Frågor och svar (FAQ) - snabba frågor och korta svar.

Vem var den första skotten som finns beskrivet i skrift? 
Svar: Scáthach som levde 200 f.Kr. eller Cruithne som levde på 400-talet f.Kr., på 200-talet f.Kr. eller på slutet av första århundradet f.Kr. samt eventuellt in på de första åren e.Kr. Scáthach var lärarinna i krigskonst. Hon bodde på Dún Scáith (Fort of Shadows) på Isle of Skye. Cruithne var en caledonisk kung men på pappret piktisk kung som bodde i norra eller i östra Skottland. Cruithne räknas som ursprungsfader till alla efterföljande piktiska kungar.

Cruithne far Cinge, hans farfar Luchtain, osv. som också finns nämnd i skrift då?
Svar: Vi i eftervärlden vet inte om de var från Skottland, Irland, Wales eller England. Vi vet heller inte om de bodde i Skottland.

Vem var den första manliga skotska patrioten som finns beskrivet i skrift? 
Svar: Calgacus 83/84 e.Kr. Han var krigsledaren för caledonierna som försökte försvara Skottland mot romarna, även om nationen Skottland inte fanns på hans tid eftersom Skottland var indelade i flera små egna självständiga kungariken då han levde. Men under enad flagg försökte han försvara området som idag är Skottland.

Vilka var caledonierna?
Svar: Det romerska samlingsnamnet för alla stammarna i Skottland.

Ockuperade romarna Skottland någon gång? I skolan som barn sa min lärare att romarna aldrig var längre norrut än Hadrianus mur. Hade min lärare rätt?
Svar: I omvärlden utanför Storbritannien finns det en myt sedan gammalt att skottarna lyckades hålla undan romarna från sitt eget territorium. Men det stämde inte. Romarna byggde 17 fort i centrala Skottland och ytterligare fort i norra Skottland, vilket var en bra bit norr om nuvarande Edinburgh. Dessutom hade romarna flera fort i södra Skottland samt oändligt många camps från söder till nordöst under olika perioder. Däremot var hela Skottland aldrig ockuperat samtidigt. Dock ansåg romarna själva under några år på 80-talet e.Kr att de lagt under sig hela Skottland. 

Men varför tror resten av världen att romarna aldrig invaderade Skottland?
Svar: En kombination av okunskap från resten av världen och ingen förnekelse från skottarna själva. Skottarna odlar gärna själva myten att en stormakt som romarriket aldrig lyckades inta deras land. Det är en vacker myt. Däremot lyckades romarna aldrig tämja skottarna och stifta lagar som i England. Romarna var max ett halvt sekel på en del platser i Skottland och på andra knappt alls, undantaget delar av södra Skottland som ockuperades under flera sekel av romarna. Södra England å andra sidan var permanent under romersk ockupation i 367 år med integration mellan romarna och engelsmännen. I Skottland däremot integrerades aldrig romerska soldater med den lokala befolkningen lika intensivt som i England, med några undantag där romerska soldater vid fort i Skottland anammande lokala keltiska gudar. 

Byggdes Hadrianus mur för att för att skydda romarriket mot stammarna i norr?
Svar: Även det en gammal myt om Skottland som aldrig tenderar att försvinna. Till och med seriösa historieböcker om Skottland och på seriösa siter på nätet skriver fortfarande att muren byggdes för att skydda romarriket mot stammarna i norr. Det är dock bara en myt. Hadrianus mur uppfördes som ett monument för att markera det romerska rikets nordliga gräns. Muren var en gränsmur och inte en försvarsmur. Alla riken söder om denna gräns i Europa tillhörde Rom, enligt romarna själva.

Skottland har idag drygt 5,3 miljoner invånare. Hur många av dem härstammar från de norska vikingarna som invaderade Skottland på 800-talet?
Svar: Enligt släktforskare har ca 1 miljon människor i dagens Skottland minst en norsk anfader, vilket är knappt 19 % av hela befolkningen i Skottland. Enligt DNA-undersökningar har 33 % av befolkningen på Orkneyöarna påbrå från västra Norge. På Shetlandsöarna är den siffran ännu högre. Där har 50 % av alla människor norskt påbrå.

