0-0-5
- Norge, inkl. Dan-Nor 0-0-6

Skottland/Alba i hela världen mot England 35-1-35
Skottland/Alba hemma mot England 24-0-17
Skottland på neutral mark mot England 2-0-3
Skottland på skotsk-engelsk mark mot England 2-0-0
Skottland/Alba borta mot England i England 7-1-15
Skottland med England åren 1579-1707 mot annat land 9-0-4

Skottland med Frankrike mot England 7-0-4
Skottland utan Frankrike mot England 28-1-31
Skottland ensamt mot Frankrike 0-0-1
Skottland med andra länder mot Frankrike 8-0-2
Skottland med andra länder mot Spanien 1-0-4
Skottland med Spanien mot annat land 2-0-1

Skottland/Alba mot Danmark och Norge 7-0-0
Skottland/Alba/Piktland mot Danmark och Norge 7-0-1
Skottland/Alba/Piktland mot Dan, Nor, norska bönder & vikingar 7-0-4
Skottland med Danmark och Norge mot annat land 0-0-1

Alba/Piktland 794-1066 mot vikingar/norse-gaels/skandinaviskt 6-0-4

När Skottland stred mot England på hemmaplan vann de oftare än förlorade. På bortaplan i England mot England förlorade Skottland mer än de vann. England har givetvis vunnit mer än det som nämns ovan, men då i strider mot andra länder. Statistiken ovan gäller när England stridit mot och ett fåtal gånger med Skottland. Såvitt vas som är känt har Skottland eller Alba aldrig stridit mot kungariket Sverige. Däremot har Storbritannien deltagit i krigsslag mot Sverige. Ca 100-200 svenskar har också stridit för skotska rojalister. Skottar har också stridit för Sverige. På 1600-talet tog en del skottar värvning i den svenska armén. En del stannade kvar och fick barn i Sverige. Många av deras ättlingar bor idag i Sverige eller i USA. Amerika på grund av den stora svenska emigrationen till USA på 1800-talet.

Antal krigsslag mellan Alba/Skottland vs England av nämnda ovan:
900-talet - 1 st.
1000-talet - 2 st.
1100-talet - 4 st.
1200-talet - 6 st.
1300-talet - 28 st.
1400-talet - 13 st
1500-talet - 14 st.
1600-talet - 4 st.
1700-talet - 0 st.

År 1579-1707 innan Skottland och England bildade Storbritannien 1707 hann de två länderna också med att strida i minst tretton krigslag med varandra mot tredje part/land. Dock stred de tillsammans redan 1034 mot kungariket Strathclyde.


​
-------------------------------

3.4 Skotska covenanter och andra mot England/Irland

- Cov = covenanter från Skottland.
- Cova = covenanternas armé från Skottland.
- CovReb = covenanter rebeller från Skottland.
- En = Engagerare, en fraktion av skotska covenanter.
- Eng = England
- EP = engelska parlamentariker.
- ER = engelska rojalister, anhängare till den engelsk-skotska kungen.
- ES = engelska samväldet (Commonwealth of England) 1649-1660.
- IK = Irländska konfederationen (förbundet Irland) 1642-1652.
- Irl = Irland.
- LA = Laggan Army, skotska och engelska protestantiska bosättares armé i irländska Donegal 1641-1649. Armén leddes av skottar.
- NI = dagens Nordirland, då norra Irland.
- Pro = 
Protektoratet 1653-1659.
- Sko = Skottland.
- SRo = skotska rojalister.
- SRoC = skotska rojalister som var lojala till kung Charles II.
- Roj = skotsk-engelska rojalister, anhängare till kungen.

Skotska covenanter, skotska rojalisters och Skottlands förluster i rött nedan.

År, plats eller namn, grupperingar och vilka som vann.


1640-talet

1640 - Newburn (Eng) = Cova vs England = cova vinst.
1642 - 
Rathlin Island/Rathlin Island massacre (NI) = Cova vs lokala  katolska MacDonalds från norra Irland = Cova vinst.
1643 - Clones (Irl) = Laggan Army vs Irländska konfederationen = skotsk Laggan Army vinst.
1644 - Newcastle (Eng) = Cova vs Roj = cova vinst.
1644 - Boldon Hill (Eng) = Cova vs Roj = oavgjort.
1644 - York (Eng) = Cova/EP vs Roj = Cova/EP vinst.
1644 - Marston Moor (Eng) = Cova/EP vs Roj = Cova/EP vinst.
1644-1645 - Carlisle (Eng) = Cova/EP vs Roj = Cova/EP vinst.

1645 - Annan Moor = Cova vs engelska rojalister = Cova vinst.
1646 - Aberdeen = Cova vs Roj = Roj vinst.
1646 - Benburb (NI) = Cova/EP vs Irländska konfederationen =IK vinst.

1648 - Preston (Eng) - Engagerare/Roj vs EP = EP vinst.
1649 - Lisnagarvey (NI) - Irländska konfederationen/Skottland bestående av skotska covenanter/engelska rojalister vs engelska samväldet = ES vinst.


1650-talet

1651 - Worcester (Eng) = skotska rojalister vs EP (ES) = EP(ES) vinst.
1653-1654 - Glencairn's rising (skotska högländerna) = skotska rojalister lojala till kung Charles II vs protektoratet = protektoratet vinst.
1654 - Tullich = skotska rojalister vs engelska samväldet = taktisk vinst för de skotska rojalisterna.
1654 - Dalnaspidal = skotska rojalister vs engelska samväldet = ES vinst.

*Vid massakern på Rathlin Island 1642 uppmuntrades soldater från covenanter, av sin skotska befälhavare Sir Duncan Campbell of Auchinbreck (1597-1645), att döda lokala katolska MacDonalds på ön. Rathlin Island är en 13,7 km2 stor omvänd L-formad ö som ligger i norra Nordirland. Östra delen av ön är belägen endast 23 km väster om västligaste delen av södra delen av halvön Mull of Kintyre i västra Skottland. Sir Duncan Campbell of Auchinbreck hela namn var Sir Duncan Campbell , 2nd Baronet of Auchinbreck 1641-1645 and 6th Lord of Auchinbreck. Han gav order om dödandet på Rathlin Island eftersom de MacDonalds som bodde på ön var nära släktingar till klanen MacDonald i de närliggande skotska högländerna. Den skotska klanen MacDonald var klanen Campbells ärkefiende. De MacDonalds som bodde på Rathlin Island fick sota för några andra människors konflikter.

Efter att covenanterna dödat många av MacDonald-männen på Rathlin Island 1642 föste de ett stort antal av MacDonald-kvinnorna till öns höga klippor vid kusten. Öns högsta topp är 134 meter över havet. Väl vid klipporna kastade eller puttade covenanterna ned de levande MacDonald-kvinnorna mot en säker död mot klipporna nedanför. Totalt dödades mellan 100 och 3 000 människor i hela denna massaker. Median 1 550 döda. Uppgifterna varierar hur många döda, därav det stora spannet.

Tiden hann upp Duncan Campbell. Han dödades tre år senare i samband med slaget vid Inverlochy 1645 i Lochaber i södra Highland i västra Skottland. Strax över 1 500 människor dog och skadades i slaget. En del togs som fångar. En av de som togs tillfånga var just denna Duncan Campbell. Hans motståndare Alasdair Mac Colla (1610-1647) stod på segrarsidan i slaget. Alasdair var känd på engelska som Sir Alexander MacDonald. Duncan Campbell hade tidigare planerat att döda honom 1642-1645. Dessutom var Duncan Campbell ansvarig för massakern på skotten Alasdair Mac Collas irländska MacDonald-kusiner på Rathlin Island 1642.

Alasdair Mac Colla erbjöd fången Duncan Campbell två val. Antingen fick han leva lite längre men dö långsamt genom hängning eller leva kortare och dö snabbt genom halshuggning. Duncan Campbell svarade på gäliska  "da dhiu gun aon roghain" som på svenska ungefär fritt kan översättas till "två dåliga alternativ utan ett val". Eftersom fången inte kunde bestämma sig valde Alasdair Mac Colla åt honom. Alasdair Mac Colla tog tag i sitt svärd med båda sina händer och svingade det mot Duncan Campbells huvud och klöv det vågrätt ovanför öronen som på toppen av ett mjukkokt ägg. Alasdair Mac Colla själv dog två år senare i slaget vid Knocknanuss 1647 på södra Irland.

Resultat;
- Covenanternas armé 7-1-2
- Covenanternas armé/coventanter 7-1-3

- Engelska parlamentariker 5-0-1
- Engelska samväldet 2-0-1
- Skotsk-engelska rojalister 1-1-4
- Protektoratet 1-0-0
- Laggan Army, skottar 1-0-0
- Irländska konfederationen 1-0-2
- Skotska rojalister/SRoC 1-0-3
- Covenanter 0-0-1
- Engagerare 0-0-1

- England 0-0-1
- Lokala MacDonalds från Irland 0-0-1
- Skottland 0-0-1

​- Engelska rojalister 0-0-2


-------------------------------

3.5 Mellan Skottland/Alba och internt

Den här tidslinjen tar upp skotska kronans strider, rojalister, lojalister till skotska kronan och parlamentarikers krigsslag mot sig själva, mot andra grupperingar, familjer eller internt. Den tar inte upp deras strider mot enbart andra länder utanför Skottland och jakobiter såvida inte de länderna deltog i de skotska striderna internt. Scrolla upp för andra länder och ned för jakobiter.

