Bilden: Crook beach på Sanday där Scar's båtgrav hittades.
© Paul Sammonds.
© Paul Sammonds.
Scar's båtgrav 875-950 AD
Scar's båtgrav (Scar boat burial) även känd som Scar vikingabåtgrav (the Scar viking boat burial) var en vikingabåtgrav från 875-950 AD som låg på the Crook beach 1 km nordöst om byn Scar på norra delen av ön Sanday i nordöstra Orkneyöarna. Graven hittades av 1985 av Sandaybonden John Dearness. Han gick längs stranden en dag när såg ben och ett litet runt objekt av bly som stack upp ur en sandbank. De hade blivit synliga efter en storm dagarna innan skalat och rivit bort sand på sandbanken. Han trodde att han upptäckte en gravplats för en död sjöman som omkommit till havs. John Dearness plockade upp det lilla blyobjektet och tog hem det. Efter att ha visat den till en vän trodde de att det var en del av ett bilbatteri. Fyndet lades i en kökslåda och glömdes bort. John Dearness dog innan platsens betydelse blev känd. 1991 besökte arkeologen Julie Gibson ön. Hon hade hört talas om upptäckten av benen 1985. I samband med hennes besök visades det lilla blyobjektet för henne. Hon såg att det var ett betydelsefullt arkeologiskt fynd. Objektets togs till Kirkwall på Orkneyöarnas största ö Mainland för identifiering. Det lilla objektet visade sig vara en blyvikt för mätning av ädelmetaller som guld och silver som användes av nordiska handelsmän. Julie Gibson återvände till Sanday för att hitta mer. Med sig hade hon Dr Raymond Lamb. De undersökte Scar's båtgrav på Crook beach. De hittade några rostiga järnnitar på platsen. Det såg ut som att de hittat en vikingbåtgrav. På grund av hotet om kusterosion, dåliga väderförhållanden och höststormar som riskerade förstöra platsen tvingades arkeologerna agera snabbt. De lämnade ön för att kunna bilda ett räddningsuppdrag som skulle återvända och rädda fynden. Historic Scotland agerade snabbt och satte ihop en grupp arkeologer ledda av Magnar Dalland att gräva ut platsen. Utgrävningarna skedde i november och december 1991. De grävde fram resterna av en 6,5 meter lång och 1,5 meter bred öppen roddbåt vars trä hade ruttnat bort och lämnat mer än 300 järnnitar. En sida hade redan spolats bort av det hårda tidvattnet. Båten var placerad i en båtformad stenkammaren packad med ytterligare stenar. Det fanns också stenar som bildade en muromgärdad inhägnad inne i båten samt resterna av tre människoskellett. Skelletten bestod av en man, en äldre kvinna samt ett barn. Mannen var 180 cm lång och troligen 30 år. Han låg i en ihopkrupen ställning i aktern på båten. Vid mannens fötter låg kvinnan rakt platt på sin rygg. Kvinnan var omkring 70 år. Barnet av okänt kön var 10-11 år och låg som kvinnan platt på sin rygg. Begravningsplatsen innehöll även många gravgåvor. Bredvid mannen fanns ett svärd i järn, ett koger med åtta pilar, en benkam samt 22 bitar till spel. Ett koger var en behållare för pilar som används av en bågskytt. Bredvid kvinnan fanns en förgylld brosch samt Scar's drakplatta (Scar dragon plaque). Den senare var gjord av valben. Andra föremål som fanns bredvid kvinnan var bl.a. en kam, en sax, en skära, ett vävsvärd för vävning och två sländor för tillverkning av textiler. Det senare användes för att spinna tråd manuellt. Objekten bredvid människorna var enastående fynd i Storbritannien sett ur kvalitet och skick. Mätningar av föremålen visade sig att Scar's båtgrav var från 875-950 AD. Sand invändigt i båten matchade inte sand från Orkneyöarna, Shetlandsöarna eller det skotska fastlandet, vilket tydde på att båten inte hade tillverkats i Skottland. Troligen kom båten och dess passagerare från Norge eller övriga Skandinavien. Scar's båtgrav (Scar boat burial) anses vara ett av de viktigaste arkeologiska fynden som hittades på Orkneyöarna på 1900-talet. Det som gjorde Scar's båtgrav särskilt intressant var att de flesta vikingbåtbegravningar som hittills hittats i Storbritannien ofta har tenderat innehålla en person. I Scar's båtgrav fanns det tre personer. Det ledde forskarna fram till frågor som: - Vilka var personerna? - Hur var förhållandet mellan de tre? - Varför begravdes de tillsammans? - osv. Det forskarna kunde konstatera var att kvinnans ålder uteslöt att hon var hustru till mannen, i alla fall i traditionell bemärkelse med syfte att de skulle få barn tillsammans. Hon kan ha varit hans hustru sett ur den meningen att hon ägde land och att de gifte sig för att han skulle få denna mark efter hennes död. Men det troliga var att de inte var man och hustru. Forskarna frågade sig