Varför är norska påbråt som störst på Orkney- och Shetlandsöarna?
Svar: När norska vikingar invaderade Orkney- och Shetlandsöarna i slutet av 700-talet och på 800-talet tog de kontroll över de båda ögrupperna samt utrotade hela den piktiska befolkningen som bodde på Shetlandsöarna. Ingen av lokalbefolkningen överlevde. Sedan bosatte sig norska vikingar bl.a. på Orkney- och Shetlandsöarna, Yttre Hebriderna och i Caithness på 800-talet. Fram till andra hälften av 1400-talet var Orkney- och Shetlandsöarna sedan en del av Norge. Därefter blev de skotska. Sedan har människor flyttat till och från under åren som gått.

Vem var Skottlands första kung?
Svar: Kenneth MacAlpin (810-843) under åren 843-858.

När bildades den skotska nationen för första gången?
Svar: 843 e.Kr. när Dál Riata gick samman med Piktland och blev en del av Piktland, under Kenneth MacAlpin (810-858), kung av Piktland 843-858. Senare bytte Piktland namn till Alba som senare bytte namn till Skottland.

Vem var Kenneth MacAlpin? 
Svar: Med honom startade en ny dynasti där en del av efterföljande (skotska) kungar var släkt i rakt nedstigande led till honom. Han blev en landsfader. En skotsk Gustav Vasa för att förenkla det. Dessutom stärktes banden mellan pikterna i nordöst och i öst med gaelerna i sydväst under hans period. Detta trots att det ursprungliga Piktland var ett eget land med sin egen kulturella särart, språk, seder och bruk gentemot gamla Dál Riata. Kenneth MacAlpin blev symbolen för en nyordning. Med senare kungar på 900-talet blev det emellertid starten på en förändring där allt piktiskt övergick till att bli gaeliskt under de kommande generationerna.

Jag har sett filmen Braveheart med Mel Gibson från 1995. Hur väl stämmer den med hur det såg ut i Skottland i slutet av 1200-talet?
Svar: Den filmen är full med så mycket faktafel att det skulle ta evigheter att lista alla felaktigheter. I filmen målade sig t.ex. Mel Gibson och hans krigare sig i ansiktena, men det slutade man med i Skottland flera hundra år tidigare. Filmens korrekthet rent historiskt kan jämföras med som att göra en svensk film och blanda in vikingarna, Gustav Vasa och Carl von Linné i samma tid. Då förstår alla att Braveheart inte är någon film som historikerna värdesätter särskilt högt rent faktamässigt. Däremot kan många tycka filmen är bra sett ut ett underhållningsperspektiv. Det är också en mycket vacker film. Definitivt värd att se ifall man inte sett den och definitivt värd att se om några år efter att man sett den första gången. Dessutom kan en del tycka det är bra att Skottland fick komma i centrum i en sådan känd film.

Vad var en klan för något?
Svar: Clann är det gaeliska namnet för familj eller barn, vilket heter clan på engelska och klan på svenska. Klanen bestod av stor grupp människor som alla tillhörde samma familj och som härstammade från samma anfader. En klan innefattade även en stor grupp människor utanför familjen som behövde beskydd. Lojalitet till klanen var mycket viktigt för att hålla relationerna intakt mellan medlemmarna.

Vad var jakobitismen för något?
Svar: Jakobitismen var den rörelsen som 1688-1746 försökte återsätta det stuartska kungahuset på Englands, Skottlands och Irlands troner.

Vilka var jakobiterna?
Svar: Anhängare som 1688-1746 ville återsätta James VII och hans ättlingar på kungatronen efter att James VII störtats 1688. Namnet jakobiter kommer från Jacobus, som är det latinska namnet för James. James VII var den senaste katolska regenten som styrde Skottland och England. Efter James VII störtades flydde han till Frankrike. Samtidigt blev hans dotter Mary II och holländsk födda svärson William II/III regenter över Skottland och England 1689, men de var protestanter båda två. 