Eftersom den skotska kronan historiskt var relativt svag gentemot klaner i högländerna använde sig kronan ibland en del av dessa klaner i sina strider internt inom Skottland. Istället för att 2 000 män i skotska armén stred mot en annan skotsk fraktion kunde 2 000 män från flera klaner strida för kronan mot denna andra skotska fraktion som i sin tur bestod av flera andra klaner. I realiteten blev det därför ett slag mellan flera klaner på ena sidan som t.ex. stödde skotska kronan mot andra klaner på andra sidan som kanske stödde skotska parlamentariker. I detta avsnitt står sådana typer av konstellationer under den fraktion som de stödde. Exempelvis i slaget vid Lagganmore i Argyll and Bute i västra Skottland 1646 stred 1 500 män från klanerna 
MacDonald, MacDougall, MacAulay (Argyll) och en irländsk brigad mot 700 män från klanerna Campbell, MacCallum och MacNaghten. De förstnämnda företrädde skotska rojalister medan de senare sympatiserade och representerade skotska parlamentariker. 
Nedan står de förstnämnda som skotska rojalister och en irländsk brigad mot skotska parlamentariker.

Samtidigt hade flera slag som det vid Lagganmore en dimension till. Det och många andra slag var inte bara ett slag mellan rojalister och parlamentariker. Det var också ett slag mellan två större klaner i en intern fejd. I det här fallet var det också ett slag mellan klanen MacDonald på rojalisternas sida mot klanen Campbell på parlamentarikerna i en fejd mellan de två stora klanerna MacDonald och Campbell. Därtill var klanernas lojalitet och skotska familjer ganska ombytliga. Inte minst visade skotska frihetskrigen på 1300-talet hur skotska adelsmän ena månaden eller året kunde stödja Skottland och andra månaden eller året England för att sedan den tredje månaden eller året åter stödja Skottland. De kunde byta sida när det passade dem såväl då som senare.

Det fanns också de som hade mer fasta principer och som inte bytte sidan omedelbart, men som ändå gled över till andra sidan över längre tid. Exempel på det var klanen MacDonald. Historiskt under de sista århundradena av medeltiden stod klanen MacDonald och deras fraktioner ofta på skotska rebellers sida och opponerade sig mot den skotska kronan. Med tiden efter medeltiden gick de generellt över till den skotska kronans sida och stred istället för dem.

Våldet som användes bland klaner i Skottland var ibland brutalt och någon sympati för andra människors liv var lågt mellan skotska fraktioner. 

- Alba = kungarike som blev Skottland 1286.
- Bal = anhängare till Edward Balliol (1283-1364) om skotska tronen.
- Black Douglases = aristokratiska familjen Douglas.
- CE = Committee of Estates, styrde Skottland 1638-1651.

- Cov = covenanter.
- Cova = covenanternas armé.
- CovReb = covenanter rebeller.
- Cro = croftare, torpare.
- Dublin = kungarike i och kring Dublin 853-1170.
- En = Engagerare, en fraktion av skotska covenanter.
- IB = irländsk brigad, dvs. irländska trupper.
- IK = Irländska konfederationen (förbundet Irland) 1642-1652.
- KI = Kingdom of the Isles
 var ett kungarike i Hebriderna, etc. 848-1210, men bröts upp 1156.
- KP = Kyrkans parti, en fraktion av skotska covenanter.
- LC = 
Lords of the Congregation, adelsmän som ville bilda och ha en skotsk-engelsk allians.
- LCReb = rebelliska adelsmän från Lords of the Congregation.
- LI = Lordship of the Isles, i regel rebeller mot skotska kronan.
- Loj = lojalister och anhängare till den skotska kronan.
- Moray = ibland eget kungarike fram till 1100-talet, idag skotskt.
- Reb = Rebeller.
- RK = flera rojalistiska klaner från Skottland.

- Roj = Rojalister.
- Ross = provins i norra Skottland, som ibland kallades kungarike.
- Sk = skotska kronan.
- Ska = skotska kungliga armén.
- Sko = Skottland.
- Sko-eng = skotsk-engelsk.
- SkReb = skotska katolska rebeller.
- SP = skotska parlamentariker eller anhängare till dem.
- SpReb = skotska protestantiska rebeller.
- SR = skotska regeringen eller skotska regeringens trupper.
- SReb = skotska rebeller.
- SRo = skotska rojalister.
- Stor = Storbritanniens regering/brittisk staten.

- Utmanare = anhängare till en utmanare till den skotska tronen.


Alba, Skottland, skotska kronans och de skotska rojalisternas förluster i rött nedan. År, plats eller namn, grupperingar och vilka som vann:


900-talet till 1200-talet

918 - Corbridge (Eng) = Alba/Northumbria vs Kingdom of the Isles = oavgjort.
Ca 1029-1034 - nära Kirkhill, väster om Inverness = Alba vs Earldom of Orkney (då en del av Norge) = okänt resultat.

1034 - Pitgaveny/Bothnagowan = Alba v Moray = Moray vinst.
1057 - Lumphanan = Albas krona vs Alba rebeller = rebell vinst.
1130 - Stracathro/Inchbare = Alba vs Moray/Ross = Alba vinst.
1164 - Renfrew = Alba vs Kingdom of the Isles/Dublin = Alba vinst.

1300- och 1400-talen

1306 - Dalrigh = skotska kungliga armén vs klanerna MacDougall of Argyll och Macnaghten = vinst för de två klanerna.
1307 - Loch Ryan = skotska krona vs skotska rebeller = rebell vinst.
1307 - Slioch = skotska kronan vs skotska rebeller = oavgjort.
1308 - Inverurie/Barra = skotska kungliga armén vs skotska rebeller = vinst för skotska kungliga armén.
1308 - 
Harrying of Buchan = skotska kungliga armén vs skotska rebeller = vinst för skotska kungliga armén.
1308 - River Dee = skotska kronan vs skotska rebeller = kronan vinst.
1308 - 
Pass of Brander =  skotska kungliga armén (Bruce rojalistiska armé) vs klanen MacDougall of Argyll med hjälp av klanen Macnaghten = vinst för skotska kungliga armén.
1332 - Kinghorn = Skottland vs utmanare (Balliol anhängare/rebeller)/
England = vinst för utmanarna (Balliol anhängare/rebeller)/ England.

1332 - Dupplin Moor = lojalister (Bruce lojalister/skotska rojalister) vs utmanare (Balliol anhängare) /engelska allierade = vinst för utmanarna (Balliol)/ engelska allierade.
1332 - Annan = skotska kronan/lojalister (Bruce lojalister/skotska rojalister) vs utmanare (Balliol anhängare) = vinst för skotska kronan/lojalisterna (Bruce anhängare/skotska rojalister).
1335 - Culblean - Anhängare av kungahuset Bruce vs anhängare av  det tidigare kungahuset Balliol = skottar vs angloskottar = vinst för anhängarna av Bruce.
1411 - Dingwall = Skottland vs Lordship of the Isles = LI vinst.
1411 - Harlaw = skotska kronan vs Lorship of the Isles = taktiskt oavgjort, strategisk vinst för skotska kronan.
1429 - Inverness = skotska kronan vs Lorship of the Isles = LI vinst.
1429 - Lochaber = skotska kronan vs Lorship of the Isles = Sk vinst.
1431 - Inverlochy = skotska kronan vs. Lordship of the Isles = LI vinst.
1455 - Arkinholm = skotska kronan vs Black Douglases = Sk vinst. 
1480 el. 1483 - Lagabraad = Skottland vs Lordship of the Isles = LI vinst.
1484 - Lochmaben Fair = skotska rojalister vs skotska rebeller = vinst för skotska rojalister.
Någon gång 1485-1491 - Blar Na Pairce = Skottland vs Lordship of the Isles = vinst för Skottland och den skotska kronan.
1488 - 
Sauchieburn = skotska kronan vs skotska rebeller =rebell vinst.
1491 - Raid on Ross = Skottland vs Lordship of the Isles = okänt resultat.

1500- och 1600-talen

1504 - Cairnburgh Castle =  Skottland vs Lordship of the Isles (rebeller) = Skottland vinst
1505 - Achnashellach = Skottland vs skotska rebeller = rebell vinst.
1562 - Inverness = skotska kronan vs klanen Gordon = vinst för Sk.
1562 - Corrichie = skotska kronan vs skotska rebeller från klanerna Gordon och Brodie = vinst för skotska kronan.
1565 - Chaseabout Raid/Lowlands = skotska regeringen vs skotska protestantiska rebeller = vinst för skotska regeringen.
1568 - Langside = anhängare till dåvarande kungen vs anhängare till den före detta regerande drottningen = trots orättvisan var det ett slag mellan skotska kronan med kungens anhängare vs rebeller med före detta drottningens anhängare =  vinst för kungens anhängare/skotska kronan.
1567 - Carberry Hill = skotska kronan vs LCReb = LCReb vinst.
1594 - Glenlivet = Skottland vs skotska katolska rebeller=SkReb vinst.
1639 - Brig of Dee = skotska rojalister vs Cova = Cova vinst.
1644 - Tippermuir = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1644 - Aberdeen = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1644 - Fyvie = skotska rojalister vs Cova = vinst för SRo.
1645 - Inverlochy = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1645 - Auldearn = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1645 - Alford = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1645 - Kilsyth = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1645 - Philiphaugh = skotska rojalister vs Cov = Cov vinst.  
1646 - Lagganmore = skotska rojalister/IB vs SP = vinst för SRo/IB.
1647 - Rhunahaorine Moss = SRo vs Cov el. Cova = Cov/Cova vinst.
1647 - Castle Sween = SRo/IK vs troligen SP, ev. cova = SRo/IK vinst.
1647 - Dunaverty = skotska rojalister vs Cova = Cova vinst.
1648 - Mauchline Muir = Engagerare vs Kyrkans parti = oavgjort.
1648 - Whiggamore Raid = Engagerare/CE vs Kyrkans parti=KP vinst.
1648 - Stirling = Engagerare vs Kyrkans parti = vinst för Engagerare.
1649 - Inverness = flera skotska rojalistiska klaner vs Cova = RK vinst.

