Basfakta Skottland
|
Huvudstad: Edinburgh.
Största stad: Glasgow. Högsta berg: Ben Nevis 1345 m. Största sjö: Loch Lomond 71 km². Längsta flod: River Tay 193 km. Största ö: Lewis and Harris, Yttre Hebriderna 2178 km². Språk: tre officiella språk: engelska, lågskotska och skotsk gäliska. Statsskick: decentraliserat styrelse inom en konstitutionell monarki. Monark: kung Charles III (f. 1948) av Storbritannien 2022-idag. Regeringschef: försteminister och regeringschef för den skotska regeringen är John Swinney (f. 1964), Scottish National Party, från 8 maj 2024 till idag. Hans engelska titel är First Minister of Scotland, informellt känt som head of the Scottish Government. Premiärminister av Storbritannien: Keir Starmer (f. 1962), Labour, från 5 juli 2024 till idag. Han föddes i London. Hans förfäder kommer ca 87,5% från England och 12,5 % från Irland. På den rakt uppstigande manliga sidan var Keirs farfars farfars farfar John Thomas Starmer (f. 1787) från engelska Lincolnonshire. Keirs farfars far hette Gustavus Adolphus Starmer (1882-1974) och var son till George Starmer och Matilda Buswell. Enbart gissningar, men spekulativ fick Gustavus Adolphus Starmer sina svenskklingande förnamn efter att hans föräldrar gillade eller var inspirerade av Gustav IV Adolf (1778-1837) som var kung av Sverige 1792-1809 eller mer troligt av Gustav II Adolf (1594-1632) som var kung av Sverige 1611-1632. Gustav II Adolf grundlade det svenska stormaktsväldet och räknas som en av världshistoriens främsta fältherrar. Bland Keir Starmers närmaste irländska förfäder finns bl.a. hans farfars mormors föräldrar som var från södra Irland och hans mormors farfar som var från Cork på södra Irland. Secretary of State for Scotland, i Storbritanniens regering, också känd som Storbritanniens minister för Skottland: Douglas Alexander (f. 1967), Labour Co-op, från 5 september 2025 till idag. Parlamentsledamöter i House of Commons: 57 av 650 MP i brittiska underhuset i London är från Skottland efter röstningen i valet i juli 2024. Av de 57 är 37 från Labour, 9 från SNP, 6 liberaler och 5 konservativa. I början av juli 2024 var de 20 kvinnor och 37 män eller 35 % kvinnor och 65 % män. De var fördelade med 15 kvinnor och 22 män från Labour, 3 kvinnor och 3 män från liberalerna, 1 kvinna och 8 män från SNP och 1 kvinna och 4 män från de konservativa. Procentuellt fanns det flest inröstade kvinnor i liberalerna. I valet 2024 var Labour som störst i Skottlands mittenbälte inkl. Glasgow och nordöstra, östra, sydöstra och södra delarna av Edinburgh, delar av södra östra Skottland, sydvästra Skottland och Yttre Hebriderna i nordväst. SNP fick mest stöd i södra delen av västra Skottland, delar av nordöstra Skottland, Aberdeen och delar av mellersta delen av östra Skottland. Liberalerna var starkast på Shetlandsöarna och Orkneyöarna, nordvästra Skottland, norra Fife i östra Skottland samt i East Dunbartonshire och nordvästra Edinburgh i Skottlands mittenbälte. De konservativa var som störst i nordöstra, sydöstra och södra Skottland. I alla skotska kommuner som gränsade till norra England fick de konservativa majoritet i valet 2024. På andra sidan gränsen i nordligaste delarna av England fick Labour däremot flest röster. I Skottlands fyra största städer fick Labour flest röster i Glasgow och delar av Edinburgh, liberalerna i delar av Edinburgh och SNP i Aberdeen och i Dundee. I valet 2024 fick Labour 36 och liberalerna två fler ledamöter än i förra valet 2019. SNP tappade 39 platser. De konservativa förlorade en plats. I valet 2019 fick Skottland 59 platser i brittiska underhuset. Av de var 48 från SNP, 6 konservativa, 4 liberaler och 1 labour. Av de 59 var 18 kvinnor och 41 män eller 31 % kvinnor och 69 % män. SNP var stora