Jakobiterna hade sina starkaste fästen på Irland och i Skottland. Irländarna stödde jakobiterna eftersom de hoppades få ett slut på lagar som diskriminerade katoliker. 75 % av av irländarna var katoliker 1689. I Skottland hade jakobitismen sitt största fäste i högländerna. Anledningen var att när James VII var kung behandlade han högländarna väl. Han samarbetade även med klanhövdingarna. Tidigare kungar från slutet av 1500-talet hade försökt motverka den högländska kulturen. Befolkningen i högländerna såg därför jakobitismen som det styre som var mest vänligast inställda till deras territoriums.

I England hade jabobiterna inte lika starkt stöd. Vid den här tidpunkten var 2-3 % av Englands befolkning katoliker och 10-15 % totalt med Irland, Skottland och England inräknat. I England var jakobiterna som starkast i norr. 1689 var 15-20 % av överklassen katoliker i dessa tre länder. Stor del av överklassen var istället protestanter med andra ord. De ville inte ha en katolsk kung och gjorde därmed allt för att motverka jakobitismen. Jakobiterna försökte även senare på 1700-talet att tillsätta James VII son James Francis Edward Stuart och sonson Charles Edward Stuart som kungar av Storbritannien, men alla försök misslyckades.

Vem hade varit kung över Storbritannien idag om jakobiterna fått igenom sin vilja på 1700-talet?
Svar: Hade de fått igenom sin vilja hade Franz (f. 1933), hertig av Bayern, idag varit kung av Storbritannien. Franz är James VII sonson sonson sondotter sondotter sonson son. Franz härstammar även från huset Wittelsbach och är släkt i rakt nedstigande led till flertalet av Europas kungahus. Bl.a är han ättling till svenska regenterna kung Karl X Gustav (1654-1660), kung Karl XI (1660-1697), kung Karl XII (1697-1718) samt drottning Ulrika Eleonora (1718-1720).

Vilka är de mest kända skottarna historiskt?
Svar: Det beror på vem man frågar, men de mest kända skottarna utanför Skottland är förmodligen Calgagus, Columba, William Wallace, Robert Bruce, Mary I, James VI, Rob Roy MacGregor, Adam Smith, Robert Burns, Walter Scott, David Livingstone, Alexander Bell och Sean Connery. De som gillar tennis vet också om Andy Murray. 1700-tals Bonnie Prince Charles är starkt förknippad med Skottland, men han föddes i Rom. Musikern Rod Stewart (f. 1945) föddes i London som son till en skotsk pappa och en engelsk mamma. 

Vem är Skottlands kung/drottning idag?
Svar: Skottland har ingen egen kung eller drottning som är enbart regent över Skottland. Däremot är engelska Elizabeth II drottning över Skottland och resten av Storbritannien. Hon är också drottning över 15 andra länder som t.ex. Kanada, Jamaica, Australien och Nya Zeeland.

Finns det några språkliga kopplingar mellan Skottland och Sverige?
Svar: Ja, det finns många. Skottland har lånat mängder med ord från fornnordiskan. men även svenskan har lånat ord från Skottland. De utpräglade rullande "R" som finns i västsvenska dialekter kommer från skotska immigranter som flyttade till Göteborgstrakten på 1600- och 1700-talen.

Finns det ett Loch Ness-monster i Loch Ness?
Svar: Nej, det är en påhittat historia. Rent biologiskt måste det åtminstone finnas minst 100 Loch Ness-monster i sjön för att Nessie skulle kunna överleva som djurart och föra arten vidare till nästa generationer av Loch Ness monster. Hade det funnits 100 Nessies i Loch Ness hade några döda Nessies förr eller senare spolats upp vid en av sjöns strandkanter och därmed hittats av människor. Precis som döda valar har spolats upp vid strandkanter i Atlanten och som har hittats av människor i flera årtusenden. 

Alla dokumenterade foton eller filmer på Nessie är antingen falska manipulerade foton/filmer eller naturliga sälar, fiskar, stenar, trästockar, skuggor av andra djur/stenar/trästockar, etc. En historiker sa: "I den mörkaste av alla skogar kan alla se troll om natten. Desto svårare att se och hitta dessa troll på dagen när solens strålar lyser in i samma skog."

