Orkneyinga saga - historier från 800-talet till 1192-1206
The Orkneyinga saga som också kallas för the History of the Earls of Orkney är en isländsk historisk berättelse och saga om Orkneyöarnas historia. Orkneyinga saga skrevs någon gång mellan 1192 och 1206 av en okänd upphovsman på Island. De isländska berättelserna från medeltiden är mycket viktiga källor för att förstå vikingarnas historia på Orkneyöarna samt deras styre över Orkneyöarna och dess Earldom. Av dessa är Orkneyinga saga den mest kända och den mest specifika om Orkneyöarna.
Orkneyinga saga består av en mix av helt sanna, halvt sanna, halvt påhittade och rena påhittade berättelser. Den är därför inget strikt historiskt verk utan blandning mellan sann historia och rena sagor. Dock är den värdefull för att förstå vikingarnas historia på Orkneyöarna. Sagodelen är större i början av Orkneyinga saga , medan de sanna berättelserna är som störst i slutet. Orkneyinga saga är en lika mycket del av den medeltida litteraturen som historisk dokumentation över samma tid. På 800-talet tillsatte Harald Fairhair (850-932), kung av Norge 872-930 earls (jarlar) som fick styra över Orkneyöarna i norra Skottland. Dessa kom att styra ända fram till 1231 då den raden av earls som Harald Fairhair tillsatte dog ut. Historierna om dessa earl (jarls) och deras fejder, strider, resor och pilgrimsfärder kom att berättas av samtida skalder som i sin tur förde berättelserna vidare till nästa generations skalder. Som så ofta vid sådana här historieberättelser förändrades historierna lite efter varje berättare och generation. En del saker i historien togs bort och annat, sant som påhittat, las till. Orkneyinga saga handlar om dessa historier med Orkneyöarna som utgångspunkt. Orkneyinga saga sammanställdes under årens lopp från muntlig tradition och historiska fakta. Berättelserna ger en levande bil av strider, mord, politiska intriger, trolldom och smutsiga affärer på platser som är välkända än idag för dagens Orkneybor. På engelska kallas Orkneyborna för Orcadians. De tre första kapitlen i Orkneyinga saga behandlar de mytiska förfäderna och anorna till de senare earlarna (jarlarna) på Orkneyöarna i de efterkommande kapitlen. De två första kapitlen ger en unik förklaring varifrån Norge fick sitt namn, där Thorri´s söner Nór och Gór uppdelning av mark är en del av förklaringen. Det finns idag även andra förklaringar hur Norge fick sitt namn. En är att Norge fick sitt namn från Old Norse orden nor veg eller norð vegr, dvs vägen/rutten norrut. Norge på Old Norse hette Nóregr. De tre första kapitlen ger även det förmodade ursprunget till att de svenska och norska orden torsmånad och göjemånad döptes efter Thorri respektive Gói. Efter de första tre kapitlen börjar Orkneyinga saga berätta halvt sanna och halvt påhittade berättelser om när norska kungen Harald Fairhair (850-932) erövrade Orkneyöarna på andra halvan av 800-talet. Han erövrade Orkneyöarna 875 AD från andra norska vikingar som flyttade dit de första decennierna på 800-talet. Därefter går Orkneyinga saga vidare till andra sakfrågor och sträcker sig från 800-talet till 1200 AD under Norges regeringstid. Orkneyinga saga visar hur en man blev en earl (jarl) i det medeltida Orkney och de problem som skulle uppstå om mer än en person delade earldomet. Exempel på det finns i kapitlen 12-19 om sönerna till Sigurd Hlodvisson (960–1014), Earl of Orkney 991-1014. I Orkneyinga saga får läsaren läsa om och introduceras till några av de mäktigaste människorna i Storbritanniens vikingahistoria som t.ex.: ● Sigurd Eysteinsson (d. 892), Earl of Orkney 875-892, mer känd som Sigurd the Mighty och den andra vikinga-earlen på Orkneyöarna. ● Haakon Paulsson, Earl of Orkney 1105-1123. ● Sweyn Asleifsson (1115-1171), viking som föddes i Caithness i norra Skottland. ● Sigurd Hlodvisson (960–1014), Earl of Orkney 991-1014, mer känd som Sigurd the Stout. Orkneyinga saga berättar om hur han föll i slaget vid Clontarf utanför Dublin 1014 AD. ● Rögnvald Kali Kolsson (Saint Rögnvald), Earl of Orkney 1136-1158, även känd som Rognvald Kale Kolsson, men mest känd som Earl Rognvald. Började med byggandet av St. Magnus Cathedral på Kirkwall på Orkney innan han blev mördad 1058. På svenska heter katedralen Sankt Magnuskatedralen eller Kirkwallkatedralen. Rögnvald Kali Kolsson reste sommaren 1051 på en pilgrimsresa till det heliga landet, the Holy Land i Mellanöstern. Resan till det heliga landet gick via ett moriskt slott i Spanien och ett besök på Sardinien. Morer var de muslimer som bodde i nuvarande Portugal och Spanien från 700-talet till 1300-talet. De flesta av dem var inte araber utan kom från västra delen av Nordafrika innan de invandrade till Iberiska halvön 711 AD. I Mellanöstern simmade Rögnvald Kali Kolsson med sin följeslagare Sigmund Fish-Hook i floden River Jordan. Rögnvald kom tillbaka till Orkneyöarna julen 1053. ● Magnus Erlendsson (1075-1115), Earl of Orkney 1108-1115, känd som Saint Magnus och ibland även känd som Magnus the Martyr. Han som helgon vördas fortfarande på Orkneyöarna än idag. St. Magnus Cathedral på Kirkwall byggdes av Rögnvald Kali Kolsson som minne till av Magnus Erlendsson. Alla dessa personer ovan är kända och fast i medvetande hos Orkneyborna än idag. De utgör ryggraden i ögruppens vikingaarv. Nämnas bör att Orkneyinga saga även berättar om att Thorfinn Sigurdsson (1009-1064), mer känd som Thorfinn the Mighty, byggde en kyrka på Birsay på Orkneyöarna största ö Mainland. Han såg även till att Orkneyöarna blev ett biskopsdöme. Thorfinn Sigurdsson var son till Sigurd Hlodvisson (960–1014), Earl of Orkney 991-1014 och son till en dotter till Malcolm II (954-1034), kung av Skottland 1005-1034. Sigurd Hlodvisson hade minst fem söner med olika kvinnor. Den yngsta sonen Thorfinn Sigurdsson var hans enda son med Malcolm II’s dotter. Thorfinn Sigurdsson barnbarn Magnus Erlendsson (1075-1115) som nämndes ovan blev helgon. Orkneyinga saga har inga andra motsvarigheter i det sociala eller litterära registren eller dokumenten av Skottland från den här tiden. Den är helt unik. När en nutida person tolkar någon historisk källa måste personen tänka på när det skrevs, vem som skrev det och varför det skrevs. Sedan kan personen bestämma om den är tillförlitlig. Eftersom Orkneyinga Saga fördes vidare genom generationerna muntligen kan inte alla fakta vara helt korrekta. Saker kan ha överdrivits för att göra en bättre historia eller att glorifiera huvudpersonerna. Dock ger Orkneyinga Saga en unik inblick i den medeltida skandinaviska världen, med fokus på Orkneyöarna. Orkneyinga saga har inga andra motsvarigheter i det sociala eller litterära registren eller dokumenten av Skottland från den här tiden. Den är helt unik. Därför är Orkneyinga saga en stor kulturskatt som eftervärlden fått ta del av. |