över hela Skottland i valet 2019. De konservativa var som störst i nordöst, sydöst och stora delar av södern. Liberalerna hade sina starkaste fästen på Shetlandsöarna, Orkneyöarna, nordligaste fastlandet, norra Fife och delar av Edinburgh. Labour var starkast i Edinburgh South. Första kung: Kenneth MacAlpin 843-858. Invånare: 5 546 900 (år 2024) Tidigare invånare: - 5 493 371 (ca, år 2023, ej bekräftat) - 5 439 842 (år 2022) - 5 479 900 (år 2021) - 5 373 000 (år 2015) - 5 222 000 (år 2010) - 5 063 000 (år 2000) - 5 168 000 (år 1950) - 4 437 000 (år 1900) - 2 888 742 (år 1851) - 1 608 420 (år 1801) - 1 265 380 (år 1755) - 1,2 miljoner (år 1700, inte inräknat de som dog i svält 1698-1700) - ca 926 000 (år 1700, inräknat de som dog i svält 1698-1700) - 25 % skottar dog av svält (1698-1700, dvs 309 000 människor) - 1 234 575 (år 1691) - 800 000 (år 1600) - nedgång pga pesten (år 1580) - 500 000 (år 1500) - 500 000 ungefär (1400-talet, ned på grund av pesten på 1300-talet) - 500 000 eller 1 000 000 (år 1348, pesten kom 1349, 20-40 % dog) - 300 000 i Alba (år 1000, enligt B T︠S︡ Urlanis, Sovjet, 1941) - 500 000 ungefär (900-talet) - 90 000-110 000 väster och norr om mittenbältet (år 601) - möjligen minst 30 000-60 000 eller upp till 90 000 (år 83/84) - upp till 50 % människor dog av svält i Skottland efter vulkanen Heklas utbrott på Island (1159 f.Kr.) - stor invandring av människor från ryska stäpper (2 700-2 500/2 400 f.Kr.) - 90 % av Skottlands befolkning dog av pesten (2 700 f.Kr.) - max 400-800 människor bodde i Skottland. alla nomader (8 000 f.Kr.) - ca 200-360 människor bodde i Skottland, alla nomader (9 000 f.Kr.) - en handfull band (12 000 f.Kr.) 12 000 f.Kr. vandrade de första människorna efter senaste istiden in i Skottland. De kom från Spanien och gick via Frankrike och England till Skottland. Sydöstra England satt ihop med Frankrike landvägen. Det gick att gå över det som idag är Engelska kanalen. De följdes sedan av flera omgångar av nya invandrade spanjorer till Skottland. De talade ett språk som påminde om dagens baskiska. 2 700 f.Kr. slog pesten till i Skottland. 90 % av Skottlands befolkning dog. De ersattes 2 700-2 500/2 400 f.Kr. med upp till 90 % av invandrande människor från ryska stäpper. 1 159 f.Kr. dog upp till 50 % av Skottlands befolkning av svält efter isländska vulkanen Heklas utbrott. I slaget vid Mons Graupius i Skottland år 83/84 mötte romarna en 15 000 till 30 000+ caledonisk stor manlig arme, enligt romarna själva. Säkert överdrivet i antal, men stämmer uppgifterna någotsånär bör det också funnits minst lika många jämngamla kvinnor, en del jämngamla män, ett okänt antal barn under tolv år av båda könen samt en del äldre män och kvinnor i det området som idag är Skottland som inte deltog i slaget. Efter dåliga skördar 1698-1700 dog upp till 25 % av Skottlands befolkning eller ca 309 000 människor av svält, därav nedgången 1700 gentemot 1691. 1901 var 33 % av skottarna 0-14 år, 62 % var 15-64 år och 5 % var 65 år eller äldre. 2022 var 15,3 % av skottarna 0-14 år, 64,6 % var 15-64 år och 20,1 % var 65 år eller äldre. Area, land, officiellt: 77 901 km² Area, land, ej vid ebb: 77 901 km². Area, land, också synligt vid ebb: 80 301 km² Area, land, andel som är ebb: 3 % (2400 km² / 80 301 km² = 3 %.) Befolkningstäthet: 71 km², hösten 2025 (tidigare 67,5/km²). Valuta: Pound sterling (GBP). Etniska grupper och ursprung, år 2022: - 94 % européer, - 94 % britter och EU, - 90 % britter, - 79 % skottar, - 10 % engelsmän/ walesare/ nordirländare, - 10 % icke-britter, - 9 % engelsmän, - 6 % icke-britter och icke-EU, - 6 % icke-européer, - 4 % hela EU, - 2,5 % norra, västra och södra EU, - 1,5 % östra EU, - 1,4 % polacker (största gruppen från land utanför de