Skålgropar 4000 BC - 400 AD
Över hela Skottland finns det skålgropar och ringmärken på stora stenar, stenplattor eller direkt på bergen. På engelska heter dessa cup and ring marks. De finns även över hela Europa samt resten av världen från Sydamerika i väst till Asien i öst. De gjordes i Skottland under neolitikum, dvs. yngre stenåldern 4000-2500 BC, under bronsåldern 2500-700 BC samt under järnåldern 700 BC-400 AD.
Det har dock varit svårt för arkeologerna att datera exakta årtalen för ristningarna i Skottland. Men vid de äldre inristningarna har det ofta funnits en kontext som knytet dem till yngre stenåldern eller början på bronsåldern under perioden 4000-2000 BC. Hos de yngre ristningarna från 700 BC-400 AD har arkeologerna hittat en annan kontext vid dem, vilket gjort att dessa har kopplats samman till järnåldern.
Skålgroparna och ringmärkena på stenplattorna har kunnat flyttats medan inristningarna på berg har varit fast på ett och samma ställe. En del skålgropar och ringmärken är gjorda av det enklaste slaget medan andra är gjorda med stor noggrannhet. Syftet med skålgroparna och ringmärkena är oklara, men forskarna har främst två teorier:
1. groparna användes för att polera stenyxorna. Snurrar du runt en sten tillräckligt länge och hundratals gånger får du till slut en rund grop i stenen eller på berget.
2. groparna och ringarna användes i religiöst syfte.
Vi på den här hemsidan om Skottlands historia har ytterligare fem teorier som dock inte prövats av forskarna:
3. de större groparna som inte hade ringar runt sig användes vid matlagning. De fungerade som mortlar för grödor som gav bröd och senare för framställning av mjöl när vetet kom till Skottland under tidiga bronsåldern. De kunde även användas för att platta till stora köttstycken och få dem mer tunna och platta, vilket många tycker är betydligt attraktivare att äta än stora tjocka stycken av kött. Det som talar mot denna teori är de stora antalet gropar på en del platser. En eller par gropar borde räckt ifall syftet var för matlagning.
4. groparna föreställde stjärnhimlen på platser där groparna var många och intensiva. Varje grop föreställde en stjärna på dessa platser och var en karta över stjärnhimlen. En förenklad karta visserligen, men såväl då som nu måste människorna haft teorier samt troligen ett behov av att försöka förklara eller avbilda vad som var ovanför deras huvuden och som syntes tydligt främst på nätterna.
5. enskilda gropar kan ha föreställt solen. Solen som en rund symbol har varit en mycket vanlig avbild över hela världen i alla tider. Ringarna vid de gropar som har ringar runt sig kan ha föreställt solens strålar.
6. groparna och ringarna markerade gränsterritoriums mellan stammar. Här började eller slutade stam A område. Det som tillhör här, t.ex. skog, vatten, djur, osv. tillhörde stam A och inte någon annan.
7. groparna hade inget syfte mer än människornas behov att försöka skapa något med händerna för nöjes skull. De flesta svenskar har säkert någon gång i sin ungdom täljt en barkbåt antingen själva eller tillsammans med en anhörig. Det betyder inte att man försökte bygga en båt. Tvärtom var barkbåten i många fall ett behov för att skapa något med händerna och se om den kunde flyta på vatten. Groparna i Skottland kan ha varit ett behov för den tidens människor att skapa något med händerna utan någon egentligt mening mer än för nöjes skull.
Tre bra exemplar på gropar och ringmärken finns i Balnachraig i Argyll, Dalgarven Mill nära Kilwinning samt i Beauly vid Inverness.
Över hela Skottland finns det skålgropar och ringmärken på stora stenar, stenplattor eller direkt på bergen. På engelska heter dessa cup and ring marks. De finns även över hela Europa samt resten av världen från Sydamerika i väst till Asien i öst. De gjordes i Skottland under neolitikum, dvs. yngre stenåldern 4000-2500 BC, under bronsåldern 2500-700 BC samt under järnåldern 700 BC-400 AD.
Det har dock varit svårt för arkeologerna att datera exakta årtalen för ristningarna i Skottland. Men vid de äldre inristningarna har det ofta funnits en kontext som knytet dem till yngre stenåldern eller början på bronsåldern under perioden 4000-2000 BC. Hos de yngre ristningarna från 700 BC-400 AD har arkeologerna hittat en annan kontext vid dem, vilket gjort att dessa har kopplats samman till järnåldern.
Skålgroparna och ringmärkena på stenplattorna har kunnat flyttats medan inristningarna på berg har varit fast på ett och samma ställe. En del skålgropar och ringmärken är gjorda av det enklaste slaget medan andra är gjorda med stor noggrannhet. Syftet med skålgroparna och ringmärkena är oklara, men forskarna har främst två teorier:
1. groparna användes för att polera stenyxorna. Snurrar du runt en sten tillräckligt länge och hundratals gånger får du till slut en rund grop i stenen eller på berget.
2. groparna och ringarna användes i religiöst syfte.
Vi på den här hemsidan om Skottlands historia har ytterligare fem teorier som dock inte prövats av forskarna:
3. de större groparna som inte hade ringar runt sig användes vid matlagning. De fungerade som mortlar för grödor som gav bröd och senare för framställning av mjöl när vetet kom till Skottland under tidiga bronsåldern. De kunde även användas för att platta till stora köttstycken och få dem mer tunna och platta, vilket många tycker är betydligt attraktivare att äta än stora tjocka stycken av kött. Det som talar mot denna teori är de stora antalet gropar på en del platser. En eller par gropar borde räckt ifall syftet var för matlagning.
4. groparna föreställde stjärnhimlen på platser där groparna var många och intensiva. Varje grop föreställde en stjärna på dessa platser och var en karta över stjärnhimlen. En förenklad karta visserligen, men såväl då som nu måste människorna haft teorier samt troligen ett behov av att försöka förklara eller avbilda vad som var ovanför deras huvuden och som syntes tydligt främst på nätterna.
5. enskilda gropar kan ha föreställt solen. Solen som en rund symbol har varit en mycket vanlig avbild över hela världen i alla tider. Ringarna vid de gropar som har ringar runt sig kan ha föreställt solens strålar.
6. groparna och ringarna markerade gränsterritoriums mellan stammar. Här började eller slutade stam A område. Det som tillhör här, t.ex. skog, vatten, djur, osv. tillhörde stam A och inte någon annan.
7. groparna hade inget syfte mer än människornas behov att försöka skapa något med händerna för nöjes skull. De flesta svenskar har säkert någon gång i sin ungdom täljt en barkbåt antingen själva eller tillsammans med en anhörig. Det betyder inte att man försökte bygga en båt. Tvärtom var barkbåten i många fall ett behov för att skapa något med händerna och se om den kunde flyta på vatten. Groparna i Skottland kan ha varit ett behov för den tidens människor att skapa något med händerna utan någon egentligt mening mer än för nöjes skull.
Tre bra exemplar på gropar och ringmärken finns i Balnachraig i Argyll, Dalgarven Mill nära Kilwinning samt i Beauly vid Inverness.
_________________
Bilden: Skålgropar i västra Skottland. © Ben Colburn.
Bilden: Skålgropar i västra Skottland. © Ben Colburn.