1650 - Inverness = skotska rojalister vs Cova/klanen Fraser of Lovat = Cova vinst.
1650 - Carbisdale = skotska rojalister vs Cova/Klaner = Cova vinst.
1666 - Rullion Green = skotska rojalister vs Cov upprorsmän = vinst för skotska rojalister som företrädde den skotska regeringen.
1679 - Drumclog = skotska kungliga armén vs Cova = Cova vinst.
1679 - Bothwell Bridge = skotska regeringen vs Cova = SR vinst.
1685 - Argyll's Rising = Skottland vs CovReb = Skottland vinst.


1700-talet till 2000-talet


1882 - Of the Braes = croftare vs Storbritanniens regering eller brittiska staten = vinst för croftarna.
1919 - George Square, Glasgow = Glasgow City Council/City of Glasgow Police vs demonstranter = oavgjort.

* I slaget vid Renfrew 1164 västnordväst om Glasgow anlände den ena sidans två kungariken Mann och Öarna och Dublin med 6 000-8 000 män på 160 skepp. I snitt 37,5-50 män per skepp.

* I slaget vid Inverness 1649 bestod de rojalistiska klanerna av klanerna Fraser, Munro, Mackenzie och Urquhart. 


*I slaget vid Carbisdale 1650 deltog 1 000 fotsoldater från Orkneyöarna och 500 danska, svenska och tyska legosoldater på de skotska rojalisternas sida.

*I k
ravallerna vid George Square i Glasgow 1919 demonstrerade 20 000-25 000 människor för kortare arbetsvecka från 47 timmar till 40 timmar per vecka och lägre arbetslöshet. En del demonstranter och poliser skadades. En polis dog efteråt av sina skador. Händelsen får anses slutade som oavgjort. Demonstranterna fick inte igenom sina krav, men samtidigt dog ingen demonstrant. Samtidigt lyckades den brittiska regeringen undvika en eskalering av ökade vänstervindar.

Resultat:
- Skottland/Alba/Skotska och Albas krona 13 vinster, 3 oavgjorda, 12 förluster.
- Skotska rojalister 12-0-7.
​- Skottland/Skotska kronan, ej Alba 11-2-10
​- Alba, skotska, skotska katolska, protestantiska & LC rebeller 7-1-7
​- Irländsk brigad 7-0-0
- Covenanter/Covenanternas armé/CovReb 7-0-5
​- Skotska rebeller och Alba rebeller 5-1-6
- Lordship of the Isles 4-1-4
​- Skotska rebeller 4-1-6
- Skotska regeringen 3-0-0
​- Skotska kungliga armén 3-0-1
- Alba/Albas krona, ej Skottland 2-1-2
- Balliol anhängare 2-0-1
- Utmanare 2-0-1
- Engagerare 1-1-1
​- Kyrkans parti 1-1-1
- Alba rebeller 1-0-0
- Croftare 1-0-0
- Engelska allierade 1-0-0
- England 1-0-0
- Irländska konfederationen 1-0-0
- Kungahuset Bruce anhängare 1-0-0
- R
ebelliska adelsmän från Lords of the Congregation 1-0-0
​- Rojalistiska klaner från Skottland 1-0-0
- Skotska katolska rebeller 1-0-0

- Bruce lojalister 1-0-1
- Lojalister 1-0-1
- MacDougall of Argyll, klanen 1-0-1

- Macnaghten, klanen 1-0-1
​- Moray 1-0-1

- Skotska regeringen 1-0-1
- Demonstranter i Glasgow 0-1-0
- Glasgow City Council/City of Glasgow Police 0-1-0
- Northumbria 0-1-0
​​- Kingdom of the Isles 0-1-1
- Black Douglases 0-0-1
- Brodie, klanen 0-0-1
- Committee of Estates 0-0-1

- Dublin 0-0-1
- Före detta kungahuset Balliol anhängare 0-0-1
​- Ross 0-0-1
- Skotska protestantiska rebeller 0-0-1

- Storbritanniens regering/brittiska staten 0-0-1
- Gordon, klanen 0-0-2

- Skotska parlamentariker 0-0-7

-------------------------------


3.6 Jakobiter

Det fanns jakobiter i Skottland, England och Irland. Det förekom också uppror och slag i alla dessa tre delar med jakobiter. Nedan tar bara upp jakobiter från Skottland och deras slag och strider i jakobitupproren som pågick 1688-1746 och med dess efterdyningar i Skottland 1746-1753. Jakobiter från England och Irland och deras slag i deras länder nämns inte. Inte heller slag i England och Irland tas upp som hade blandade jakobiter från England, Irland och Skottland som slaget vid Preston 1715.

- Eng = England.
- Fra = Frankrike.
- FH =  franska 
husar, som var lätta kavallerister på hästar.
- FK = franska kapare, som stödde och företrädde skotska jakobiter.
- Jak = jakobiter från Skottland.
- Ned = Nederländerna.
- Sas = skotska anhängare av Storbritanniens regering.
- Sks = skotska klaner som var lojala till Storbritanniens regering.
- Sko = Skottland.
- Spa = Spanien.
- SR = Skottlands regering eller anhängare till den.
- Stor = Storbritanniens regering, Storbritannien eller skotska klaner som då tillfälligt officiellt företrädde Storbritanniens regering i slag.
- Wil = skotska williamiter, anhängare av kung William III and II.


De skotska jakobiternas förluster i rött nedan.
År, plats eller namn, deltagare och vilka som vann:

År 1688-1739

1689 - Loup Hill = Jakobiter vs Wil = vinst för williamiterna.
1689 - Killiecrankie = Jakobiter vs Skottland = vinst för jakobiterna.
1689 - Dunkeld = Jakobiter vs Wil = vinst för williamiterna.
1690 - Cromdale = Jakobiter vs skotska regeringen = SR vinst.
1692 - Glencoemassakern= Jakobiter vs skotska regeringen = SR vinst.
1708 - Planerad fransk invasion av Stor = Jak/Fra vs Stor = Stor vinst.
1715 - Culloden House = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1715 - Skirmish of Alness = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1715 - Skirmish of Dunfermline = Jakobiter vs Sas = Sas vinst.
1715 - Inverness = Jakobiter vs Sks = Sks vinst.

1715 - Sheriffmuir = Jakobiter vs Storbritanniens regering = oavgjort.
1715 - Brahan = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1719 - Eilean Donan = Jakobiter/Spanien vs Stor = vinst för Stor.

1719 - Glen Shiel =Jakobiter/Spanien vs Stor/Ned =vinst för Stor/Ned.
1721 - Glen Affric = Jakobiter vs Storbritanniens regering = Jak vinst.
1721 - Coille Bhan = Jakobiter vs Stor = taktisk vinst för Stor, strategisk vinst för jakobiterna.


1740 till Culloden 1746

1745
 - Highbridge Skirmish = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1745 - Ruthven Barracks = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1745 - Prestonpans = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1745 - Culloden House = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1745 - Carlisle, 1st (Eng) = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1745 - 
Clifton Moor Skirmish (Eng) Jakobiter vs Stor = oavgjort.
1745 - Carlisle, 2nd (Eng) = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1745 - Fort Augustus = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1745 - Inverurie = Jakobiter/Fra vs Stor = Jak/Fra vinst.
1746 - Falkirk Muir = Jakobiter/Fra vs Stor = Jak/Fra vinst. 
1746 - Stirling Castle = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1746 - Ruthven Barracks = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1746 - Rout of Moy = Jak vs Stor =oavgjort i strid, strategisk Jak vinst. 
1746 - Inverness = Jakobiter/Fra vs Stor = Jak/Fra vinst.
​1746 - Fort Augustus = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1746 - Atholl raids = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1746 - Blair Castle = Jak vs Stor = oavgjort i strid, strategisk Stor vinst.
1746 - Skirmish of Keith = Jak/franska husar vs Stor = Jak/FH vinst.
1746 - Fort William = Jakobiter/Frankrike vs Stor = vinst för Stor.
1746 - Dornoch = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1746 - Skirmish of Tongue = Jak/Fra/Spa vs Stor = vinst för Stor.
1746 - Littleferry = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1746 - Culloden = Jakobiter/Fra vs Stor = vinst för Stor.


Efterdyningarna 1746-1753

1746 - Skirmish of Loch nan Uamh = FK vs Stor =FK flydde, Stor-vinst.
1746 - Skirmish of Loch Ailort = Jakobiter vs Stor = okänt resultat.
1746 - Skirmish of Arisaig = Jakobiter vs Stor = okänt resultat.
1746 - Raids on Lochaber and Shiramore = Jak vs Stor =vinst för Stor.
1749 - Killin incidenten 1749 = Jakobiter vs Stor = Jak vinst.
1752 - Appin Murder = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.
1753 - Rannoch = Jakobiter vs Stor = vinst för Stor.

* Slaget vid Culloden den 16 april 1746 innebar att jakobitupproren i praktiken upphörde efter det, även om de fortsatte efteråt i mindre skala. De bataljerna efter Culloden är kända som efterdyningarna. De både ingår och inte ingår i jakobitupproren beroende på när man anser att upproren upphörde (1746) eller upphörde helt (1753) i Skottland.