brittiska öarna), - 0,7 % indier (största gruppen från Asien), - 0,7 % nordirländare, - 0,5 % pakistanier, - 0,4 % USA, - 0,4 % tyskar, - 0,4 % irländare, - 0,4 % kineser, - 0,4 % Nigeria (största gruppen från Afrika), - 0,3 % walesare, - 0,3 % sydafrikaner, - 0,3 % italienare (största gruppen från södra Europa och Medelhavet) - 0,2 % spanjorer, - 0,2 % rumäner, - 0,2 % Hongkong - 0,2 % Kanada - 0,2 % australiensare - övriga, som exempelvis: Version ett - 0,1-0,2 % skandinaver (5 000-10 000 st., flesta bor i Glasgow och Edinburgh) - 0,02-0,04 % svenskar (1 200-2 000 st.) - 0,02-0,04 % norrmän (1 200-2 000 st., varav många i Aberdeen p.g.a. oljan) - 0,02-0,04 % danskar (1 200-2 000 st.). Version två - 0,2-0,3 % skandinaver (10 000-12 000 till 15 000 st., flesta bor i Glasgow och Edinburgh, arbetar främst inom finans eller teknik) - 0,09-0,12 % svenskar (5 000 till 6 000-7 000 st.) - 0,05-0,07/0,09 % norrmän (3 000 till 4 000-5 000 st., varav många i Aberdeen p.g.a. oljan) - 0,04-0,05 % danskar (2 000-3000 st). Det skotska universiteten är populära bland nordiska universitet. De går främst på universiteten i Edinburgh i Lothian och i St Andrews i Fife. Inom Skottland är det skandinaviska kulturella inflytande som störst idag på Orkneyöarna och Shetlandsöarna p.g.a. de tidigare invasionerna av norska vikingar på vikingatiden. Ett tag under vikingatiden var 100 % av de boende på Shetlandsöarna från Skandinavien efter att norska vikingar slagit ihjäl alla de lokala piktiska invånarna i ögruppen. Idag bor det fler skandinavier procentuellt i de största skotska städerna än på Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Trots Norges historiska nära koppling till Skottland sedan vikingatiden bor det ändå lika många svenskar som norrmän eller något fler svenskar än norrmän i Skottland idag. Minst 18,7 % av hela Skottlands befolkning har idag minst en irländsk anfader som levde mellan 1707-idag. På 1800-talet flyttade stora skaror av irländare till Skottland samtidigt som miljoner skottar lämnade Skottland för Kanada, USA, Sydafrika, Australien, etc. Minst 18,3 % av dagens skotska befolkning har också norskt påbrå räknat från vikingatiden till idag. De är ättlingar till någon eller några av de norska vikingar som flyttade från Norge till Skottland. 44 % av invånarna på Shetlandsöarna har norskt påbrå idag p.g.a. vikingatiden. 30 % på Orkneyöarna. 30 % på Shetlandsöarna och 23 % på Orkneyöarna enligt andra uppgifter. En del av dagens skottar har också engelskt påbrå från någon eller några engelska förfäder som flyttade från England till Skottland mellan 1066 och idag. En del av dagens skottar har även normandiskt, franskt, belgiskt och/eller nederländskt påbrå räknat från 1100-talet till idag. De är ättlingar till någon eller några av de i huvudsak riddare som flyttade till Skottland på andra halvan av medeltiden. Egentligen har alla dagens skottar med europeiskt påbrå bl.a. norska förfäder från 1000-talet och bakåt. I praktiken 100 % av dagens befolkning i Skottland med europeiskt påbrå har de anorna. De har också påbrå från Skottland, England, Irland, Frankrike, Sverige, osv. för 1 000 år sedan och bakåt. Något annat är inte möjligt matematiskt eller genetiskt, enligt forskningsrapporter från Yale University i USA på 2020-talet. Enligt de rapporterna har därför alla dagens skottar med europeiskt påbrå också bl.a. förfäder från de skotska kungarikena Alba, Piktland, Dál Riata, Alt Clut, etc. Även de skottar idag vars förfäder flyttade från Irland till Skottland på 1700-talet och senare har påbrå från t.ex. Alba och Piktland via bl.a. deras irländska förfäders skotska förfäder, enligt Yale University. De irländska förfäderna har också irländska, engelska, franska, etc. förfäder.
