Varför vikingarna reste till Skottland
793 AD började vikingatiden då de första vikingarna anföll Lindisfarne i nordöstra England och fortsatte till 1066 AD enligt brittiska historiker och till ca 1100 AD enligt svenska forskare. Vikingatiden började 157 år innan den medeltida värmeperioden började 950 AD. Den medeltida värmeperioden pågick 950-1250 AD. I detta sammanhang ses 157 år som strax innan. Vikingaperiodens andra hälft 950-1066/1100 sammanföll med den medeltida värmeperiodens första hälft 950-1066/1100. Under den medeltida värmdeperioden 950-1250 AD var medeltemperaturerna i Grönland, norra Atlanten, Europa, Sibirien, Kina, Japan och Nya Zeeland lika höga eller högre än nuvarande medeltemperaturer på 2000-talet AD. Denna perioden följde av lilla istiden 1350-1850 som var den kallaste klimatperioden sedan senaste istidens slut.
Vikingarnas samhällen byggde på jordbruk och handel. Det är dock okänt vad som var den utlösande faktorn till att danska, norska och svenska vikingar började expandera, erövra och plundra även utanför Skandinavien och Östersjön från och med starten 793 AD i England. Året efter kom de till Skottland 794 AD. Givetvis lockade skatter i kyrkor, etc. i England och Skottland som kunde fås genom plundringar och skövlingar. Men det förklarar inte varför erövringarna utanför Skandinavien och Östersjön började just 793 AD och inte 100 år innan eller 100 år efter. Varför 793 AD och inte 693 AD eller 893 AD? Varför började de överhuvudtaget 793 AD? Det finns olika teorier till vad som utlöste vikingarnas expansion, erövringar och plundringar utanför Skandinavien och Östersjön, dvs. vad som var den utlösande faktorn som gjorde att de 793 AD började söka sig utanför Skandinavien och Östersjön: 1. Båt-teorin. Nordmän från Danmark, Norge och Sverige drog ut på plundringståg inom Norden och norra Europa långt innan vikingatiden. Bl.a. plundrade nordmän Friesland i norra Holland på 500-talet för att sedan bli besegrade av frankerna. Nordmän gjorde även räder mot finnar, ester och ryssar i Östersjöområdet strax innan vikingatiden började, enligt spekulationer från en del av dagens forskare. I slutet av 700-talet hade nordmännen förbättrat sina fartyg. De grundgående skeppen kunde med lätthet ta sig fram vid flodsystem och kuster både västerut och österut. Dessutom kunde de resa långa sträckor över öppet hav med fartygen. Med förbättrade skepp kunde nordmännen söka nya och mer eftertraktade mål utanför Norden för sina angrepp som exempelvis Skottland, England, Ryssland, osv. Förbättrade båtar utlöste vikingarnas expansion enligt denna teori. Denna teori brukar ofta också föras fram från svenskt håll idag. Teorin förklarar dock inte varför vikingarna anföll England 793 AD och Skottland 794 AD istället för norra Frankrike eller Gamla Sachsen i Tyskland vid samma tid. 2. Hindra kristendomen-teorin. Början av vikingaperioden sammanföll med de saxiska krigen (the Saxon wars) som pågick 772-804 AD i nordvästra Tyskland. Krigen startades av Charlemagne (Karl den store) (f. 742/747/748 och d. 814), kung av Frankerriket 768-814 och innebar att Gamla Sachsen i dagens förbundsländer Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Sachsen-Anhalt införlivades i Frankerriket. Det innebar också att de som bodde i Gamla Sachsen bytte från germansk hedendom till germansk kristendom. Dessa nya omvandlande germanska kristna försökte sedan sprida kristendomen till andra germanska hedniska folk som inte var kristna. Enligt teorin försökte vikingarna i Skandinavien hindra kristendomen att spridas norrut till Skandinavien där de inte var kristna. Det var Charlemagne krig och erövringar i nordvästra Tyskland som var den utlösande faktorn enligt teorin. Genom anfall är bästa försvar och göra sig fruktade för att inga kristna missionärer skulle våga resa till Skandinavien hoppades vikingarna slippa att kristendomen spreds till Skandinavien. De misslyckades dock, vilket bl.a. fick till följd att en allvarlig konflikt utbröt i Norge där Norge var delat i två läger under nästan ett sekel. Det som talar mot teorin är att vikingarna i första hand attackerade England 793 AD och Skottland 794 AD och inte Charlemagne (Karl den store) Frankerrike eller Gamla Sachsen i Tyskland. Ifall vikingarna velat stoppa kristendomens utbredning nära Skandinavien borde de istället anfallit nuvarande Frankrike och nordvästra Tyskland först och inte England och Skottland. 