* Med raids on Lochaber and Shiramore 1746 rensade den brittiska regeringen norra och västra högländerna från jakobitiska rebeller samtidigt som jakobiternas ledare Bonnie Prince Charles flydde till Frankrike.

Resultat:
- Storbritanniens regering 20 vinster, 2 oavgjorda och 16 förluster.
- Jakobiter 17-2-25
​- Frankrike/Franska husar 4-0-4

- Skottlands regering 2-0-0
- Williamiter 2-0-0
- Nederländerna 1-0-0
- Skotska anhängare av Storbritanniens regering 1-0-0
- Skotska klaner lojala till Storbritanniens regering 1-0-0

- Franska kapare 0-0-1
- Skottland 0-0-1
- Spanien 0-0-2

Jakobiternas slag/strider i Skottland 16-1-24
Jakobiternas slag/strider utanför Skottland 1-1-1

Jakobiterna mot Storbritannien 16-2-19
Jakobiterna mot Skottland 1-0-0
Jakobiterna mot Skottlands regering 0-0-2
Jakobiterna med hjälp av Frankrike/FH 4-0-4
Jakobiterna utan Frankrike 13-2-20

Jakobiternas slag utanför Skottland ovan gäller skotska jakobiters slag utanför Skottland och inte engelska eller irländska jakobiter.

-------------------------------

4. Klanstrider och klanfejder 
- nästan alla med dödlig utgång med några få undantag

Klansystemet innebar a) släktskap eller tillgivenhet till en annan släkt, b) identitet, c) mat och försörjning. Det skapade också en tillgång på d) män som var villiga att slåss för sin klanhövding. De vanligaste orsakerna till klanstrider var a) rykte, b) rikedom, c) territorium och d) överlevnad. En relativt vanlig bakgrund till en klanstrid var att en klan tog boskap från en annan klan eller plundrade deras hem. Den utsatta klanen hämnades senare. Eftersom båda klanerna då blivit utsatta kunde ingen av dem släppa att de hade blivit behandlade på ett orättvist sätt och fejden var igång. Ett annat relativt vanligt skäl till en klanstrid eller fejd var bråk om vilken klan som ägde marken i ett område. Ansåg båda klanerna att de var de rättmätiga ägarna till marken var fejden i full gång.

Under medeltiden och fram till 1560 var Skottland ett katolskt land. Efter att Skottland officiellt blev protestantiskt 1560 uppstod också en del klanstrider mellan protestantiska klaner och katolska klaner, även om religionen i regel inte var huvudskälet till de striderna. Senare med jakobitismen 1688-1746 var en del klanstrider och en del andra klanstrider från slutet av 1600-talet till 1700-talet inbakade i andra strider. Exempel på det var när en del skotska klaner representerade skotska jakobiter och stred mot andra skotska klaner som företrädde Storbritanniens regering. Dessa klanstrider står i huvudsak som strider mellan jakobiter och t.ex Storbritanniens regering i avsnittet om jakobiter. Scrolla upp för de striderna.


En del klanstrider under årens lopp hade länkar upp på nationell nivå. Vanligt var fejder mellan klanen Donald (MacDonald) och den skotska kronan, klanen Douglas och den skotska kronan och klaner som stred mot varandra i skotska civila krig.

Tidslinjen nedan med klanstrider och klanfejder kan aldrig bli komplett på grund av alla de många klanstrider som finns och som inte finns dokumenterade. Tidslinjen tar istället upp ett begränsat urval av de kändaste klanstriderna, klanfejderna med dödlig utgång och några till.

- All = Allierade.
- Hög = flera klaner från högländerna lojala till en annan klan.
- Irländsk brigad =irländska trupper.
- LI = Lordship of the Isles.

- Låg = flera klaner från lågländerna lojala till en annan klan.
- MacDonald = klanen Donald/MacDonald.
- MacGregor = klanen Gregor/MacGregor.
- Maclean = Maclean som i MacLean med ett L och inte vokalen I.

- MacLeod = klanen MacLeod/MacLeod of Harris and Dunvegan.
- MacLeod of Lewis = en annan klan och gren av klanen MacLeod.
- ObSr = Oberoende trupper från den skotska regeringen.
- Stewart = klanen Stewart och den kungliga familjen Stewart.

- Stewart of Darnley = en familj som var en gren av klanen Stewart.
- Western Isles = Yttre Hebriderna.

År, plats eller namn, vilka klaner som stred och vilka som vann.

1200- och 1300-talen

1215 - 
MacHeth rebellion = MacHeth vs Ross = Ross vinst.
1294 - Red Ford = Campbell vs MacDougall = MacDougall vinst.
1330 el. 1337 - Drumlui = Cameron vs Mackintosh = Mackintosh vinst.
1300-talet - 
Dunscaith Castle = Macdonald of Sleat vs MacLeod = vinst för MacLeod.
1370 - Dingwall Castle = Mackay vs Sutherland = Sutherland vinst.
1386, ev. 1370 - 
Invernahavon = Cameron vs Chattan (Mackintosh/ Macpherson/Davidson) = vinst för Chattan.
1391 - Angus = Stewart/Robertson/Mackay vs Ogilvy/Lindsay/Gray = vinst för Stewart/Robertson/Mackay.
1396 - North Inch = Chattan/Mackintosh vs Quhele (Cameron eller Davidson) = vinst för Chattan/Mackintosh.


1400-talet

1402 - Drumoak = Keith vs Irvine = Irvine vinst.
1406? - Tuiteam Tarbhach = Mackay/Sutherland vs MacLeod of Lewis = Mackay/Sutherland vinst.
1411 - Dingwall = Mackay/All vs MacDonald/All = MacDonald vinst.
1411 - Harlaw - Skotska kronan/Låg/Stewart vs Lordship of the Isles/Hög/MacDonald = taktiskt oavgjort, strategisk vinst för Lordship of the Isles/Hög/MacDonald.
1426 - Harpsdale = Mackay vs Gunn = oavgjort.

Någon gång 1427-1433 - Drumnacoub = Mackay vs Sutherland/Mackay rebeller = vinst för klanen Mackay.
1429 - Inverness = Stewart vs MacDonald = MacDonald vinst.
1429 - Mamsha =MacDonald vs Fraser of Lovat=Fraser of Lovat vinst.
1429 - 
Palm Sunday = Cameron vs Chattan = okänt resultat.
1437 - Sandside Chase = Mackay vs Gunn = Mackay vinst.
1439 - 
Craignaught Hill = Boyd (Boyd of Kilmarnock) vs familjen Stewart of Darnley = vinst för familjen Stewart of Darnley.
1440 - Edinburgh Castle = Stewart vs Douglas = Stewart vinst.
1441 - 
Craig Cailloch = Cameron vs Chattan (Mackintosh) = Cameron vinst.
1445 el. 1446 - Arbroath = Gordon/Ogilvy/Oliphant/Seton/Forbes vs Lindsay = Lindsay vinst.
1452 - Stirling Castle = Stewart vs Douglas = Stewart vinst.
1452 - Brechin = Gordon (rojalister) och Ogilvy vs Lindsay (rebeller) = Gordon vinst.
1452 trolig, ev. 1299 - 
Bealach nam Broig = Munro/Fraser of Lovat/
familjen Dingwall (ingen klan) vs Macaulay (Wester Ross)/ MacIver/
MacLeay/MacLennan (alla septs till klanen Mackenzie) = vinst för Munro/Fraser of Lovat/familjen Dingwall.
1454 - Clachnaharry = Munro vs Mackintosh (Chattan) = Munro vinst.
1455 - Skibo and Strathfleet = Sutherland/Murray of Aberscross vs MacDonald = vinst för Sutherland/Murray of Aberscross.
1464 trolig, ev. 1438 - Tannach = Mackay/Keith vs Gunn = vinst för Mackay/Keith.
1468 - 
Stalc = Stewart of Appin/MacLaren vs MacDougall/MacFarlane/ Campbell = vinst för Stewart of Appin/MacLaren.
1470 - 
Corpach = Cameron vs Maclean = Cameron vinst.
1400-talet innan 1478 el. före 1464 - Highland = flera klanstrider mellan klanerna Keith och Gunn.
1400-talet innan 1486 - 
Blar Nan Ceann, Strathpeffer = Mackenzie of Seaforth vs MacDonell of Glengarry = vinst för Mackenzie of Seaforth.
1478, ev. 1464 - Champions = Keith vs Gunn =  Keith vinst.
1480 eller 1483 - Bloody Bay = MacDonald/Maclean/MacNeil/ MacLeod vs Macdonald of Clanranald/Macdonald of Sleat/ MacDonald of Keppoch/MacLeod of Lewis = vinst för Macdonald of Clanranald/Macdonald of Sleat/MacDonald of Keppoch/MacLeod of Lewis.
1480 eller 1483 - Lagabraad = MacDonald vs Mackenzie/ Mackay/Brodie/Ross/Fraser of Lovat = MacDonald vinst.
1480- eller 1490-talen - 
Dunscaith Castle = MacLeod vs MacDonald = vinst för MacDonald.
1480- eller 1490-talen - Knock Castle (Isle of Skye) = MacLeod vs MacDonald = vinst för MacDonald.
1480- eller 1490-talen - Duntulm Castle = fejder mellan MacLeod vs MacDonald = oklara resultat, men senast i början på 1600-talet kom Macdonald of Sleat över slottet.
Någon gång 1485-1491 - Blar Na Pairce = MacDonald vs Mackenzie/Brodie = Mackenzie/Brodie vinst.
1480-talet, ev. 1486 - Tarbat = Ross vs Mackay = Ross vinst.
1487 - 
Aldy Charrish = Mackay/Sutherland vs Ross = Mackay/
Sutherland vinst.
1488 - Kerelaw Castle = Cunningham vs Montgomery = Montgomery vinst.
1490 - Massacre of Monzievaird = Drummond/Campbell vs Murray = vinst för Drummond/Campbell.
1491 - Raid on Ross = MacDonald/Cameron/Chattan vs Mackenzie = okänt resultat.
1497 - Drumchatt = MacDonald of Lochalsh vs Mackenzie/Munro = 
Mackenzie/Munro vinst.
1497 eller 1498 - Black Mount = 
 Stewart of Appin/MacLaren vs MacDonald of Keppoch = vinst för MacDonald of Keppoch.
1499 - Sutherland/Caithness (Apprehension of Sutherland of Dirlot) = Mackay vs Sutherland of Dirlot = inget slag, men Mackay grep Sutherland of Dirlot och lämnade över honom till högre instans och belönades för det. = Mackay vinst.
1499 - Daltullich = Campbell vs Calder = strategisk Campbell-vinst, men taktisk Calder-vinst = oavgjort.