Den skotska regeringens funktion är att vara en decentraliserande förvaltning för Skottland. De ansvarar för alla delegerade frågor som hälsovård, utbildning, lokal förvaltning, socialt arbete, bostäder, fysisk planering, turism, ekonomisk utveckling, juridik- och inrikesfrågor, polis och räddningstjänst, miljö, natur- och kulturbyggnader, jordbruk, skogsbruk, fiske, idrott, kultur, statistik och transporter. Frågor som förblir förbehållet det brittiska parlamentet i London är utrikesfrågor, försvarsfrågor, nationell säkerhet och social trygghet. Sedan 1 april 1996 är Skottland indelat i enhetskommun, kommun, ståthållarskap, storstad, småstad, village, hamlet, clachan och ferm toun.
Enhetskommuner (unitary authorities)
Skottland är indelat i 32 enhetskommuner (unitary authorities). Den politiska sammansättningarna i enhetskommunerna beror på hur det gick i lokalvalet i den enskilda enhetskommunen. Enhetskommunerna styr kommunerna (council areas). Kommuner (council areas) Den viktigaste enheten geografiskt är de 32 kommunerna (council areas). De motsvarar de svenska landskapen rent utseendemässigt. De är i regel stora områden som täcker byar, småstäder, städer och landsbygd. Ståthållarskap (lieutenancy areas) Skottland är även indelat i 35 ståthållarskap (lieutenancy areas). Deras uppgifter är mest ceremoniella saker. De avviker lite från kommunerna geografiskt. Bl.a. är ståthållarskapen fler än kommunerna i norra och södra Skottland men färre i centrala. Detta har med rena befolkningsmässiga skäl att göra. Flest människor bor i centrala Skottland idag. Därför är den delen indelad i många fler kommuner än ståthållarskap. Samtidigt bor det färre människor i norr och i söder och därför kan de kommunerna vara större geografiskt. I regel täcker ståthållarskapen liknande regioner som sina kommuner, även om de avviker här och var geografiskt. Varje ståthållarskap representeras av en lordlöjtnant, Lord Lieutenant. Storstad (city) I Skottland finns det sju storstäder (cities). De är Glasgow, Edinburgh, Aberdeen, Dundee, Inverness, Perth och Stirling. En storstad (city) är i regel större än en småstad (town), med undantag av storstäderna Inverness, Perth och Stirling som bara har 70 000, 47 000 respektive 36 000 invånare. Småstad (town) Glasgow är Skottlands största city medan Paisley som ligger 11 km öster om Glasgow är Skottlands största town. Inräknat med både stor- och småstäder är Paisley Skottlands femte största stor- och småstad. Det finns 44 towns i Skottland med 15 000-77 000 invånare per town. By med kyrka (village) Skottland gör skillnad på mindre bosättningar. En by med flera hus som har en kyrka heter village. Tillsammans bildar de ett litet landsbygdssamhälle. Mindre by (hamlet) En mindre by med bara ett par hus utan kyrka heter hamlet. Ofta består en hamlet bara av några hus som står bredvid varandra vid en väg på landsbygden. Mindre by/bosättning (clachan) I vissa områden i Skottland, Isle of Man och på Irland kallas en hamlet istället för en clachan. I Skottland finns clachan främst i de skotska högländerna, men det finns också ett färre antal i sydvästra Skottland som tillhör lågländerna. En clachan är en liten by eller en mindre bosättning som saknar en kyrka, ett postkontor eller en formell byggnad. Många clachan var tidigare småstäder med kyrkor eller byar med kyrkor med ursprung tillbaka till medeltiden. Husen i clachan hade oftast bara en våning. Ofta bodde fattiga bönder och fiskare i de husen. Många clachan i Skottland försvann med de stora utrensningarna i högländerna 1750-1860 när markägarna ersatte de arrenderade bönderna med får. Idag är en del före detta clachans semesterbyar. Gårdsbosättning (ferm toun) Ett eller flera hus på landet som bildar en gårdsbebyggelse. I gårdsbosättningen ingår jordbruksarbetarnas hem och uthus. I England kallas motsvarande för farm settlement. Samhällena rangordnas i regel storleksmässigt enligt följande: 1. Kommun (council area) 2. Ståthållarskap (lieutenancy area) 3. Storstad (city) 4. Småstad (town) 5. By med kyrka (village) 6. Mindre by utan kyrka (hamlet) 6. Mindre by/bosättning (clachan) 8. Gårdsbosättning (ferm toun) Storleksmässigt med enbart städer, tätorter, byar och gårdar: 1. Storstad (city) med storstadsområde, dvs metro. 