3. Handelsteorin. Vikingarna hade långskepp (longship) och kunde resa över långa distanser över öppet vatten. Samtidigt var de ute efter att ta hem varor till Skandinavien. Detta ledde till att de började utforska vidsträckta landarealer och leta efter handelspartners i nya territorier, bl.a. i England och Skottland. Behovet av ökad handel och nya handelsmarknader var den utlösande faktorn enligt denna teori. Det som talar lite mot teorin är att det hade bedrivits handel, om än i mindre skala, mellan Skottland och Skandinavien i ett par tusen år innan vikingarna anlände. Skottland var inget okänt territorium för handelsmän från Skandinavien i slutet av 700-talet. Det var dock inte bara för vikingarna att resa till England och Skottland i slutet av 700-talet och början på 800-talet i tron att få bedriva handel i fredlig väg med andra fredliga handelspartners på de brittiska öarna. Vid den här tiden var marknaden inte lika fri och öppen för handel mellan Skandinavien och Storbritannien som den var ett par hundra år tidigare. Skandinaverna fick betala överpriser för de varor som ändå kom till Skandinavien från de brittiska öarna. Många kristna förespråkare och handelsmän i Europa ansåg att de bara skulle handla med andra kristna. Detta innebar att handelsförbindelserna mellan det icke kristna Skandinavien och det alltmer större kristna Europa påverkades negativt. En del av övriga Europa ville inte handla med skandinaverna i större skala. De brittiska handelsmän som deklarerade öppet att de var kristna ville inte bedriva handel med vare sig i deras tycke hedningar som skandinaverna eller andra som befattade sig till andra religioner, t.ex. muslimerna. Brittiska kristna affärsmän kunde istället få tillgång till varor till bra priser genom ett kristet nätverk av europeiska handlare. Detta ledde till utvecklandet av ett system med två nivåer på priser av varor. En billigare nivå på en öppen marknad där kristna handlare betalade billigare för varor från andra kristna handlare och en dyrare nivå på en inte lika öppen marknad där kristna handlare sålde/bytte sina varor till icke-kristna handlare som betalade överpriser för varorna. Kristna handelsmän och icke-kristna handelsmän bytte förbjudna varor med varandra. Sett ur ett ekonomiskt historiskt perspektiv ledde detta till att vikingarna fick välja mellan att: a) bli kristna och avsäga sin nordiska hedendom men få tillgång till fler varor till billigare priser. b) behålla sin egen hedendom och tron på Oden, etc. men då betala överpriser för varor. c) behålla sin egen hedendom och tron på Oden, etc. men få tag på varor genom plundringar och slippa betala överpriser för varor. De flesta vikingarna som anlände till England och Skottland i början av vikingaperioden föredrog det senare enligt handelsteorin, dvs. de hellre fick tag på varor genom plundringar och behöll sin hedendom än att de bytte ut hedendomen mot kristendomen och fick tag på varor genom handel mellan kristna. Det var också möjligt att en nedgång i lönsamheten i gamla handelsvägar drev vikingarna att söka nya mer lönsamma handelsvägar. På 400-talet minskade handeln mellan västra Europa och övriga Europa i och med när romarriket föll. Dessutom minskade handeln inom Västeuropa på 600-talet i och med expansionen av islam. Handeln i Medelhavet var på sin lägsta nivå på flera hundra år när vikingarna började sin expansion 793 AD. Vikingarnas expansioner öppnade nya handelsvägar på arabiska landområden samt i Frankerriket och dess landområden efter att det delades upp i tre delar 843 AD. Vikingarna tog också kontroll över handelsmarknader som tidigare dominerades av friserna efter att frankerna förstörde deras flotta. 4. Hedersteorin. Vikingarnas plundringsexpeditioner var separerade från vanliga handelsexpeditioner. Båda existerade samtidigt parallellt. De ansåg dock att deras heder hade blev ifrågasatt av de kristna européerna när en del kristna handlare nekade att byta varor med dem eller när vikingarna tvingades betala överpriser för en del varor från kristna handlare. Bland vikingarna var hedern viktig såväl i strid som i det straffrättsliga systemet. Det var t.ex. fel hos vikingarna att anfalla en fiende som redan slogs med en annan fiende. Vikingarna attackerade gärna grannar som ifrågasatte deras egna heder. Ett folk med traditionen att plundra sina grannar när deras heder hade blivit ifrågasatt kunde lätt börja plundra främmande folk som kritiserade deras heder som icke-kristna, t.ex. de som bodde i England och Skottland. 5. Odlingmarksteorin. En populär känd teori är att norska vikingar reste till Skottland för att deras population var för stor i Norge. För stor population innebar att det inte fanns tillräckligt mycket bra odlingsbar mark för alla i det egna hemlandet Norge. För lite mat ledde eller riskerade gå över till svält. Detta ledde till att de letade efter nya marker för att kunna bedriva jordbruk. Därför sökte de sig till Skottland för att hitta nya odlingsmarker där de också kunde bosätta sig. Detsamma gällde de danska och svenska vikingar som reste till England respektive främst Ryssland. Den skandinaviska befolkningen var för stor för Danmark, Norge och Sverige och det var inte tillräckligt bra jordbruksmark för alla enligt teorin. Det som talar mot denna teori är varför norska vikingar också reste till Island och bosatte sig där ifall de i huvudsak var ute efter odlingsbar mark. Odlingssäsongen är inte lika lång på Island som i övriga Europa. Dessutom reste norska vikingar till New Foundland på Canadas östkust ca 1000 AD. Ifall de var ute efter odlingsbar mark, varför reste de inte söderut längs Canadas östkust till USAs östkust och därefter började en kolonisation av Nordamerika ifall de var ute efter bättre odlingsbar mark? Istället föredrog de norska vikingarna bl.a. Shetlandsöarna, norra Skottland, Island och Grönland. Det måste varit annat som t.ex. varor från den europeiska kontinenten som lockade norska vikingar till Skottland än att bara börja odla på nya marker som de hade kunnat göra bättre och med större förtjänst i Canada och USA. Sveriges befolkning:
Nedgången efter 1300 AD berodde på digerdöden. Motsvarande i Norge var:
Det fanns 400 000 människor i Sverige 1000 AD. Anta att odlingsmarksteorin eventuellt kan ha stämt med västra Norge där det inte fanns särskilt många odlingsbara marker, men teorin kan knappast ha stämt med övriga Skandinavien som delar av södra Norge, Danmark och hela Sverige. I Sverige fanns det stora arealer av mark att odla på för såväl danska, norska som svenska vikingar. Inte lika lång odlingssäsong som på kontinenten, men knappast brist på marker. Det är därför osannolikt att övriga Skandinavien, förutom möjligen västra Norge, upplevde en period av svält och en period där det inte fanns mat till alla. Tvärtom fanns det mark och skogsområden i överflöd, speciellt i Sverige, där de norska, danska och svenska vikingarna kunnat flyttat till ifall de varit ute efter odlingsbar mark i första hand. Dessutom ifall odlingsmarksteorin var orsaken till att vikingarna började med sina plundringståg borde plundringstågen enbart utförts av vikingar från västra Norge och inte från övriga Norge, Danmark eller Sverige. Ifall odlingsmarksteorin stämmer skulle danska vikingar aldrig ha invaderat England och svenska vikingar skulle aldrig ha rest till t.ex. Ryssland och i en del fall också England. Det fanns svenska vikingar i nuvarande Stockholmstrakten som var med och invaderade England. Även sydsvenskar invaderade England. Dessutom har ingen dramatisk ökning av befolkningen eller nedgång i jordbruket kunnat påvisas från 800- och 900-talen då vikingaperioden var som mest intensiv. Visserligen steg Sveriges befolkning från 400 000 till 1,1 miljoner under perioden 1000-1300 och Norges steg från 100 000-200 000 till 300 000-450 000 under åren 1000-1300, men det var i början av en period då vikingatiden började klinga av. De hade redan invaderat England och Skottland vid 1000 AD. 6. Enkelhets-teorin. Det var enklare och eventuellt mer lönsamt för den enskilde mannen i Skandinavien att åka med på vikingaskeppen och vara med att göra plundringsräder utomlands samt eventuellt också flytta utomlands till bördiga inte lika skogsintensiva områden än att flytta till t.ex. Sverige och hugga ned stora områden av skog och göra det till jordbruks och betesmarker i en del av världen med begränsad växtsäsong. 7. Arvs-teorin. En del forskare menar att vikingarnas expansion drevs på genom att endast den äldsta sonen fick ärva familjens gård. Övriga söner fick söka sin lycka någon annanstans genom att emigrera eller delta i plundringsräder mot t.ex. England och Skottland. Liknande inträffade bland en del skottar på 1600-talet vars söner inte fick ärva familjernas gårdar samt inte fick jobb lokalt. Istället sökte sig en del utomlands och tjänstgjorde som soldater i utländska krigsarméer, bl.a. den svenska. 8. Brist på kvinnor-teorin. En teori är att det skulle varit brist på kvinnor i Skandinavien i slutet av 700-talet och på 800-talet pga. selektiv fortplantning. Därför sökte sig männen utomlands för att skaffa fruar som de tog i samband med plundringsräder i t.ex. England och Skottland. Stora brister med denna teorin är varför den inte förklarar varför en del vikingar hellre valde att bosätta sig i England och Skottland med sina brittiska kvinnor än att föra kvinnorna tillbaka till Skandinavien. 9. Centralisering av makten-teorin. Vikingarnas expansion och jakt på nya marker sammanföll med en period av inre stridigheter i Skandinavien som resulterade i centralisering av makten till färre händer. Lokala maktutövande män och småhövdingar ville inte vara förtryckta av giriga kungar i Skandinavien. Istället emigrerade de utomlands med sina närmaste män där de hoppades kunna få bestämma mer över sina liv. Vilken teori har rätt? Det är givetvis svårt att svara på eftersom ingen vet exakt vad som utlöste vikingarnas expansion, erövringar och plundringar. Det mest sannolika är att orsaken beror på a) en kombination av flera av teorierna och att de inträffade samtidigt, eller att orsaken beror på b) båt-teorin och en kombination av ett par av de andra teorierna, dvs. teori 1+några av teorierna 2-9. _________________
Bilden: Vikingar på Shetlandsöarna. © Dave Cleghorn. |