1500-talet

1501 - Drumchatt = Mackenzie/Macrae vs Munro/MacCulloch/familjen Dingwall (ingen klan) = Mackenzie/Macrae vinst.
1505 - Achnashellach = Munro/Mackay vs Cameron = Cameron vinst.
1511 - Knock Mary  = Drummond/Campbell vs Murray = vinst för 
Drummond/Campbell.
Troligen strax efter 1513, men enligt traditionen 1490 - Glendale (Skye) = Macdonald of Sleat/Macdonald of Clanranald vs MacLeod (MacLeod of Harris and Dunvegan) /MacLeod of Lewis = vinst för de två MacLeod-klanerna.
1517 - Torran Dubh (1600-tals version) = Sutherland/Gordon vs Mackay = vinst för Sutherland/Gordon.
1517 - Torran Du (början av 1900-tals version) = Murray (Moray) of Aberscross/Ross/Gunn vs Mackay/Matheson/Polson (ingen klan, bara en sept) = vinst för Murray (Moray) of Aberscross/Ross/Gunn.
1518 el. 1519 - 
Alltachuilain = Sutherland/Gordon vs Sutherland = vinst för Sutherland/Gordon.
1520 - 
Cleanse the Causeway = Douglas vs Hamilton = Douglas vinst.
1522 - Glenboultachan = Macnab vs Neish (MacNeish)=Macnab vinst.
1526 - Auchenharvie = Cunningham vs Montgomery = Montgomery vinst.
1526 - Melrose = Douglas/Kerr/Maxwell vs Scott/Elliot =Douglas vinst.
1526 - Linlithgow Bridge = Stewart vs Hamilton/Douglas = Hamilton/Douglas vinst.
1528 - Waterstoun = Cunningham vs Montgomery = okänt resultat.
1528 - Eglinton Castle = Cunningham vs Montgomery = Cunningham vinst.
1529 - Summerdale = Sinclair of Caithness vs Sinclair of Orkney and Shetland/Orkadier = Sinclair vs Sinclair/Orkadier = vinst för Sinclair of Orkney and Shetland/Orkadier.
1530-1542 - 
Kerrownashein = fejd på diskussionsnivå mellan Mackay vs Sutherland of Duffus = inget slag, men Mackay vann efter att ärendet gick upp på högre nivå. = Mackay vinst.
1542 - Alltan-Beath = Sutherland vs Mackay = Sutherland vinst.
1544 - Of the Shirts = Fraser/Grant/Mackintosh vs Macdonald of Clanranald/Cameron = Macdonald of Clanranald/Cameron vinst.
1544 och 1545 - Raids of Urquhart = Cameron/MacDonell of Glengarry vs Grant = Cameron/MacDonell of Glengarry vinst.
1550 - 1500 Raid = Mackay vs Ross (of Balnagown) = Mackay vinst.
1552 - Edinburgh/Murder of Sir Walter Scott = Kerr vs Scott = Kerr vinst.
1554 - Borve Castle, Sutherland = Sutherland/skotska kronan vs Mackay = vinst för klanen Sutherland och skotska kronan.
1555 - Garbharry = Sutherland vs Mackay = Sutherland vinst.
1569-1573 - 
Castle Chanonry of Ross = Munro vs Mackenzie/
Mackintosh = oavgjort.
1570 - Bun Garbhain = Cameron vs Chattan (Mackintosh) = Cameron vinst.
1570 - Torran-Roy = Sutherland/Murray (Moray) of Aberscross vs Sinclair/Sutherland of Duffus  = vinst för Sutherland/Murray (Moray) of Aberscross.
1570 - Dornoch = Sutherland/Murray (Moray) of Aberscross vs Sinclair/Mackay = vinst för Sinclair/Mackay.
1571 - 
Druminnor Castle = Forbes vs Gordon = Forbes vinst.
1571 - Tillieangus = Forbes vs Gordon = Gordon vinst.
1571 - Craibstone = Forbes med allierade vs Gordon med allierade = vinst för Gordon med allierade.
1571 - Corgarff Castle = Forbes (Forbes of Towie) vs Gordon = Gordon vinst.
1577 - Eigg massacre = MacLeod vs Macdonald of Clanranald = MacLeod vinst.
1577-1578 - 
Beauly = Mackenzie vs Fraser of Lovat/Munro = Mackenzie backade och ingick fredliga förhandlingar = oavgjort.
1578 - Spoiling Dyke = Macdonald of Sleat vs MacLeod = MacLeod vinst.
1583 - Totronald, ön Coll = Maclean of Coll vs Maclean of Duart (Maclean) = vinst för Maclean of Coll.
1580-talet innan 1588 - Rinns of Islay = Macdonald of Clanranald/MacDonald vs Maclean of Duart (Maclean) = okänt resultat.
1585-1586 - Western Isles = Maclean vs Macdonald of Sleat/ MacDonald of Dunnyveg = oavgjort.
1586 - 
Allt Camhna = Mackay/Gunn vs Sinclair = Mackay/Gunn vinst.
1586 - Leckmelm = 
Mackay (Mackays of Aberach) / Sutherland/
MacLeod vs Gunn = vinst för Mackay/Sutherland/MacLeod.
1586 - Murder of Hugh Montgomerie/Annick Ford = Cunningham vs Montgomery = Cunningham vinst.
1586 - Aiket = Cunningham vs Montgomery = Montgomery vinst.
1586 - Montgreenan = Cunningham vs Montgomery = Montgomery vinst.
1588 - Eigg = MacLeod vs Macdonald of Clanranald = MacLeod vinst.
1588 - Mingary Castle = Maclean (Maclean of Duart)/Spanien vs  MacDonald of Ardnamurchan/Macdonald of Clanranald = Maclean vinst.
1590 - Clynetradwell = Sutherland vs Sinclair = oavgjort.
1593 - Dryfe Sands = Johnstone/Scott/Graham vs Maxwell/Grierson/ Pollock = vinst för Johnstone/Scott/Graham.
1594 - Glenlivet = Campbell/Chattan/Forbes/Grant/MacGillivray/
Maclean/MacNeil/Murray/Stewart (alla protestanter för Skottland) vs Cameron/Comyn/Gordon/Hay (alla katolska skotska rebeller) = vinst för katolikerna.
1597 - Logiebride = Munro/familjen Bain of Tulloch vs Mackenzie/
MacLeod of Lewis = resultaten varierar från olika källor.
1598 - Traigh Ghruinneart = Maclean vs MacDonald (MacDonald of Dunnyveg = MacDonald vinst.
1598 - Benbigrie = Maclean vs MacDonald of Dunnyveg = Maclean vinst.


1600-talet

1601 - Carinish, North Uist = Macdonald of Sleat vs MacLeod (MacLeod of Harris and Dunvegan) = Macdonald of Sleat vinst.
1601 - 
Coire Na Creiche = Macdonald of Sleat vs MacLeod (MacLeod of Harris and Dunvegan) = Macdonald of Sleat vinst.
​1601 - Stand-off at Bengrime = Sutherland/Mackay/Munro/MacLeod of Assynt vs Sinclair = Sinclairs män flydde innan slaget och inget slag.
1602 - Morar = Mackenzie/Ross vs MacDonell of Glengarry = taktiskt oavgjort, strategisk vinst för Mackenzie.
1603 - 
Glen Fruin = Gregor med allierade vs Colquhoun med allierade = Gregor vinst.
1623 - Castle Sinclair Girnigoe/1623 feud = Sutherland vs Sinclair = Sutherland vinst.
Någon gång 1640-1647 - Craignish Castle = Campbell vs MacDonald of Dunnyveg = vinst för Campbell.
1645 - Braes of Strathdearn = Grant vs Cameron = Grant vinst.
1646 - Lagganmore = MacDonald/MacDougall/MacAulay (Argyll) /Irländsk brigad vs Campbell/MacCallum/MacNaghten = vinst för MacDonald/MacDougall/MacAulay (Argyll) /Irländsk brigad.
1665 - Stand-off at the Fords of Arkaig = Chattan vs Cameron = inget slag.
1680 - Altimarlach = Campbell vs Sinclair = Campbell vinst.
1688 - Mulroy = MacDonald of Keppoch/Cameron vs Mackintosh/
Oberoende trupper från den skotska regeringen = vinst för MacDonald of Keppoch/Cameron.