2. Storstad (city) med tätort, dvs urban. 3. Storstad (city) med innerstad. 4. Småstad (town) 5. By med kyrka (village) 6. Mindre by utan kyrka (hamlet) 6. Mindre by/bosättning (clachan) 8. Gårdsbosättning (ferm toun) Jämför med USA och storleken på de amerikanska småstäderna (small towns). Motsvarande i Skottland räknas som byar (villages). I USA kan en small town ha 900 invånare, medan i Skottland krävs det i alla fall att det finns betydligt fler än 900 människor som bor i ett område för att det ska kunna räknas som en småstad. I Skottland kallar man istället små samhällen på 900 invånare och dylikt för villages. I USA räknas en bosättning på 20 000 invånare för mindre storstad (small city) medan i Skottland kallas det för town. Verkar det krångligt? Vi förtydligar det. På engelska: Small city (USA) = town (Scotland) Small town (USA) = village (Scotland) På svenska: Liten storstad (USA) = småstad (Skottland) Liten småstad (USA) = by (Skottland) Termen storstad (city) har använts ända sedan 1100-talet. Aberdeen blev city redan 1179, Dundee 1191, Edinburgh 1329 och Glasgow 1492. Först på 1700-talet blev det dock accepterat att Aberdeen, Glasgow och Edinburgh kallade sig för storstäder (cities) i officiella dokument. Även Perth och Elgin kallade sig för storstäder (cities). 1856 började även Dunfermline använda ordet storstad (city). De motiverade det med att de var Skottlands huvudstad i perioder mellan 1058 till 1437. 1889 och 1891 blev Dundee respektive Aberdeen beviljade formellt statusen som officiella storstäder, trots att de varit det sedan 1100-talet. Glasgow och Edinburgh har dock fortfarande än idag aldrig formellt blivit beviljade statusen som storstäder (cities). 2000 och 2002 blev Inverness respektive Stirling officiella storstäder. 2012 blev Perth den sjunde storstaden i Skottland. Mellan 1100-talet och 1975 var Skottland indelat i burghs, vilket var Skottlands motsvarighet till Englands och Wales boroughs. En burgh delades in i royal burghs, burgh of regality, burgh of barony, parliamentary burgh eller burgh constituency och police burgh. En royal burgh var en självständig enhet med lokalt styre och representation i skotska parlamentet. En royal burgh var ofta, men inte alltid, en storstad eller en småstad. 1930 delades burghs in i counties of cities, large burghs och small burghs. De fyra största storstäderna Glasgow, Edinburgh, Aberdeen och Dundee fördelades in i counties of cities medan övriga småstäder delades in i large- och small burghs beroende på storlek. Skillnaden mellan en large burgh och en small burgh var graden av självbestämmande gentemot den egna kommunen. Small burghs fick ansvara för saker som t.ex. bostäder, gatubelysning och gaturenhållning. Polisväsendet slogs samman med andra small burghs och sköttes därför som en enhet fast från kommunen och inte småstaden. Notera att kommun i Skottland är inte detsamma som kommun i Sverige geografiskt. En kommun täcker ett större område i Skottland, som t.ex. de svenska landskapen. 1975 ersattes städer och burghs i Skottland med ny regional indelning i enbart storstäder och småstäder. Burghs finns fortfarande kvar i vissa småkommuner, men har mest ceremoniell betydelse. Invånarantalen i stor- och småstäderna