Avslutningsvis, tre resefrågor om Yttre Hebriderna. Jag vill resa med färja från det skotska fastlandet i väst till Yttre Hebriderna i nordväst. Vilka är min alternativ? Helst med en hyrd eller egen bil.

Svar: Det finns flera färjelinjer med stora bilfärjor. Några av de största med färjor från norr till söder går från:
- Ullapool till Stornoway på Lewis på 2 timmar och 30/45 minuter.
- Uig på Isle of Skye till Tarbert på Harris på 1 timme och 40 minuter. 
- Uig på Isle of Skye till Lochmaddy på North Uist, 1 timme och 40/45 min. 
- Mallaig till Lochboisdale på South Uist på 3 timmar och 30 minuter.
- Oban till Lochboisdale på 7 timmar. 
- Oban till Castlebay på Barra på 4 timmar och 45 minuter eller 7 timmar. 

På plats på Yttre Hebriderna behöver den som reser hela vägen från Stornoway i norr till Barra i söder bara åka färja två gånger. Första gången är färjan mellan Leverburgh på Harris till Berneray på North Uist som tar en timme. Sedan en andra gång längre söderut med färja mellan Eriskay och Barra som tar 40 minuter. Färjorna internt på Yttre Hebriderna är betydligt mindre än färjorna mellan Yttre Hebriderna och fastlandet. Den som däremot lämnar kvar bilen på det skotska fastlandet kan givetvis hyra bil, motorcykel, cykel eller ta vanliga lokalbussar på Yttre Hebriderna. 2017 åkte 82 % av alla turister omkring på ögruppen med egen, en väns eller en hyrd bil. 3 % föredrog egen eller en hyrd cykel, 3 % valde att i huvudsak gå eller vandra medan 2 % av turisterna tog sig fram på lokalbussar.


Okay, hur lång tid tar det att göra Yttre Hebriderna från norr till söder?
Svar: Det beror på vad du vill se och göra. Ska du bara rent allmänt åka omkring och besöka platser längs vägen tar enbart resvägen mellan populära Stornoway på Lewis i norr och Lochboisdale på södra South Uist i söder ungefär 4 timmar och 15 minuter med bil, inklusive färjan mellan Leverburgh och Berneray. Färjan tar en timme på vatten, men med installation och väntetider med bilen tar den 1 timme och 47 minuter. Utöver de dryga 4 timmarna kan du lägga till X antal timmar eller dagar för saker du vill besöka eller uppleva längs den här sträckan. Vill du däremot åka med bil hela vägen från Stornoway till Castlebay på Barra söder om South Uist kan du köra sträckan på 5 timmar och 45 minuter, inklusive färjorna mellan Leverburgh-Berneray och Eriskay-Barra. Föredrar du däremot att cykla samma sträcka kan du göra det på ungefär 12 timmar och 43 minuter, inklusive vila på de två färjorna. 

Hur många turister besöker Yttre Hebriderna varje år, var kommer de ifrån, varför åker de dit och var på ögruppen åker de till?
Svar: 2017 reste 218 590 människor till Yttre Hebriderna, varav 68 % var renodlade turister, 19 % affärsrelaterade besök och 13 % besökte vänner och familjen. Det kan jämföras med Orkneyöarnas 170 000 besökare 2017 och Shetlandsöarnas 73 000 besökare 2017. Av Shetlandsöarnas besökare var drygt hälften renodlade turister, 35 % i affärsrelaterade besök och drygt 10 % som besökte vänner eller familjen. Nästan en tredjedel sa att de reste till Shetlandsöarna efter att ha sett och blivit inspirerade av TV-programmen Shetland och An Island Parish.