1700-talet


1721 - Glen Affric = Mackenzie/Macrae vs Ross = Mackenzie/Macrae vinst.
före 1774 - Lagan, Glen Lyon = Campbell/MacIver (Imhear)/ Robertson vs MacGregor = vinst för Campbell/MacIver/Robertson.

* Tidigare klanen Chattan och förbundet Chattan består av flera fristående klaner som ibland stred själva och ibland stred tillsammans mot andra fiender. Chattan deltog i oändligt många klanstrider. Bara en bråkdel av de striderna nämns ovan och finns med i statistiken ovan.

​​* Klanen Quhele var en egen klan eller någon av klanerna Cameron eller Davidson. I statistiken ovan när Quhele nämns räknas deras statistik in på Quhele och inte på Cameron eller Davidson.

*Slaget vid Dingwall 1411 var en klanstrid mellan klanen Mackay med allierade som företräde kungariket Skottland och klanen MacDonald med allierade som företrädde Lordship of the Isles och rebeller. I striden hade klanen MacDonald 10 000 män mot Mackays 4 000.

*Slaget vid Harlaw 1411 var en strid mellan ena sidan av klaner och baroner i lågländerna i nordöstra Skottland allierade till familjen Stewart och som företrädde den skotska kronan. De stred i slaget mot klaner från högländerna från den skotska västkusten som var lojala till klanen MacDonald och som företrädde Lordship of the Isles.

*Klanen MacAulay från Argyll är inte samma klan som klanen 
- Macaulay från Wester Ross.

* Flera klanstrider på 1400-talet innan 1478 eller före 1464 mellan klanerna Keith och Gunn inte inräknade i statistiken ovan eftersom det råder osäkerhet vilka som vann, förlorade och ifall andra klaner deltog i de striderna, undantaget slagen vid Tannach 1464/1438 och  Champions 1478/1464 som finns med ovan.

* Slaget om Champions skedde 1478 eller 1464. Det är också känt på svenska som slaget om mästarna. Bakgrunden till slaget var att 
Dugald, som var klanhövding för klanen Keith, rövade bort Helen of Braemore som var dotter till Lachlan Gunn. Han kidnappade henne natten före hennes bröllop med Alexander Gunn. Men hon tog livet av sig och hoppade från klanen Keiths tornhus Ackergill Tower i Caithness. Enligt en annan version var det John Keith som rövade bort Helen. Det efterföljdes av flera konflikter mellan klanerna Keith och Gunn. De möttes sedan i flera klanstrider med flera döda och skadade på båda sidor.

Efter många strider och långa gräl beslutade de att en gång för alla att göra upp i ett slag för mästare i östra Caithness. De kom överens om att strida mot varandra med tolv män som red på varsin häst på varje sida. Totalt tjugofyra män på tjugofyra hästar i slaget enligt uppgörelsen. Men när slaget inträffade kom klanen Keith med 
tjugofyra män som red på tolv hästar. Hos dem satt två män på varje häst och inte en man per häst. De mötte klanen Gunn som höll sig till överenskommelsen och hade tolv män på tolv hästar. Hos dem red en man på varje häst. Klanen Keith vann slaget och tjugofyra eller fler av trettiosex män dog eller skadades i slaget. Hos vinnarna Keith dog eller skadades tolv eller fler av tjugofyra män, men hos klanen Gunn dog tolv av tolv män. För denna osportslighet förlät inte klanen Gunn klanen Keith. De var sedan i fejd med varandra i 500 eller 514 år. 

På 1970-talet träffades nordamerikanska medlemmar från de båda klanerna Keith och Gunn i vänskapliga möten. För dem var inte fejden längre ett problem. Dessa medlemmar var i första hand amerikaner och i andra hand medlemmar i skotska klaner. De hade mer samhörighet med andra amerikanare än med klanmedlemmar i Skottland i samma klan som de tillhörde. På uppmaning av de amerikanska klanmedlemmarna undertecknade klanen Keiths klanhövding och Gunns chef ett vänskapsavtal 1978 som avslutade den 500 eller 514 år långa fejden mellan de två skotska klanerna. Sedan dess har några medlemmar från båda klanerna firat avtalet vid höglandsspel och andra gemensamma sammankomster.

* Det finns två versioner om slaget vid Torran Dubh/Dub 1517. Den ena är från 1600-talet och den andra är från början av 1900-talet. Olika klaner stred i de två versionerna med undantag av klanen Mackay som förlorade slaget i båda versionerna.

*Slaget om Alltachuilain 1518 eller 1519 var en inbördes klanstrid mellan två fraktioner av klanen Sutherland. Den ena fraktionen tog hjälp av klanen Gordon och vann slaget.

* I slaget vid Glenboultachan i Perth and Kinross 1522 möttes klanerna Macnab och Neish (MacNeish). Den förlorande klanen Neish ställde upp med 500 män. 470 av dem dog i slaget.

*Slaget vid Summerdale 1529 var ett internt slag inom klanen Sinclair vars ena fraktion i Caithness stöddes av James V (1512-1542) som var kung av Skottland 1513-1542. Den sidan ville att Skottland skulle återfå kontrollen över Orkneyöarna efter att skotska kronan förlorat kontrollen över ögruppen till skotska rebeller. Motståndarna i slaget var den delen av klanen Sinclair som bodde på Orkneyöarna och lokala orkadier, dvs. lokala invånare på Orkneyöarna. De ville inte att Skottland skulle återfå kontrollen över Orkneyöarna eftersom de inte längre ville betala sina hyror till ögruppens tacksmen. Tacksman i singular.

​Den skotska kronan hyrde ut Orkneyöarna till tacksmen som var markägare som samlade in hyror, skatter och andra avgifter från lokalinvånarna. På Orkneyöarna missbrukade de sina befogenheter, vilket fick konsekvensen att Sinclairs på Orkneyöarna och lokala orkadier motsatte sig dem och i förlängningen den skotska kronans kontroll över Orkneyöarna. Slaget vid Summerdale 1529 var det sista eller åtminstone det sista stora klanslaget på Orkneyöarna. Det vanns av sidan med Sinclairs på Orkneyöarna och lokala orkadier. 501 män dog i slaget. 


*1500-tals klanen Murray of Aberscross var inte samma klan som klanen Murray.

* Gällande Eigg massakern 1577. År 
1577 var en grupp män från klanen MacLeod på besök på ön Eigg i Inre Hebriderna i Lochaber i sydvästra Highland, enligt en berättelse från klanen Macdonald of Clanranald. MacLeod-männen blev väldigt förtjusta och underförstått närgångna mot öns vackra kvinnor. Möjligen var männen berusade efter intag av alkoholhaltiga drycker. Deras närgångenhet mot öns kvinnor gillades inte av de lokala männen som kvinnorna tillhörde klanen Macdonald of Clanranald. De lokala männen tog tag och satte männen från MacLeod på en eller flera små båtar. Sedan med hjälp av sina egna båtar drog de ut deras båt eller båtar ut på havet utanför Eigg. Där lämnade de lokala männen sedan männen från MacLeod åt sitt öde ute på havet.

Eftersom MacLeods båt/båtar saknade segel och åror kom de på drift ute på havet, men de räddades till slut av andra MacLeods i andra båtar. Arga ville de här männen från MacLeod sedan hämnas på öborna på Eigg. Kort senare reste de tillbaka till Eigg, men deras båt/båtar sågs i havet utanför ön av öborna som förstod att något illa var i görningen. 395 av Eiggs 396 invånare gömde sig då i grottan Cave of Frances på öns södra del. Ingången till grottan var liten och smal, skymd av mossa och täckt av annan vegetation. Ingången låg också bakom ett litet vattenfall. Själva ingången var bara 65 cm hög. För att komma in i grottan behövde en människa kravla i sju meter in till själva grottan innan den öppnade upp sig. Det var inte något för en person med klaustrofobi. Väl inne i grottan var grottan sedan 79 meter lång, 8 meter bred och 6 meter hög. På ytan var grottan ett bra gömställe och det visste öns invånare om.

Efter 3-5 dagars fruktlöst sökande efter Eiggs invånare och plundrande av deras tomma hem funderade männen från MacLeod att lämna ön. Men precis när de skulle sätta sig i sin eller sina båtar såg de en människa lämna området utanför grottan på öns södra del. Men sedan försvann den här människan spårlöst och de kunde inte hitta honom eller henne. Men de såg personens fotspår som ledde till ingången av Cave of Franc och de förstod att öborna var inne i grottan. Männen från MacLeod omorganiserade då vattenflödet utanför ingången. Därefter staplade de halm och virke från hustak vid grottans ingång som de tagit från öbornas tomma hem. Sedan tuttade de eld på halmen och träet. Eftersom vattnet dämpade lågorna fylldes grottan med rök och kvävde alla inuti. 395 människor som befann sig i grottan dog av röken. Alla tillhörde klanen Macdonald of Clanranald eller hade anknytning till den klanen som t.ex. septs. Endast en invånare på Eigg överlevde massakern i grottan. Det var en äldre kvinna som inte hade sökt skydd i grottan.

Långt senare 1977-2007 ifrågasattes sanningshalten i den historien av forskare som inte var säker på att massakern ens ägde rum i grottan, men faktum var att under de efterföljande århundradena efter 1577 hittades mänskliga kvarlevor många gånger i grottan. Dessa rester av människor har sedan tagits ut från grottan och begravts på nytt, exempelvis 1773, 1814 och 1845.  Så sent som 2017 hittade turister ben i grottan som tillhörde en sextonåring. Fortfarande sägs det att det finns mänskliga kvarlevor i grottan.