Skottlands sju storstäder (cities) Glasgow 633 000 invånare Edinburgh 488 000 Aberdeen 197 000 Dundee 148 000 Inverness 70 000 Perth 47 000 Stirling 36 000 De elva största småstäderna (towns) Paisley 77 000 invånare East Kilbride 75 000 Livingston 56 000 Hamilton 54 000 Cumbernauld 52 000 Dumfermline 50 000 Kirkcaldy 49 000 Ayr 46 000 Kilmarnock 46 000 Coatbridge 44 000 Greenock 44 000 Glasgow har 633 000 invånare, men inräknat Glasgow metro, det som utgör Glasgows storstadsområde, har staden 1,65 miljoner invånare. 1,8 miljoner invånare inräknat strax utanför detta metro och 2,85 miljoner människor bortom det. De 1,65 miljonerna inom Glasgows metro motsvarar 30 % av Skottlands befolkning. Småstäderna Paisley och East Kilbride med 77 000 respektive 75 000 invånare är större befolkningsmässigt än storstäderna Inverness, Perth och Stirling med 70 000, 46 000 respektive 36 000 invånare. Det beror på att Inverness, Perth och Stirling är officiella cities, medan East Kilbride och Pasiley är officiella towns. Största stor- och småstäderna Metro (storstadsområde) med 80 000+ Glasgow 1,65 miljoner invånare Edinburgh 901 000 Aberdeen 240 000 Dundee 161 000 Falkirk 157 000 Hamilton 84 000 Urban (tätort) med 40 000+ Glasgow 1,209 miljoner invånare Edinburgh 778 000 Aberdeen 215 000 Dundee 160 000 Falkirk 103 000 Hamilton 84 000 Paisley 77 000 East Kilbride 75 000 Dumfermline 74 000 Inverness 70 000 Greenock 68 000 Livingston 66 000 Ayr 63 000 Cumbernauld 52 000 Dalkeith 52 000 Kilmarnock 51 000 Kirkcaldy 50 000 Stirling 50 000 Perth 47 000 Glenrothes 47 000 Coatbridge 44 000 Innerstäder med 40 000+ Glasgow 633 000 invånare Edinburgh 488 000 Aberdeen 197 000 Dundee 148 000 Paisley 77 000 invånare East Kilbride 75 000 Inverness 70 000 Livingston 56 000 Hamilton 54 000 Cumbernauld 52 000 Dumfermline 50 000 Kirkcaldy 49 000 Perth 47 000 Ayr 46 000 Kilmarnock 46 000 Coatbridge 44 000 Greenock 44 000 Stirling och Falkirk med sina vardera 36 000 invånare finns inte med på 40 000+ listan över innerstäder. Men inklusive Falkirks tätort, dess urban area, är Falkirk den femte mest bebodda platsen i hela Skottland efter Glasgow, Edinburgh, Aberdeen och Dundee. 103 000 människor bor inom Falkirks tätort. Stirling däremot har 50 000 invånare inkluderat sin tätort. Geografi
Längd, norr till söder, fastlandet: 441 km. Längd, väst till öster, fastlandet: 39 km som kortast och 249 km som längst fågelvägen. Kortaste flod: River Morar 500 meter, som mynnar ut från Loch Morar. Antal öar, hela Skottland: 790 st, varav 99 st är bebodda. Antal öar, västra Skottland: 600 st. Kustlinje, hela Skottland: 16 490 km. Kustlinje, fastlandet: 9 911 km. Kustlinje, öarna, främst i väst och norr: 6 579 km. Väder Medeltemperatur, januari: +3 C. Medeltemperatur, juli: +15 C. Högsta temperatur: +32,9 C i Greycrook i sydöstra Skottland, den 9 augusti 2003. Lägsta temperatur: -27.2 C i Braemar i Aberdeenshire, 11 februari 1895 och 10 januari 1982. Sol, som mest/månad: 329 timmar i Tiree, Argyll and Bute, västra Skottland, maj 1946 och maj 1975. Sol, som minst/månad: 36 minuter hade Cape Wrath i högländerna i januari 1983. Regn, hela Skottland: ca 200 dagar/år. Regn, västkusten: ca 250 dagar/år. Regn, högländerna: ca 250 dagar/år. Regn, övriga Skottland: ca 175 dagar/år. Regn som mest/dag: 238 mm i Sloy Main Adit i Loch Lomond, centrala Skottland, 17 januari 1974. Snö, västkusten: färre än 20 dagar årligen. Snö, östra högländerna: 100 dagar snö varje år, främst december-mars i Cairngorm Mountains. Det är inte ovanligt att medeltemperaturen är +5 till +7 C i januari samt +19 C i juli i stora delar av Skottland, även om medeltemperaturen för hela Skottland är lite lägre. Den lägsta temperaturen som någonsin uppmäts i Skottland är - 27.2 C i byn Braemer, Aberdeenshire 1895 och 1982. Braemar är dock inte bara kyla. En januarimånad under ett år stod temperaturen på hela +16.6 C. Populationer Medellivslängden, kvinnor: 81,06 (2022-2024, jmf 81,2 år för 2011). Medellivslängden, män: 77,1 år (2017 och 2022-2024). Medellivslängden, män i Glasgow: 73,4 år (2017) Läs och -skrivkunnighet: 99 %. Religioner: kristna 54 % (varav protestanter 32 %, katoliker 16 % och övriga kristna 6 %), ateister 37 %, muslimer 1,4 %, övriga religioner 1,1 %. Religioner, varje grupp för sig: ateister 37 %, protestanter 32 %, katoliker 16 %, övriga kristna 6 %, muslimer 1,4 %, övriga religioner 1,1 %. Trots att 32 % av skottarna är protestanter är bara 9 % av Skottlands befolkning medlemmar i den protestantiska kyrkan Church of Scotland. Historiska populationer Andel av befolkningen som var 0-14 år, 15-64 år och 65+ år. Procent för åren 1901, 1931, 1951, 1961 och 2011. 