därför ifall de tre personerna istället var mor, son och barnbarn. Analyser av ben tydde på att mannen tillbringade sin ungdom till sjöss. Tillstånden på händerna visade på att han troligen var en roddare eller en utbildad tränad svärdsman och skicklig ryttare. Vikter som hittades i båtgraven tydde däremot på att mannen förmodligen var en handelsman eller handelsman och krigare på samma gång, vilket var det mest troliga med föremålen som låg bredvid honom. Kvaliteten och kvantiteten på gravgodsen indikerade på att han var ganska välbärgad och hade en ganska hög position i det lokala samhället. Det spekulerades också att mannen i graven kanske var en slav eller en anställd person eftersom benkammen fanns i hans hand. En slav eller anställd begravdes dock inte vanliga fall med sådana rika gravgåvor som låg i graven. Var mannen en slav eller anställd hade vid ett sådant fall resterna av den verkliga handelsmannen eller krigaren som begravdes i båten då spolats ut i havet före utgrävningen 1991. Då låg det låg fyra personer i graven innan 1991, dvs. handelsmannen, kvinnan, barnet och slaven. En annan möjlighet var att mannen i graven var slav eller tjänare till kvinnan och att det inte fanns någon annan man som spolats ut i havet. Men detta var mindre troligt eftersom en slav inte omgav sig med sådana föremål som ett svärd bredvid sig som arkeologerna intill mannen. Men det var bara spekulationer. Det forskarna kunde konstatera var att de tre personerna troligen hade någon form av relation med varandra. Tre personer utan några relationer med varandra begravdes knappast tillsammans i en sådan där fin grav. Arkeologerna fann inga fynd på hur någon av de tre personer dog. Forskarna trodde dock att de tre begravdes på samma gång eller inom en kort tid efter varandra. Forskarna ställde sig frågor som ifall kan de kunde ha blivit sjuka och dött samtidigt eller att de drabbades av en sjukdom som var utbredd på ön Sanday vid tidpunkten för deras död. En annan möjlighet var att de dog i en olycka. Möjligen till havs i en drunkningsolycka när de reste till eller från någon av grannöarna. Dock frågade sig forskarna varför en äldre kvinna omkring 70 år reste ute till havs i en öppen båt på den tiden ifall havsteorin stämde. Å andra sidan fanns möjligheten att de tre människorna vid händelse att de var mor, son och barnbarn blev vräkta tillsammans med andra familjemedlemmar från sitt gemensamma hus på ön Sanday eller på någon grannö. Sedan var de på väg till eller från Sanday i en eller flera båtar, men på havet omkom dessa tre människor medan övriga familjemedlemmar i samma båt eller i andra båtar däremot klarade sig. En annan hypotes var att kvinnan dog en naturlig död, men pga. hennes höga position i samhället som exempelvis mor till en lokal hövding dödades mannen och barnet för att de skulle följa med henne in i nästa värld efter döden enligt den lokala religionen. Det som talade mot detta är återigen att det är osannolikt att mannen var slav eller tjänare och omgavs av de föremålen som hittades vid honom. Å andra sidan fanns det möjlighet att det inte var hans föremål och att han istället fick de som presenter för att ha i nästa värld. Av de tre personerna i Scar's båtgrav var det kvinnan som var den mest intressanta. Hon var 70 år, vilket var en avsevärd hög ålder för en kvinna vid tidpunkten för begravningen. De flesta kvinnorna blev inte äldre än 30-40 år vid den här tiden i Skottland eller ens i Europa, undantaget kvinnor på mycket höga positioner som en del drottningar i kungariken i Europa som kunde bli 60-70 år. Kvinnans höga ålder måste därför stått ut i det samhället där hon levde, vilket utan tvekan märkte ut henne som de andra människorna skulle respektera och visa vördnad för. Gravgåvorna runt kvinnan tydde dessutom på att hon hade rikedom och en ganska hög position i det lokala samhället som i fallet med mannen. Rikedom och position bidrog därför i högsta grad till hennes höga ålder. Scar's drakplatta (Scar dragon plaque) som låg bredvid kvinnan styrkte att hon var speciell. Vid den här tiden var sådana här plattor bland vikingarna kopplade till den fornnordiska fruktbarhetsgudinnan Freja, vilket i Scar's drakplatta fall kan ha tjänat för några rituella ändamål inom dyrkan. Under 2010 lånades Scar's drakplatta kort ut till Jorvik Viking Centre i York i England. Den som vill se fynden från Scar´s båtgrav bör bege sig till the Orkney Museum i Kirkwall på Orkneyöarna där de finns. |
Scar's drakplatta i valben. © Education Scotland. OGL.