* I slaget vid Totronald 1583 på ön Coll i Argyll and Bute invaderades ön av klanen Maclean of Duart. Men klanen Maclean of Coll, som bodde på ön, stod emot inkräktarna och i slaget högg de av deras huvuden och kastade dem i en bäck på Coll. Bäcken kallas än idag för "t
he stream of the heads".

*Trots sitt namn i slaget vid Western Isles 1585-1586 ägde de slagen rum på öarna Jura, Islay, Mull och Tiree i Inre Hebriderna och på halvön Kintyre på fastlandet.

* I slaget vid Logiebride 1597 stred bl.a. familjen Bain of Tulloch. 
Trots sitt efternamn Bain var de inte en del av klanen MacBean/MacBain från Inverness-shire. Istället var de en gren till klanen Mackay från Strathnaver i Sutherland. En av familjen Bains förfäder John Bain Mackay tog sitt mellannamn Bain som sitt efternamn istället för sitt riktiga efternamn Mackay.

*Slaget vid Carinish 1601 på North Uist i Yttre Hebriderna är det senaste slaget i Skottland där pilbågar och pilar användes. 

*I stand-off at the Fords of Arkaig 1665 ställde Chattan upp med 1 500 män mot Camerons 1 200 män. Konflikten gällde en 360 år lång konflikt över mark i Loch Arkaig i Highland som pågick under åren 1305-1665. De löste det utan vapen med att klanen Cameron köpte upp Mackintosh mark. Cameron och Mackintosh hade en klanfejd i 358 år under åren 1330-1688.

*Många av slutet av 1600-talet till 1700-talets klanstrider var inbakade i strider där en del skotska klaner t.ex. representerade skotska jakobiter och stred mot andra skotska klaner som företrädde Storbritanniens regering. Dessa klanstrider står därför som strider mellan jakobiter och t.ex Storbritanniens regering i avsnittet om jakobiter.


Resultat för klaner inblandade i minst tio kända strider:
- Sutherland 12 vinster, 1 oavgjord och 3 förluster.
​- Mackay 12-1-9
- Cameron 8-0-3
​- MacDonald 8-0-4
- Campbell 5-1-4
​- MacLeod 5-0-5


Resultat alla ovan, oavsett antal strider:
- Sutherland 12 vinster, 1 oavgjord och 3 förluster.
​- Mackay 12-1-9
- Cameron 8-0-3
- MacDonald 8-0-4
​- Gordon 7-0-2
- Mackenzie/
Mackenzie of Seaforth 6-2-1
- Campbell 5-1-4

​- MacLeod 5-0-5
- 
Montgomery 4-0-2
​- Ross 4-0-4
- Munro 3-2-2
​- Macdonald of Sleat 3-1-3
- Mackintosh 3-1-5
- MacDonald of Keppoch 3-0-0
- Murray (Moray) of Aberscross 3-0-1
- Douglas 3-0-2
- Stewart 3-0-4
- Fraser of Lovar 2-1-1
​- Gunn 2-1-4
- Maclean/Maclean of Duart 2-1-5
​​- Sinclair 2-1-5
- Drummond 2-0-0
- Robertson 2-0-0
- Kerr 2-0-0
- Macrae 2-0-0
- Keith 2-0-1
- MacDougall 2-0-1
​- MacLeod of Lewis 2-0-1
- Macdonald of Clanranald 2-0-3
- Chattan 2-0-4

- Cunningham 2-0-4​
- MacDonald of Dunnyveg 1-1-2
- Comyn 1-0-0
- Davidson 1-0-0

- Flera klaner från högländerna 1-0-0
- Graham 1-0-0
- Hay 1-0-0
- Irländsk brigad 1-0-0
- Irvine 1-0-0
- Johnstone 1-0-0
- Katolska rebeller 1-0-0
- MacAulay (Argyll) 1-0-0
- Maclean of Coll 1-0-0

- Macnab 1-0-0
- Macpherson 1-0-0

- Maxwell 1-0-0
- Orkadier 1-0-0

- Rojalister 1-0-0
- Skotska kronan 1-0-0
- Spanien 1-0-0
- 
Stewart of Darnley (familjen) 1-0-0
- Brodie 1-0-1
- Dingwall (familjen, inte klanen) 1-0-1
- Gregor/MacGregor 1-0-1
- Hamilton 1-0-1

- MacIver 1-0-1
- MacLaren 1-0-1
- Rebeller/katolska rebeller 1-0-1
- Stewart of Appin 1-0-1
- Lindsay 1-0-2
- MacDonell of Glengarry 1-0-2
​- MacLeod of Harris and Dunvegan 1-0-2
- Ogilvy 1-0-2
- Scott 1-0-2
- Grant 1-0-3
- Forbes 1-0-5
- Calder 0-1-0
- Boyd 0-0-1

- Colquhoun 0-0-1
- Elliot 0-0-1
- Flera klaner från lågländerna  0-0-1
- Fraser 0-0-1
- Gray 0-0-1
- Grierson 0-0-1
- Macaulay (Wester Ross) 0-0-1

- MacCallum 0-0-1
- MacCulloch 0-0-1
- MacDonald of Ardnamurchan 0-0-1
- MacDonald of Lochalsh 0-0-1
- 
MacFarlane 0-0-1
- MacGillivray 0-0-1
- MacHeth (blev senare Mackay) 0-0-1
- Mackay rebeller 0-0-1
- MacLeay 0-0-1

- MacLennan 0-0-1
- MacNaghten 0-0-1
- Matheson 0-0-1
- Maxwell 0-0-1
- 
Neish (MacNeish) 0-0-1
- Obsr 0-0-1
- Oliphant 0-0-1
- Pollock 0-0-1
- Polson (ingen klan, bara en sept) 0-0-1
- Quhele 0-0-1

- Rebeller 0-0-1
- Seton 0-0-1
- 
Sutherland of Dirlot 0-0-1
- MacNeil 0-0-2
- Sutherland of Duffus 0-0-2
- Murray 0-0-3



-----------------------------

5. Andra strider internt

Den här tidslinjer tar upp andra strider mellan människor eller familjer som inte var klanstrider. Scrolla upp för tidslinjen mellan skotska kronan, rojalister och parlamentarikers strider mot andra familjer eller internt.

År, plats eller namn, vilka som stred och vilka som vann.

Efter Kr., slaget vid/om:
1544, mars - Glasgow = Stewart vs Hamilton = oavgjort.
1544, maj - Glasgow Muir (Butts) = Cunningham vs Hamilton = Hamilton vinst.

Resultat:
- Hamilton 1 vinst, 1 oavgjord och 0 förluster
- Stewart 0-1-0
- Cunningham 0-0-1


-----------------------------

6. Statistik - krigsslag med deltagare, döda och skadade

Statistiken nedan gäller för båda sidor i slagen med Skottland eller skottar inblandade som ena part fram till 1700-talet.

6.1 Alla krigsslag, oavsett kategori

Krigsslag med flest deltagare:
1. Ramillies (Bel) 1706 med 122 000 män.

2. Blenheim (Tys) 1704 med 108 000 män.
3. Moira (Nordirland) 637 med 100 000 män.
4. Namur (Bel) 1695 med 71 000 män.
5. Flodden (Eng) 1513 med 56 000-66 000 män, median 61 000 män

Slaget vid Ramillies i Belgien 1706 är det slaget som haft flest deltagare med som Skottland deltagit i oavsett kategori. I belägringen av Namur 1695 i Belgien deltog 71 000 män, varav 58 000 på de allierades sida med bl.a. Skottland, England, etc. mot fransmännens 13 000 män. Dock hade de allierade tillgång inom räckhåll med upp till ytterligare 102 000 soldater. Nu blev det inte så, men i teorin hade upp till 173 000 soldater kunnat deltagit i Namur, även om det aldrig var aktuellt.

Krigsslag med flest dödade och skadade:

1. Blenheim (Tys) 1704 = 25 484 döda/skadade.
2. Moira (Nordirland) 637 = minst 20 000-30 000 döda/skadade.
3. Namur (Bel) 1695 = 20 000 döda/skadade.


Krigsslag med flest dödade:
1. Moira (Nordirland) 637 med minst 10 000-15 000 döda.
2. Flodden (Eng) 1513 = 6 500-18 000 döda, median 12 250 döda.
3. Bannockburn 1314 = upp till 11 700 döda + 100 till döda/skadade. 

Krigsslaget vid Bleinheim 1704 är det slaget som Skottland deltagit som haft flest döda och skadade oavsett kategori. Krigsslaget i Moira 637 är det slaget som troligen haft flest döda med bl.a. det skotska kungariket Dál Riata mot högkungen av Irland. Flodden 1513 är däremot det slaget som haft flest upp till 
bekräftade döda, åtminstone på de brittiska öarna med skotskt deltagande. Dock dog det säkerligen fler i slaget vid Moira 637. Minst 3 000 dog i belägringen av belgiska Namur 1695. Troligen dog betydligt fler och kanske upp till 10 000, men det är inte bekräftat att det dog fler där än Moiras minst 10 000-15 000 döda eller Floddens 6 500-18 000 döda.


6.2 Kungariken internt inom/med Skottland

Krigsslag med flest deltagare:
1. Moira (Nordirland) 637 med 100 000 män.
2. Clontarf (Irland) 1014 med ca 12 000 män.


Krigsslag med flest dödade och skadade:
1. Moira (Nordirland) 637 med minst 20 000-30 000 döda/skadade.
2. Clontarf (Irland) 1014 med 7 000-10 000 döda, median 8 500 döda.