1901: 33-62-5 (33 %=0-14 år, 62 %=15-64 år och 5 %=65+ år) 1931: 27-66-7 1951: 25-65-10 1961: 26-64-11 2011: 16-67-17 Trenden var tydlig. Andelen skottar under 15 år minskade procentuellt relaterat till hela befolkningen 1901-2011. Samtidigt ökade andelen över 65 år. Andelen däremellan i åldern 15-64 år var relativ jämn. Det låg i spannet 62-67 % under perioden 1901-2011. Äldre skottar - 4,36 % av Skottlands befolkning var 80+ år 2011. - 0,70 % var 90+ år 2011. - 0,02 % var 100+ år 2023. 1 110 st skottar var 100+ år 2023. 870 av dem var kvinnor och 240 var män. Mer än en fördubbling i antal hos båda könen sedan omkring 2005. Enligt andra uppgifter var 981 skottar 100+ år under 2023 och 1 020 skottar var 100+ år 2024. Dödlighet 184 spädbarn dog i Skottland 2023. Det motsvarade 4 dödsfall av 1 000 födda skotska barn. Vanligaste orsaken till dödsfall hos hela den de skotska befolkningen oavsett ålder 2023 och 2024 var: a) 11 % ischemisk hjärtsjukdom. Vanligaste dödorsaken i Skottland 2024. Det innebar syrebrist i hjärtmuskeln på grund av förträngningar i kranskärlen.Oftast orsakad av åderförkalkning. Det ledde ofta till kärlkramp och hjärtinfarkt. b) 10,6 % demens och alzheimers. Näst vanligaste dödsorsaken i Skottland 2024. c) Cancer. Såväl 2000 som 2024 var cancer den enskilt vanligaste dödsorsaken i Skottland totalt sett. Notera enskilt. Andelen skottar som dog i cancer minskade dock med 24 % mellan 2000 och 2024. Hos de skottar som dog i åldersgruppen 0-64 år under 2023-2024 oavsett orsak dog 53,5 % på vintern och 46,5 % på våren, sommaren och hösten. Hos de som var 85+ år var dödligheten ännu värre på vintern. Där dog 55,5 % av dem på vintern och 44,5 % på våren, sommaren och hösten. Varför dödligheten var högre i båda dessa grupper 0-64 år och 85+ år på vintern än på övriga året berodde på en kombination av a) dåliga skotska bostäder, b) hög bränslefattigdom och c) hälsoproblem. Andelen som frös ihjäl var däremot låg. Många skotska hem saknar/saknade ofta tillräcklig isolering. De skotska hemmens oförmåga att isolera sina hem tillräckligt på 2020-talet jämfört med de nordiska länderna ledde till en större negativ påverkan på den skotska hälsan än på de nordiska. I Norden var husen generellt bättre isolerade. Uppvärmningen av husen i Skottland var ineffektiv 2023-2024. Det ledde till fukt, mögel och höga uppvärmningskostnader. När hushåll tvingas spendera en oproportionerligt stor del av sin inkomst på energi för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard i sitt hem kallas det för bränslefattigdom. Hög bränslefattigdom ifall det är mycket högt. De som inte gör det får kallare och fuktigare hem på vintern trots milda utomhustemperaturer. En del skotska hem var därför fuktiga 2023-2024. Många skotska dödsfall på vintern berodde på luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar och demensjukdomar som var orsakade av kalla fuktiga hem. Luftvägsjukdomarna var främst influensa och lunginflammation. Hjärt-kärlsjukdomar i hjärtat och blodkärlen ledde till ökad hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck och hjärtsvikt på vintern. Demografiska och sociala faktorer ledde också till högre dödlighet på vintern, inte minst hos de äldre skottarna: Låg inkomst eller låg pension, ensamhet och begränsad tillgång till socialvård gjorde det svårare för en del äldre