Av Yttre Hebridernas besökare 2017 kom 55 % från Skottland, 28 % övriga Storbritannien, 11 % övriga Europa, 4 % Nordamerika och 2 % resten av världen utanför Nordamerika och Europa. ​2017 kom bara 17 % av Yttre Hebridernas besökare utanför Storbritannien. Av Yttre Hebridernas skotska besökare 2017 kom 22 % från Highland följt av Edinburgh 9 % och Glasgow 7 %. Av övriga Storbritannien var de flesta besökarna från England. I övriga Europa var de främst från Tyskland följt av Nederländerna, Frankrike och Schweiz. Av resten av världen kom majoriteten av besökarna från Australien. Få norrmän, danskar och svenskar besökte Yttre Hebriderna 2017, vilket kanske är förvånande i Norges fall eftersom ögruppen på mitten av medeltiden var en del av Norge. 81 % av alla besökarna oavsett land som besökte Yttre Hebriderna 2017 var 35+ år och 47 % var 45-64 år.   

2017 besökte 74 % av alla besökare på Yttre Hebriderna de stora Lewis i norr följt av 59 % Harris, 31 % South Uist, 29 % Benbecula, 29 % North Uist, 23 % Eriskay och 22 % Barra. 2017 övernattade 42 % av alla utomstående besökare 1-3 nätter i ögruppen och 41 % i hela 4-7 nätter. Genomsnittsbesöket var 5,8 nätter per besök. Endast 17 % stannade längre än åtta nätter. De som stannade minst en natt i respektive del bodde i genomsnitt 4,2 nätter på Lewis, 3,9 nätter på South Uist och 3,5 nätter på Harris. Trots att Barra är en relativt liten ö valde ändå genomsnittsbesökaren 2017, som sov över på ön, att spendera 3,2 nätter på ön. Besökare som bara besökte Barra över dagen och inte sov över är inte inräknade.

Anledningen till att turister besökte Yttre Hebriderna 2017 var för att se naturen och landskapet i 71 % av fallen, alltid velat åka dit 49 %, komma bort från allt hemmavid och se något annat 36 %, besökt ögruppen tidigare och ville återvända 33 %, ögruppens historia och kultur 32 % och tips från vänner 21 %. Av övriga skälen kan nämnas att 7 % besökte Yttre Hebriderna 2017 på grund av arkeologi. Största attraktionerna för turister 2017 på:

Lewis - de stående och resta stenarna Callanish Stones hos 78 % av turisterna som besökte Lewis. De följdes av Lewis nordligaste plats Butt of Lewis 46 %, Garenin Blackhouse Village 41 % och Dun Carloway, också känd som Carloway Broch, i 36 % hos turisterna.

Harris - på det mer bergiga Harris var besök för produktionen av whisky på Harris distillery hos 43 % det som lockade mest för turister på Harris. Det följdes av 34 % turistbesök hos vävare av Harris Tweed som vävs för hand och därefter besök på 1400- eller 1500-tals St Clement's Church i 30 %. Därefter besök hos örnarna vid North Harris Eagle Observatory hos 12 % av turisterna. Men både Lewis och Harris har mer för besökare som vykortsvackra kuster och stränder, några slott, en och annan trädgård och ett landskap som ger lugn till själen.

Berneray och North Uist - mest besökta var Balranald Nature Reserve 29 % som lockade fågelskådare, rökeriet Hebridean Smokehouse 24 % och St Kilda Viewpoint 24 %.

Benbecula - mest besökta var ruinen av 1300-tals slottet Borve Castle 11 %, Euaval Walk 7 % och bosättningen Nunton, känd på skotsk gäliska som Baile nan Cailleach, hos 4 % av turisterna. 

South Uist - mest besökta var stranden Prince Charlie Beach 27 % där brittiska kungligheter badat tidigare. De följdes av Kildonan Museum 25 %, Am Politician 24 % och skulpturen Our Lady of the Isles 19 %.

Barra och Vatersay - mest besökta var stranden Airport Beach 84 % där mindre flygplan landar följt av Catalina Plane Site, Vatersay i 33 % och Kisimul Castle 26 %.

_________________
Bilden: Vykort på Loch Ness-monstret och hennes ungar. Det skickades 1951 till Tom Fletcher i Australien från hans skotska faster och farbror.