6.3 Skottland/Alba/Caledonia som ena part mot annat land fram till 1707

Krigsslag med flest deltagare:

I Skottland:
1. Mons Graupius 83/84 med 32 000-60 000+ män, median 46 000 män.
2. Pinkie 1547 med 34 800-38 800 män+ 30 krigsfartyg, median 36 800 män.
3. Bannockburn 1314 med 25 000-33 000 män, median 29 000 män.

I England:
1. Flodden 1513 med 56 000-66 000 män eller median 61 000 män.
2. Sack of Berwick 1296 med 52 000 män och 5 000 hästar.
3. Warrington Bridge 1651 med 28 000 män, varav 9 000 ryttare.

På kontinenten:
1. Ramillies (Bel) 1706 med 122 000 män.
2. Blenheim (Tys) 1704 med 108 000 män.
3. Namur (Bel) 1695 med 71 000 män.

4. Walcourt (Bel) 1689 med 54 000-65 000 män, median 59 500 män.
5. Ev. Huy (Bel) 1694 med 8 200-85 200 män, median 46 700 män.

Slaget vid Ramillies 1706 i nuvarande Belgien är det största slaget som Skottland deltagit i oavsett kategori. Skottland, England och Nederländerna stred med 62 000 män mot Frankrike, Spanien och kurfurstendömet Bayern med 60 000 män. I belägringen av Huy (Bel) 1694 mellan Skottland, England, Nederländerna, Tysk-romerska riket och Spanien på ena sidan mot Frankrike på den andra hade de förstnämnda en 84 000 man stor armé mot fransmännens 1 200 soldater. Totalt 85 200 soldater på båda sidor. Det råder osäkerhet hur många som var närvarande för de förstnämnda allierade och som stred mot fransmännen den 22-27 september 1694, men de var fler än 7 000 soldater men färre än 84 000.


Krigsslag med flest dödade och skadade:

I Skottland:
1. Bannockburn 1314 = upp till 11 700 döda + 100 till döda/skadade. 
2. Mons Graupius 83/84 = ca 10 360 döda.
3. Pinkie 1547 = 7 200-8 600 döda, skadade och tillfångatagna eller i median 7 900.

I England:
1. Flodden 1513 = 6 500-18 000 döda eller median 12 250 döda.
2. Sack of Berwick 1296 = 4 000-17 000 döda/skadade, median 10 500.
3. Homildon Hill 1402 = minst 5 000 döda och skadade, kanske 6 000.

På kontinenten:
1. Blenheim (Tys) 1704 = 25 484 döda/skadade, varav 10 542 döda och 14 942 skadade.
2. Namur (Bel) 1695 = 20 000 döda/skadade med minst 3 000 döda.

3. Ramillies (Bel) 1706 = 16 663-19 000 döda/skadade, median 17 832.
4. Schellenberg (Tys) 1704 = 10 041 döda/skadade, varav 6 342 döda och 3 699 skadade.


6.4 Covenanter från Skottland och andra mot England/Irland

Flest deltagare
1. Worcester (Eng) 1651 med 44 000 män.
2. Marston Moor (Eng) 1644 med 42 000 män.
3. Newburn (Eng) 1640 med 25 000 män, varav 20 000 var skotska covenanter.

Flest dödade och skadade
1. Marston Moor (Eng) 1644 med 4 300 döda.
2. Worcester (Eng) 1651 med 3 700 döda + 10 000 tillfångatagna.
3. Benburb (NI) 1646 med 2 300-3 300 döda/ skadade, median 2 800.


6.5 Mellan Skottland/Alba och internt

Flest deltagare
1. Sauchieburn 1488 med 48 000 män.
2. Dupplin Moor 1332 med 16 500-41 500 män, median 29 000 män.
3. Stracathro 1130 med 15 000 män.
4. Dingwall 1411 med 14 000 män.
5. Renfrew 1164 med 9 000-16 000 män, median 12 500 män + 160 skepp.
6. Glenlivet 1594 med 12 000 män.
6. Argyll's Rising 1685 med 11 500-12 500 män, median 12 000.

Flest dödade och skadade
1. Dupplin Moor 1332 med 2 000-15 000 döda, median 8 500 döda.
2. Stracathro 1130 med 5 000+ döda och skadade.
3. Kilsyth 1645 med strax över 4 500 döda och skadade

*Kravallerna vid George Square i Glasgow 1919 som lockade 20 000-25 000 demonstranter inte inräknade ovan eftersom det inte var ett traditionellt slag. 



6.6 Jakobiter

Flest deltagare, på båda sidor:
1. Sheriffmuir 1715 med 18 000 män.
2. Falkirk Muir 1746 med 15 000 män.
3. Culloden 1746 med 14 400 män.
4. Stirling Castle 1746 med 8 700-9 700 män, median 9 200 män.
5. Killiecrankie 1689 med 6 040-8 100 män, median 7 070 män.
6. Dunkeld 1689 med 6 200 män.
7. Carlisle, 2nd (Eng) med 5 450 män.

I slaget vid Sheriffmuir i Stirling council area deltog 18 000 män, varav 12 000 var jakobiter. De 18 000 är rekord både i antal män i ett slag på båda sidor med skotska jakobiter inblandade i Skottland och de 12 000 är rekord för antalet enbart jakobiter i ett slag i Skottland. Varken innan eller efter har över 10 000 skotska jakobiter deltagit samtidigt i ett slag. I slaget vid Falkirk Muir 1746 var de skotska jakobiterna bara 8 000 män tillsammans med Frankrike mot Storbritanniens regerings 7 000 soldater.
​
Flest dödade och skadade
1. Killiecrankie 1689 med 2 400-2 700 döda och skadade.
2. Culloden 1746 med 1 550-2 050 döda/skadade, median 1 800.
3. Sheriffmuir 1715 med 863-1463 döda/skadade, median 1163.
4. Prestonpans 1745 med 405-620 döda/skadade, median 513.
5. Cromdale 1690 med ca 500 döda.
6. Falkirk Muir 1746 med 500 döda/skadade.

I slaget vid Killiecrankie 1689 dog och skadades hela 2 400-2 700 män på båda sidor av bara 6 040-8 100 män deltagande män.


6.7 Klanstrider

Flest deltagare
1. Dingwall 1411 med 14 000 män.
2. Inverness 1429 med 12 000 män.
2. Glenlivet 1594 med 12 000 män.
4. Harlaw 1411 med 11 000-12 000 män, median 11 500.

I slaget vid Dingwall 1411 ställde klanen MacDonald och deras allierade upp med 10 000 mot klanen Mackays och deras allierades 4 000 män. Det slutade med en MacDonald-vinst.

Flest dödade och skadade
1. Harlaw 1411 med 1 500 döda
2. Dryfe Sands 1593 = 1140-1340 döda, median 1240 + X skadade.
3. Of the Shirts 1544 med 787 döda.
4. Arbroath 1445/1446 med minst 600 döda/skadade
5. Lagabraad 1480 eller 1483 med 517 döda.
6. Glenlivet 1594 med 514 döda/skadade.
7. Summerdale 1529 med 501 döda.

8. Glenboultachan 1522 med åtminstone 470 döda.
9. Eigg massacre 1577 med 395 döda. 
10. Traigh Ghruinneart 1598 med 370 döda/skadade.
11. Craibstone 1571 med 120-500 döda/skadade, median 310.

Flest enbart dödade
1. Harlaw 1411 med 1 500 döda.
2. Dryfe Sands 1593 med 1140-1340 döda, median 1240.
3. Of the Shirts 1544 med 787 döda.
4. Lagabraad 1480 eller 1483 med 517 döda.
5. Summerdale 1529 med 501 döda.
​6. Glenboultachan 1522 med åtminstone 470 döda.
7. Eigg massacre 1577 med 395 döda.
8. Traigh Ghruinneart 1598 med 310 döda.
9. Stalc 1468 med minst 130 döda, men troligen minst 230-360 döda.
10. Clachnaharry 1454 med 200 döda eller något fler.
​
6.8 Andra strider internt

Flest deltagare
1. Glasgow i mars 1544, med ca 1 600-2 000 män.
2. Glasgow Muir i maj 1544, med ca 1 200-1700 män.

Flest dödade och skadade
1. Glasgow i mars 1544 med 600 döda, av ca 1 600-2 000 deltagare.
2. Glasgow Muir i maj 1544, minst ett par hundra döda, max 300-400.
© Copyright: skottlandshistoria.com 2012-2023. ✉ ​skottlandshistoria2012@gmail.com

  • Skottlandshistoria.com
    • Före år 0 >
      • 3 miljarder år sen
      • 3 miljoner år sen
      • 10 000 f.Kr.
      • Yngre stenåldern
      • Bronsåldern
      • Järnåldern
      • Mytologi/historia?
    • 1-1000 >
      • 1-100
      • 100-talet
      • 200-talet
      • 300-talet
      • 400-talet
      • 500-talet
      • 600-talet
      • 700-talet
      • 800-talet
      • 900-talet
    • 1000-2022 >
      • 1000-talet
      • 1100-talet
      • 1200-talet
      • 1300-talet
      • 1400-talet
      • 1500-talet
      • 1600-talet
      • 1700-talet
      • 1800-talet
      • 1900-talet
      • 2000-talet
    • Slott
    • Trädgårdar
    • Kungahus
    • Kultur
    • Fakta
    • © Copyrights >
      • Om denna siten
      • Frågor och svar
      • Links
      • Email