att hålla sig varma och friska under vintern. Övriga dödsfall Hos övriga dödsfall oavsett tid på året 2023 kan nämnas: a) 1 277 skottar dog p.g.a alkoholrelaterade dödsorsaker 2023. Genomsnittsåldern för de döda var 60 år i Skottland. b) 792 skottar begick självmord 2023. En ökning med 4 % sedan 2022 då 762 skottar tog livet av sig. c) 242 hemlösa skottar dog 2023. d) Fattiga och rikar skottar. Skotska män i de fattigaste områdena i Skottland dog och blev 13,2 år yngre än skotska män i de rikaste skotska områdena. Motsvarande för de skotska kvinnorna var 10,5 år. e) Landsbygd kontra stad. Medellivslängden för både män och kvinnor var som högst i avlägsna områden på den skotska landsbygden och som lägst i en del områden i storstäderna. Skillnaden var 2,6-3,4 år i livslängd. f) Skillnader lokalt. Medellivslängden i Skottland var högst i East Renfrewshire söder om Glasgow. Kvinnorna där blev i genomsnitt 84,9 år gamla och männen 81,5 år. Den var som lägst i Glasgow City där kvinnorna i genomsnitt blev 78,7 år och männen 74,3 år. g) Chansen för en skotte att bli 100+ år idag är relativ låg. Ungefär 99,98 % av alla skottar blir aldrig 100+ år. Ekonomi BNP, totalt: $ 202 miljarder (år 2018, uppskattning). $ 245 miljarder (år 2013). BNP, totalt, ej olja och gasproduktion inräknat: $ 161 miljarder (2011). BNP per capita: $ 38 603 (år 2019). $ 45 904 (år 2014). BNP per capita, ej olja och gasproduktionen inräknat: $ 30 364 (år 2011). Inkomsterna från BNP kom 2016 från: - service 75 % - produktion 18 % - konstruktion 6 % - jordbruk 1 % Inflation: 1,6 % (2017) och 3,0 % (2010) Arbetslöshet: 3,3 % (april 2019, 3,8 % i hela Storbritannien), 6,4 % (2014) och 6,6 % (2009). Lever i fattigdom, oavsett ålder: - 18,9 % eller 1,03 miljoner skottar (2019) - 18 % (2008-2013) - 23 % (mitten av 1990-talet) Lever under fattigdomsgränsen: 15 % (2014). Barn som lever i fattigdom: nästan var fjärde skotskt barn. Antal fattiga i Glasgows innerstad: 47 % (2017). Trots den höga fattigdomen med 18,9 % fattiga i Skottland var den ändå lägre än i England med 22 % och Wales med 24 % fattigdom 2019. Engelska Nottingham var Storbritanniens fattigaste stad 2019. Omvänt var skotska Aberdeen den rikaste staden per invånare i hela Storbritannien 2019. I England är det Windsor som är den rikaste staden per invånare. Dyraste huspriserna i hela Storbritannien finns dock i London. Största skotska exporten av varor per år (2011): - mat och dryck, £ 4,6 miljarder per år - kemikalier 2,2 - parti- och detaljhandeln samt hus 1,9 - företagstjänster 1,9 - kontorsmaskiner 1,2 Skottland exporterar också 1 miljard whiskeyflaskor varje år. Dit den skotska exporten gick 2015 till: - övriga Storbritannien 63 % - resten av världen utanför EU 21 % - EU 16 % Största exporten till länder utanför Storbritannien per år (2016), olja och gas från Nordsjön ej inräknat: USA £ 4,775 miljarder per år. Nederländerna 2,1 Frankrike 2,0 Tyskland 1,9 Norge 1,4 Irland 1,0 Danmark 1,0 Spanien 0,9 Schweiz 0,8 Brasilien 0,8 Belgien 0,8 Italien 0,7 Förenade Arabemiraten 0,7 Australien 0,7 Kanada 0,6 Sverige 0,565 Kina 0,555 Singapore 0,5 Japan 0,5 Sydkorea 0,4 Brott Antal brott, 2018-2019: - Glasgow 717 brott per 10 000 invånare. - Edinburgh 604 - Dundee 595 - West Dunbartonshire 529 - North Lanarkshire 524 - Aberdeen 505 - Midlothian 502 - Renfrewshire 457 - Dumfries and Galloway 455 - hela Skottland 453 - osv till dem med färst (få) - East Renfrewshire 238 - färst brott på hela skotska fastlandet. - Shetlandsöarna 189 - Orkneyöarna 163 - Yttre Hebriderna 143 - färst brott i hela Skottland. 2014-2015 blev 14,5 % av alla skottar utsatta för någon form av brott. Den lägsta siffran på 40 år. 47 % av brotten var stölder. Edinburgh är en ganska säker stad, men 2019 var de farligaste delar av Edinburgh de som heter Wester Hailes, Craigmillar, Silverknowes, Muirhouse, Pilton och Oxgangs. |
